Sökresultat:
224 Uppsatser om Kulturhistoriska miljöer. - Sida 8 av 15
Anv?ndning av bildst?d i f?rskolan
Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.
Upplevelsefokuserad Utställningsproduktion: Hur utställningsproduktion och upplevelseproduktion kan kombineras för att skapa utställningar som attraherar Generation Y
Då samhället går mot ett upplevelsesamhälle ställs nya krav på organisationer, och så även på museer. Vi har identifierat att Generation Y (80- och 90-talister) besöker museer i mindre utsträckning än äldre generationer vilket skulle kunna ses som oroande då Generation Y är morgondagens museibesökare och kulturkonsumenter. Generation Y är den första generationen som vuxit upp omgivna av tekniska prylar. De ställer höga krav på sin omgivning och vill bli underhållna, vilket är ett behov som museerna måste möta.Syftet med arbetet är att undersöka huruvida upplevelseproduktionsteorier kan appliceras på utställningsproduktion för att skapa attraherande utställningar för Generation Y, exemplifierat genom konceptutveckling av den permanenta utställningen på Piteå museum. Vi har funnit att upplevelseproduktion och utställningsproduktion med fördel kan kombineras.
Samverkan arkitektur och installationer : Osynligt ventilationssystem i utställningssal på Plan 4, Nationalmuseum
Detta examensarbete har utförts i samarbete Statens Fastighetsverk. I dagsläget pågår renoveringen av Nationalmuseum där byggnaden skall återställas till sitt ursprung och ett nytt ventilationssystem skall tillgodose ett stabilt inneklimat för bevarandet av museiföremålen. Examensarbetet undersöker hur de krav som ställs på ventilationssystemet kan kombineras med de begränsningar som byggnadens kulturminnesmärkning medför genom att besvara frågan ?Hur kombinerar man dagens behov av installationer med en kulturhistorisk byggnad utan att påverka det kulturhistoriska värdet?? För att exemplifiera denna problematik presenterar vi ett principiellt lösningsförslag för installationssamordningen till en utvald del av byggnaden.Ventilationsförsörjningen till utställningssalarna på Plan 4 utgör ett av de svåraste samordningsområdena i byggnaden. Det valda utrymmet för lösningsförslaget är bjälklaget på Plan 6 som skall försörja en av dessa salar.
Matematik i förskolan ? Två förskolors syn på matematik
Palmqvist, Å och Romero, B (2009) Matematik i förskolan. Malmö Högskola.
Utgångspunkten för undersökningen var att jämföra två förskolors sätt att arbeta med matematik. Syftet var att se om det fanns en skillnad i pedagogers förhållningssätt inom arbetet med matematik i förhållande till vilka satsningar som gjorts i de olika förskolorna. För att få fram ett resultat föll valet på att studera hur pedagoger resonerar kring matematik i förskolan med utgångspunkt i Läroplanen, Lpfö98. Betoningen ligger på barns lust att lära samt att studera hur medvetna pedagoger är om matematik i sitt arbetssätt och det matematiska språket.
Livsberättelser om specialpedagogiska insatser till stöd. Elevers upplevelser och erfarenheter av självbild, tilltro att lära och av lusten och motivationens betydelse för att lära
Syftet: är att ta reda på några elevers upplevelser och erfarenheter av specialpedagogiska insatser de har haft över tid. I relation till vad och hur det har haft betydelse och påverkat deras självbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lärande. Samt vad och hur de upplevt och erfarit att deras relation till föräldrar, lärare och kamrater påverkat och haft betydelse för deras självbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lärande. Teori: Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs kulturhistoriska skola, av hans dialektiska män¬nis¬ko¬¬syn där människan ses sprungen ur sin kulturhistoriska tid. Verkligheten ur detta perspektiv ses vara socialt konstruerad.
V?STERHAVETS V?RBLOMNING AV FYTOPLANKTON En analys av potentiella f?r?ndringar ?ver tid
De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina
ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed
p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt
att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har
flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.
Mellanrum
I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt hur trottoarens materiella ut- formning pa?verkar uppkomsten av mellanrum. Mellanrum a?r ett ba?de tidsligt och rumsligt fenomen som kan uppsta? i ett dynamiskt publikt rum.
Vi har observerat fyra trottoarer inom Malmo?s stadska?rna och under- so?kt hur materiella faktorer pa? och vid trottoaren pa?verkar vilka aktivite- ter som a?ger rum pa? platsen.
Uppsatsens o?vergripande forskningsfra?ga a?r: Hur pa?verkar trottoa- rens materiella utformning uppkomsten av mellanrum?
Under observationerna har vi underso?kt: Vilka materiella egen- skaper finns pa? trottoaren och hur pa?verkar de den territoriella komplexi- teten? samt Vilka omgivande faktorer ger upphov till en territoriell kom- plexitet pa? trottoaren?
