Sökresultat:
71 Uppsatser om Kulturhistoriskt - Sida 3 av 5
En studie om social rörlighet : Tre före detta jugoslavers personliga berättelser av att komma till Sverige och uppleva en förändring i klassidentiteten - A study of social movement : A personal story of three former Yugoslavians about their move to Swede
Min studie behandlar social rörlighet som har sin grund i de stora folkförflyttningar som har skett under andra hälften av 1900-talet på grund av krig. Mitt syfte är att undersöka hur klass gör sig gällande i mina tre informanters liv samt hur deras klassidentitet har förändrats vid flytten till Sverige. Indirekt talar jag även om den klassresa som mina informanter gör, då de lämnar sitt gamla liv och etablerar sig i det svenska samhället. Det är en undersökning som utgår från ett Kulturhistoriskt perspektiv, där sociologen Pierre Bourdieu och hans syn på klass har varit den främsta inspirationskällan. Resultatet visar att mina informanter har med sig vissa betydelsefulla kapital då de anländer till Sverige.
Förundersökning: Uppförande av vindkraftverk på Åsberget, Hudiksvalls kommun
Alla vindkraftsetableringar föregås av en projekteringsfas där den tänkta platsen undersöks grundligt samtidigt som tillstånd ska sökas och beviljas. Detta är en kostsam process som tar flera år och det är inte ovanligt att projekteringar läggs ner och en etablering uteblir, vilket även gör att projekteringen blir riskfylld. Målsättningen med detta arbete är att göra en förundersökning som utreder vilka förutsättningar Åsberget har för vindkraft. Resultatet redovisas i denna rapport och ska fungera som ett beslutsunderlag med syftet att underlätta vid en framtida projektering.Förundersökningen har utgått ifrån en initial utvärdering som gjorts vid ett tidigare tillfälle och utöver detta har även frågor relevanta för en projektering ställts. För att kunna besvara frågorna har inom branschen vanligen använda metoder i största möjliga mån använts.
Landskapsanalys över Malmö Stadsbiblioteks utbyggnad i ett kulturhistorisk perspektiv : planering i praktiken
Studien fokuseras på följande frågor
? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här? Två unika resurser, ett stenkast från stadens centrum.
? Kan en kulturhistorisk förstudie användas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (Därigenom kunna se förhållande mellan vårt brukande och att förbruka vår mark.
SYFTE
Att själv kunna erhålla en övergripande kunskap över följande;
? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här i detta område? Detta har en gång har planerats, varit någons vision.
? Att kunna finna och beskriva någon forma av kausalitet?
? Att kunna sätta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlätta den fortsatta planläggningen i/med exploatering som då anpassas efter fastställda kulturhistoriska värden.
Metod
Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett Kulturhistoriskt perspektiv över objekt och område i dess kontext.
Detta har gjorts genom att söka och läsa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. händelser, beslut och konsekvenser) av aktörer.
AVGRÄNSNINGAR
Uppsatsen skrivs främst mot den bakgrunden av landskapsanalys gällande kulturhistoriska värden. Således fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvärden, biotoper, växt och djurliv, vatten luft/klimat.
Resultat
Jag vill göra gällande att en stor del av resultat är de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka på att exploateringsprocesser kräver någon form av kvalitetssäkringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvärden som är definierade.
Ett sätt är att implementera metoden balanserad samhällsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).
Brandskyddsarbete i Östersunds innerstad : En sammanställning och tillämpning av brandskyddsforskning i trästäder
Östersund är en stad med blandad bebyggelse från 1800-talet och framåt. Bebyggelsen är skyddad i form av riksintresse vilket höjer vikten av dess bevarande. Denna sammanställande studie utfördes för att bidra med material till Räddningstjänstens projekt Säker Innerstad, i form av samlade råd och åtgärdsförslag. Den syftar även till att bredda användningen av de sammanfattade rapporternas innehåll.I denna rapport presenteras samlade åtgärdsförslag från sammanfattade rapporter på en allmän nivå och även riktade åtgärder mot fastigheter, där de riktade förslagen är samlad utifrån bedömningskriterier av en byggnads brandskyddsnivå. För att samla allmänna åtgärder upprättades en matris för att överskådligt beskriva frekvensen av åtgärden.
Att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde
Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de använder sig av mentala träningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala träningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de använder sig av i sin undervisning? På vilka sätt beskrivs dessa metoder komma till användning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som använder sig av mental träning på varierade sätt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental träning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lärandehjälpmedel som utgår från en grundidé.
Besökattraktionsutveckling i Fisksätra : En studie av intresset för ett nytt kulturhistoriskt besöksmål
Fisksätra has a historical background that goes back to the battle between Russia and Sweden that took place in 1719. This battle is known as "Slaget vid Stäket". Today there are plans to develop Fisksätra as a tourist destination where focus lays on the historic factor of the battlefield that took place there. As of this a project called the HAMN project has started to try to develop a new experience park at this destination unlike any other.The aim of this essay has been to study how much potential this experience park has to become a popular tourist destination in the future, while looking at the potential interest of the foreign tourists. This essay is written as an assignment for Göran Andersson, who is in charge of the tourism department at Södertörns Högskola.
Kommunala strategier för kulturhistoriskt intressanta miljöer
The main purpose of this essay was to understand and discuss the problems the Swedishmunicipalities have when missing the profession in cultural preservation area. I have madetwo case studies where competence has been present in one and absent in the other. FurtherI intend to find out what material the Swedish municipalities needs in their work with theconservation of built environment.The first case describes Vallentunas main intersection and the adjustments needed toseparate it from the local rail road. It identifies what the municipality deems importantsuch as sight lines and access to the old church area. The ability to illuminate these itemshad not been possible without the knowledge and early participation of an expert in thefield of cultural resource management.The second case revolves around an old croft in Österåker that was subject for a plannedresidential area.
