Akviferlager är en form av geoenergi där solenergi lagrad i grundvattnet används för att värma och kyla byggnader. Inför anläggandet av ett akviferlager är det viktigt med grundläggande geologiska och hydrogeologiska utredningar för att säkerställa funktion och kapacitet hos akviferlagret, samt minimera eventuell miljöpåverkan. I denna studie utvecklas en tredimensionell geologisk modell för att öka kunskapen om rullstensåsens geologiska uppbyggnad samt bedöma hur geologin kan komma att påverka det planerade akviferlagret. För att undersöka vilken påverkan manuella justeringar och tolkningar av geologin har, togs två geologiska modeller fram för jämförelse. Utifrån de geologiska modellerna uppskattades effektiv hydraulisk konduktivitet för åsen, d.v.s.

With the climate change issues growing in importance on the social agenda, the field of urban masterplanning is of no exception when it comes to minimizing the carbon footprint in a variety of projects. The aim of this thesis has been to prepare the Carbon Critical Masterplanning tool, a software plugin for carbon dioxide emissions assessment developed by Atkins, to be used in Swedish conditions. The main targets were to improve the areas of the tool associated with energy conversion and renewable energy sources, and to test the tool in a real case. A planned construction of a new campus in Albano, Stockholm was chosen for the pilot study. A 3D model was built in the tool and the carbon footprint was calculated for a variety of combinations for energy supply to the future area. The results show that use of locally installed renewable energy sources can reduce the total climate impact when life cycle perspective is applied.

Bakgrunden till detta examensarbete är att Papyrusområdet i Mölndals Kvarnby står inför en omfattande ombyggnad. Området har till stora delar stått övergivet sedan tillverkningen upphördeår 2006. I området finns dock stora kulturvärden som bör tas tillvara på samt bevaras. Syftet med examensarbetet är att utreda hur byggnad 18 på området kan tas tillvara på och vilka nyaverksamheter som kan vara lämpliga för byggnaden i det nyplanerade området. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lämpar sig bäst för byggnaden och för området.

Bygg- och fastighetssektorn står för närmare 40 procent av Sveriges energianvändning och miljöpåverkan. Därför har större fokus på energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsätta utvecklingen framåt kom EU med direktiv för medlemsländerna, där mål sattes för åren 2020 och 2050 gällande energianvändningen.Syftet med arbetet är att ta reda på vilken påverkan olika faktorer har när kunderna gör sina val av bostäder i framtiden. Faktorer som arbetet främst fokuserar på är energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del på intervjuer från mäklare samt olika aktörer från byggbran-schen. Mäklarnas syn på vilka faktorer som eftersöks på marknaden ansågs som ett bra tillvägagångsätt eftersom det är de som jobbar med kunderna.

With the climate change issues growing in importance on the social agenda, the field of urban masterplanning is of no exception when it comes to minimizing the carbon footprint in a variety of projects. The aim of this thesis has been to prepare the Carbon Critical Masterplanning tool, a software plugin for carbon dioxide emissions assessment developed by Atkins, to be used in Swedish conditions. The main targets were to improve the areas of the tool associated with energy conversion and renewable energy sources, and to test the tool in a real case. A planned construction of a new campus in Albano, Stockholm was chosen for the pilot study. A 3D model was built in the tool and the carbon footprint was calculated for a variety of combinations for energy supply to the future area.

Många fastigheter i centrala Jönköping har idag oinredda råvindar med potential att byggas om till mindre lägenheter. En ofta förekommande problematik vid förändring av en råvind är de avsteg från exempelvis tillgänglighetskravet, bevarandekravet eller detaljplanen som kan behöva göras. Läderlappen 9 och Kalmar 1 är två fastigheter på Torpa i centrala Jönköping som under tidigt 2000-tal ansökte om bygglov för respektive råvind. Båda bygglovsansökningarna presenterade ombyggnadsförslag av mindre lägenheter där kraven inte uppnåtts. Den ena ansökan godkändes medan den andra avslogs. Bygglovsbesluten har analyserats med syftet att belysa för- respektive nackdelar vid undantag från krav eller detaljplanen.

Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.

Numera läggs alltmer resurser från både privata och offentliga aktörer på byggandet av energieffektivabyggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav på att alla ägda hus som byggs efter2020 ska vara nära nollenergihus, men också med Boverkets krav vilka gäller specifikt för Sverige. EnligtBoverket får inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer än 55 kWh/m2Atemp över ett år ifall det värms upp med el, och 110 kWh/m2 Atemp över ett år ifall det värms upp på annatsätt. Utifrån dessa hårdare krav har energiberäkningarnas betydelse ökat avsevärt då det oftast krävsuppvisande av en preliminär sådan innan exploateringsavtal tecknas.  Ett kvarter bestående av två huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts då deras energianvändningligger över den beräknade. Målet med studien har varit att ta reda på vad som orsakat differensen mellanuppmätt normalårskorrigerad energianvändning och beräknad energianvändning och att undersöka vilkendriftoptimering som kan göras för att minska differensen.