Syftet med uppsatsen a?r att lyfta fram trottoaren som ett viktigt pu- blikt rum da?r det ofo?rutsa?gbara kan ta plats.
Ett av uppsatsens nyckelbegrepp a?r territoriell komplexitet [Ka?r- rholm 2004, 2012] da? chansen att mellanrum uppsta?r a?r som sto?rst pa? plat- ser med ho?g territoriell komplexitet.
Va?ra teoretiska utga?ngspunkter utgo?rs av Mattias Ka?rrholms ter- ritorialitetsbegrepp [2004] och stabiliseringsprocesser [2012] samt Emma Nilssons diskussion kring materiell figur och rumskategorier [2010].
Kulturhistoriska sto?d har vi ha?mtat fra?n Anastasia Loukaitou- Sideris & Renia Ehrenfeucht [2009] som bland annat skildrar en va?xande privatisering och uto?kand kontroll av stadens publika rum.
En slutsats a?r att mellanrum kan liknas vid territoriell taktik och app- ropriation som sker pa? en plats da?r anva?ndandet av platsen inte sto?ds av den territoriella strategin..
Secondhandapparnas dilemma: milj?hj?ltar eller konsumtionsdrivare. Analys av secondhandappars inverkan p? unga vuxna kvinnors konsumtion
This thesis examines how marketing by secondhand apps affects young adult women's consumption habits, investigating whether these platforms promote or counteract overconsumption. While the secondhand market is considered more sustainable than buying new, these apps may still encourage overconsumption. The study focuses on the marketing strategies of three major secondhand apps in Sweden: Tradera, Sellpy, and Vinted, analyzing their impact on consumer behavior using the AIDA model (Attention, Interest, Desire, Action).
Based on qualitative interviews with eleven women aged 20-27 and the authors observations of the apps marketing activities, the study finds that secondhand apps often emphasize environmental benefits and makes secondhand shopping accessible and appealing. However, the marketing tactics used by these apps, including frequent push notifications, targeted advertisements, and influencer collaborations, may lead to increased consumption.
Overconsumption causes significant environmental damage, and while the secondhand market can mitigate these effects by extending the lifecycle of items, the emphasis on convenience end environmental benefits can inadvertently encourage more consumption. The study concludes that secondhand apps play a complex role in consumer behavior, balancing the potential for sustainability with the risk of promoting overconsumption.
Attraktionskraft : En studie om Kalmar Slotts utvecklingspotential
Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmål och sevärdheter sträcker sig från Ystad i söder till Åre i norr. Det är allt från nöjesparker och skidanläggningar till natursköna områden och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nämnare är att de lockar till sig ett stort antal människor. Besöksmål har olika attraktionskrafter som attraherar turister. Människor reser bland annat för att nå personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen.
En kvalitativ studie om anv?ndning av estetiska uttrycksformer f?r barns spr?kutveckling
Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.
Varför är det så svårt? - En studie av kulturhistoriska museers arbete med hbtq-perspektiv i samlingar
The aim of this two years master?s thesis in Archive, Library and Museum Studies is to analyse how Swedish cultural history museums work to include LGBTQ-heritage (LGBT is the acronym for Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender and Queer) in their collections. This work is articulated around three research questions. These interrogate museum practice about collecting and collection management, what it looks like in the already gathered collections as well as the implications such work implies on a broader level. The theoretical framework throughout the paper is gender and LGBT studies as well as queer theory.
Fritidshemsl?rares anv?ndning av mellanm?lets som en inl?rningsaktivitet.
I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.
SJUKSK?TERSKANS ROLL VID PL?TSLIGA D?DSFALL INOM AKUTSJUKV?RD. Faktorer som p?verkar omh?ndertagandet av n?rst?ende
Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r
samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och
olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och
personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.
Svenska folkets egendom - Utförselregleringens historiska grund och förändring i förhållande till dagens kulturpolitiska mål
Denna uppsats rör sig inom fältet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar på svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremål genom tiderna. Utgångspunkten ligger i 2014 års omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mångfaldsmål. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, är tänkt att läsas mot bakgrund av de inledande bestämmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila på ålderdomliga nationalistiska värdegrunder, uppstod frågan ifall det fanns en diskrepans i förhållande till de nya målen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förändring från 1920-talet och framåt och sätter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mål och kulturvård i dagens samhälle. Motiv till utförselreglering men också vilka föremålstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jämförts kvalitativt.
Inkludering av kulturell m?ngfald i fritidshem: En studie om anv?ndningen av leksaker och b?cker
Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i
fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer.
F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar:
- P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r
m?ngkulturalitet p? fritidshemmet?
- Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker
f?r att skapa en inkluderande l?rmilj??
F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi
gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken
verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r
insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella
perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.