Kulturmiljövården är en viktig del av den fysiska samhällsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, så är de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhåller sig till den historiska miljön är till stor del en produkt av de rådande planeringsidealen och samhällsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som Kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s.

This thesis explores the narrow spaces between closely built houses in the over 300-year-old wooden town center of Mariestad, Sweden, and their potential as time capsules and sources of knowledge in cultural-historical building investigations. By interpreting well-preserved carpentry work on a facade in one of these spaces, the study aims to provide an example of how these preserved spaces can serve as a source of knowledge and understanding of craftsmanship and the history of the place. The thesis also addresses the municipality of Mariestad's work with cultural heritage, as well as maps out more of these potentially interesting interstitial spaces. Old Swedish wooden towns possess a high degree of uniqueness both nationally and internationally; nevertheless, they are subjected to relatively significant threats of demolitions and substantial changes, often in the form of many smaller restorations or changes over a long period of time. The focus of the case study is a window from the 16th or 17th century and the facade's old, hand planed wooden cladding.

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, främst sådana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som ställs mot varandra. Exempel på sådana är Kulturhistoriskt värdefulla miljöer samt värdet av bevarande och utveckling av städers biologiska mångfald. Om båda dessa värden finns att ta hänsyn till på en och samma plats har landskapsarkitekten en roll att väva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur man kan förstärka de historiska värdena på en urban plats och samtidigt främja stadens biologiska mångfald på ett samspelande sätt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom det är en centralt belägen promenadpark i ett område med höga kulturhistoriska värden.

Bakgrund:SvenskaKyrkan är en av de största ägarna av offentliga lokaler i Sverige varav mångaav dessa är Kulturhistoriskt värdefulla kyrkor. Lagen (SFS 1988:950) omkulturminnen begränsar möjligheterna för vilka ingrepp som får göras i en kyrkavilket innebär att det uppstår svårigheter vid energieffektivisering. Då enkyrka vanligtvis används sporadiskt är potentialen att spara energi hög. Dockresulterar den sporadiska användningen i att det kan vara svårt att värdera enenergibesparing, då energiförbrukningen är beroende av användningen. För att eninvesteringskalkyl av en energieffektiviseringsåtgärd ska ge ett mer korrektresultat kommer i denna studie en beräkningsmodell tas fram där hänsyn tas tillkyrkans användning.Syfte:Syftet med denna uppsats är att analysera en metod för energieffektiviseringmed hänsyn till hur ekonomistyrning av en byggnad kan ske.Avgränsningar:Denna studie inriktas på ett styr- och reglersystem, ROWS Webbkontroll, som metodför energieffektivisering.

Bostadsområdet Friluftstaden i västra Malmö ritades och uppfördes av byggherren Eric Sigfrid Persson i funktionalistisk stil under 1940-talet. Eric Sigfrid Perssons vision var att skapa bostäder omgivna av natur och blommande, friväxande grönska. Växterna valdes för sina typiska utryck och egenskaper som konturformande element i helhetsbilden. Grönskan utgör än idag en stor del av områdets identitet. Detta arbete berättar historien om Friluftstaden grönytor; anläggning, skötsel funktion och utveckling, men belyser också de problem som finns och ger förslag på hur de kan lösas.Genom sin tidstypiska karaktär utgör området ett Kulturhistoriskt värdefullt inslag i stadsbilden och borde genom detta skyddas från ogenomtänkta förändringar.

Trädbestånden på våra skånska kyrkogårdar kommer inom en snar framtid att behöva förnyas. På senare år har det uppstått allvarliga växtsjukdomar som idag hotar trädens existens och det krävs nu en förnyelse och variation av trädarter för att upprätthålla kyrkogårdarnas värde. Träden är viktiga element på våra kyrkogårdar och de vanligaste trädarterna utgör idag en stor del av det kulturhistoriska och arkitektoniska uttrycket. För att detta uttryck inte ska gå förlorat krävs det att ersättande trädarter har liknande egenskaper som dagens sjukdomsdrabbade träd. Kyrkogårdens karaktär förändras därmed inte och det arkitektoniska uttrycket på platsen kvarstår vilket är mycket viktigt ur ett Kulturhistoriskt perspektiv. De sjukdomsdrabbade trädarter som behandlas i denna studie är: Hästkastanjen ? drabbad av kastanjemalen. Boken ? drabbad av algsvampen phytophthora. Asken ? drabbad av askskottsjukan. Almen ? drabbad av almsjukan. Linden ? idag inte drabbad av någon allvarlig sjukdom men då trädet är kraftigt dominerande på skånska kyrkogårdar väljer jag ersättande trädarter även till detta träd. Arbetet har syftat till att förnya dagens sjukdomsdrabbade trädbestånd samt att skydda det nya trädbeståndet mot framtida sjukdomar på kyrkogårdar i södra Sverige.