Risker med karbamidskumplast- och cellplastisolering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader
Examensarbetet har genomförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge och Ronneby Kommun och syftar på att utreda om tidigare tilläggsisolering med karbamidskumplast och polystyrencellplastkulor, på tre stycken byggnadsminnesförklarade byggnader på Ronneby Brunn i Blekinge, har medfört eventuella fuktskador. Undersökningarna av byggnaderna har utförts med ett antal valda undersökningsmetoder som var, okulär besiktning, termografering, klimatmätning, materialtest, fuktkvotsmätning elektrisk, fuktkvotsmätning med metoden vägning-torkning-vägning, samt simulerade fuktdiffusionsberäkningar. Efter att ha sammanvägt de olika undersökningsmetodernas resultat för respektive byggnad antas det att isoleringen inte utgör något hot för väggkonstruktionerna så länge de har en hög ånggenomsläpplighet och har tätt ytskikt på utsidan. Den förhöjda relativa fuktigheten som har noterats vid beräkningar av väggkonstruktionerna antas torka ut snabbt då konstruktionen har lågt ånggenomgångsmotstånd. De skador som upptäckts vid undersökningarna beror inte på byggnadernas isolering.
Gjuteriet : Ett planförslag med hänsyn till det kulturhistoriska arvet
Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort Kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia.
Hur fungerar tillgänglighet på Flygvapenmuseum och Arbetets museum? : En kvalitativ studie av museernas policies och arbete med tillgänglighet
Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka två turistattraktioner för att se hur de hanterar och arbetar med tillgänglighet när det gäller människor med funktionsnedsättning. Turistattraktionerna vi valt är Flygvapenmuseum i Linköping och Arbetets museum i Norrköping.Metod och material: Vi har använt oss av kvalitativa metoder. Utgångspunkten för val av metod är en lättare variant av fältstudie även kallad observation. Vi gjorde två observationer, först hos Flygvapenmuseum sedan hos Arbetets museum. Efter våra observationer använde vi oss av en semistrukturerad intervju, detta för att få svar på det som vi inte lyckades hitta svar på under observationerna.
Gjuteriet - Ett planförslag med hänsyn till det kulturhistoriska arvet
Sammanfattning
Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att
bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste
ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta
profilerade industristäder som Malmö finns ett stort Kulturhistoriskt värde
förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess
historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det
kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett
samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla
samhällets och inte minst industrialismens historia.
Arbetet har utifrån detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett
funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö där Ljungmans
verkstäder bedrev sin verksamhet förr med hänsyn till platsens historiska
värde.
Tre parker i Höganäs : bevara och förnya
The purpose of this master dissertation is to show an example of how to renovate three different parks in an area of national interest in Höganäs, Sweden aiming to deal with their heritage value as well as making them attractive to today?s user. The question formulation can be described as following: How can i as a landscape architect renovate parks with different characters conserving their existing qualities. By studying and documenting the park´s history and current usage and using methods of evaluating a park?s heritage value ( Kulturhistorisk värdering av bebyggelse, Unnerbäck 2002) i could conclude which qualities to conserve and suggest and motivate what features to add or renovate.
Bangården : ett utvecklingsförslag för det gamla SJ-området i Bollnäs
Syftet med examensarbetet är att göra ett visionärt
utvecklingsförslag för hur SJ-området i Bollnäs kan
utvecklas till en tillgänglig stadsdel, väl integrerad med
omgivande stad. I och med områdets centrala läge
med många stråk som passerar förbi bedömde vi att
området hade mycket goda förutsättningar för att bli
en levande stadsdel. Inventerings- och analysarbetet
utgick från egna upplevelser på platsen och från Bollnäs
kommuns redan gjorda utredningar om området
och dess omgivning. De punkter vi fann viktigast
och som vi arbetade mest med vid planeringen och
gestaltningen är: 1) att bevara områdets unika karaktär
med Kulturhistoriskt viktig struktur och karaktäristiskt
landskap och bebyggelse, 2) att tillgängliggöra det
idag slutna och delvis oanvända området, 3) att lägga
extra fokus på målgruppen ungdomar och unga vuxna
vid planering av nya funktioner i stadsdelen, då vi
uppmärksammade problem med att denna målgrupp
flyttar från Bollnäs.
Vår ambition var att skapa ett område med en
funktionsintegrering som främjar socialt liv på platsen
under stora delar av dygnet, där vi velat få in både
boende, handel och service. Vi föreslår en etablering
av ett distansutbildningsuniversitet som skulle främja
stadens ungdomar.
Den sanerade stadskärnan : från maskin till museum?
Kulturmiljövården är en viktig del av den fysiska samhällsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, så är de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhåller sig till den historiska miljön är till stor del en produkt av de rådande planeringsidealen och samhällsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som Kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s.
Kulturhistorisk intressant bebyggelse : Bevarande med stöd av Plan- och Bygglagen
Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevärd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestämmelser på de fastigheter som är värda att bevara. Vad som är tillåtet att skydda med sådana bestämmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestämmelser. Både att de saknar stöd i PBL och att de är otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestämmelserna är utformade i Västra Götalands Läns kommuner, om de har någon brist/otydlighet. Materialet som har granskats är de detaljplaner som varit under pågående arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16. Till bygglovshandläggare i samtliga kommuner i Västra Götalands Län har en enkät skickats ut, där de fick svara på hur det är att jobba med bevarandevärd bebyggelse vid bygglovsprövning.