Syftet med undersökningen var att ur ett innovationsperspektiv studera de drivkrafter och barriärer som uppstår inom bygg- och fastighetssektorn när kraven på energieffektivisering i fastigheter ökar. Undersökningen grundar sig på bebyggelsesektorns betydande andel av Sveriges totala energianvändning. Arbetet omfattar sju kvalitativa intervjuer med aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. I intervjuundersökningen studeras bygg- och fastighetssektorns agerande inför ökade krav på energieffektivitet i fastigheter, de aktörer och faktorer i planeringsprocessen som har möjlighet att påverka den framtida energieffektiviseringen och avslutningsvis, huruvida det kommande kravet på energideklarationer för byggnader uppfattas som drivkraft eller barriär. Analysens resultat tyder på att energieffektivisering idag drivs fram främst av ekonomiska skäl, men att energideklarationen kan bli ett viktigt incitament.

Fukt i byggnader är svårt att upptäcka och är ett vanligt problem i dag.Att i ett tidigt skede kunna se hur fuktigt det är kan bespara dyrakostnader. En ny produkt som företaget Sensible Solutions har tagitfram är en fuktsensor som kan placeras innanför väggar i till exempelbadrum. Fuktsensorn består av två RFID-taggar där en av taggarna äromsluten i ett fuktabsorberande material. När det fuktabsorberandematerialet drar åt sig fukt kommer den taggen bli svårare att läsa av,vilket indikerar att fukt förekommer. Avläsningen av fuktsensorn skergenom en handhållen RFID-läsare.

Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.

Denna rapport sammanfattar resultat av ett examensarbete på en högskoleingenjörsutbildning som utfördes av två studenter på Malmö högskola. Arbetets syfte var att genomföra en mängd olika experiment med accelerometer, barometer och GPS i en modern smarttelefon. Ett antal scenarier för en tänkbar sensoranvändning i applikationer formulerades för att vägleda olika experiment. Experimentdata dokumenterades noggrant och analyserades med avsikten att skapa en databank med information för framtida studier. Analys av data inkluderar höjdbestämning i naturen och i byggnader med hjälp av barometersensor, geografisk position med hjälp av GPS, hastighet och acceleration under en hissfärd med hjälp av accelerometer. Rapporten innehåller en omfattande litteraturstudie om användning av sensorer vid inomhuspositionering. Från analys av mätdata, kom vi fram till slutsatsen att är möjligt att beräkna höjden från barometerdata med bra noggrannhet under optimala omständigheter. GPS höjden från mätningarna har stor felmarginal jämfört med den verkliga höjden samt när den jämförs med den beräknade höjden från barometern. Genom att utföra en numerisk integration på accelerometer-data kom vi fram till att det är möjligt att beräkna ungefär hur långt man har färdats med en hiss, dock att vissa detaljer måste tas i beaktning..

Den här uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pågår en stark urbanisering världen över, dels att bilismen har blivit en fråga om hållbara resurser. I syfte att ge ökad förståelse för varför dagens städer ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förändringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgängarens upplevelse av gaturummet.Med hjälp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohämmat, på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad framkomlighet för bilismen på bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av Nobelvägen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fått för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgängarens perspektiv.

Det är idag stort fokus på energiprestanda, detta gäller inte minst för byggnader, då bebyggelsen står för 40% av Sveriges totala energiförbrukning. I takt med ökade energipriser och fokus på klimatdebatten stramas därför reglerna åt för nybyggnation och flera nya begrepp så som lågenergihus, passivhus, nollenergihus och plusenergihus är vanligt förekommande både i marknadsföringar och diskussioner.Syftet med detta arbete är att undersöka och sammanställa de krav som ställs på nybyggda småhus i Sverige idag. Denna rapport svarar också på frågorna om vad de olika begreppen för ?lågenergihus? innebär. Utöver detta har ett nybyggt typhus undersökts genom att en energiberäkning har genomförts.

Detta examensarbete är ett förslag till en förändring på området Historiska museet och Tegnérsplatsen belägna i Lundagård, Lund. Historiska museets intryck som museum är inte det högst värderade bland Lundabor - för många förmedlar byggnaden snarare känslan av en förvaltnings- eller institutionsbyggnad. Miljön anses varken vara inbjudande eller en museimiljö. Den intill liggande Tegnérsplatsen, belägen på museets baksida väcker ännu mindre intresse hos allmänheten. Det är en folktom plats utan sittmöjligheter eller liknande.