Riksintresset för kulturmiljövården syftar till att så långt som möjligt skydda mot påverkan av Kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövården, hävdar att grönstrukturen inom och i närheten av tätorter särskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis på bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna är något som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa områden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövården.

En bred, lång och jämn allé är en mäktig syn. Även en allé med knotiga defekta träd kan också vara sagolikt vacker med sin alldeles speciella karaktär. Alléer är inte bara vackra att färdas genom. På håll ses alléerna som en vacker del av landskapet. Av Barsebäcks gods är alléerna mot norr, öster och väster i Barsebäcks slottsanläggning, nästan det enda som syns utifrån, förutom dess välskötta åkrar.

En stor del av Sveriges bebyggelse har byggts mellan 1965 och 1974 eftersom det rådde stor bostadsbrist i Sverige. Regeringen beslutade att en miljon bostäder skulle uppföras under denna tid, det s.k. miljonprogrammet. Det byggdes bostäder i varierande former och storlekar för att bygga bort bostadsbristen. Storskaligheten och en stor grad av upprepning av identiska hus är kännetecken för miljonprogrammets bebyggelser.

Den här uppsatsen undersöker punken och några aspekter av dess visuella identitet. Genom att söka några av dess konsthistoriska rötter finner man att situationism och dadaism ofta nämns som konströrelser med ett uttryck som punken bygger vidare på. Det kan förklaras genom bland annat att Malcom McClaren och Jamie Reid, som låg bakom lanseringen av Sex Pistols, hade en situationistisk bakgrund. Reids arbete med till exempel skivomslag åt Pistols har också lagt grunden för föreställningen om vad punkestetik är. Med analyser av God Save The Queen 1977 och Nowhere Buses 1972 har jag sökt att ge en förklaring till hur de bilderna kan tänkas fungera utifrån en mottagarkontext av frustrerade, arbetslösa ungdomar i slutet av 70-talet.

SammanfattningDenna studie undersöker möjligheter till tillgänglighetsanpassning av hälsingegårdar. Problematiken ligger i att hälsingegårdarna är Kulturhistoriskt värdefulla och därför har strikta bevarandekrav.En hälsingegård är egentligen ett samlingsnamn för en stor mängd byggnader. De är gårdar som Hälsinglands bönder byggde på ett för trakten traditionellt vis som skiljer sig från övriga historiska bostäder för bönder i Sverige. Detta på grund av att de är mer påkostade både med dekorationer och till storlek. Bönderna i Hälsingland hade möjlighet att bygga på det viset eftersom de ofta var mer välställda än andra bönder i landet.

Uppsatsen behandlar främst kyrkstäderna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen är att reda ut hur moderniseringen från 1930-talet och senare kulturarvstänkandet kom att påverka kyrkstädernas vara eller icke vara. Det är även nödvändigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad är en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan från 1600-talet och brukades fram till in på 1900-talet. Kyrkstaden är speciell för norra Norrland.

Med bakgrund av EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, vars syfte är att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader inom EU, infördes i Sverige 2006 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader.En energideklaration innehåller uppgifter om en byggnads årliga energi-förbrukning för uppvärmning, ventilation och övriga tekniska installationer. Ställt i förhållande till byggnadens uppvärmda yta ger detta byggnadens energiprestanda. Om energiprestandan på ett kostnadseffektivt sätt går att förbättra skall energideklarationen även innehålla förslag på sådana förbättringar.  Samtidigt säger regelverket att åtgärdsförslag som riskerar att skada byggnaders kulturvärden inte får lämnas. Inom kulturmiljövårdssektorn har röster höjts för att uppmärksamma energideklarationssystemets bristande kompatibilitet med äldre byggnader.

Det förekommer ett eftersatt underhåll i landets utemiljöförvaltningar, vilket leder till konsekvenser för anläggningarna och förvaltningarnas ekonomiska resurser. Detta arbete ansluter till SLU Moviums projekt Underhållsskulden som ämnar belysa problematiken. Begravningsplatser är en del av vårt kulturarv och deras kulturhistoriska värden ska skyddas enligt 4 kap. kulturminneslagen. Underhållet ska säkerställa ett bevarande.