Syftet med studien är att analysera hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lärare i förberedelseklass, och lärare som arbetar med svenska som andraspråk använder sig av i utbildningen av nyanlända elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lärare på tre skolor i två olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna låg fokus på vilka arbetssätt lärare använder sig av, gällande två viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen är relativt liten så ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men då likheterna är uppenbara så antyder det att samma arbetssätt förekommer på andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes på liknande sätt på alla undersökta skolor, det vill säga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartläggningen påbörjades omgående.

Det finns idag många i Sverige som bär på mer än ett Kulturellt och etniskt ursprung. Syftet med denna studie är att ta reda på hur unga med två olika etniska kulturer skapar sin identitet. För uppsatsen har fem kvinnor respektive fem män vars föräldrar kommer från olika kulturer intervjuats. Alla intervjupersonerna är uppvuxna i Sverige och har starka band till landet.De teoretiska utgångspunkterna består bland annat av erkännandeteorier, kulturanalyser samt identitetsstudier. Jag har för analysen använt mig av kvalitativa metoder såsom diskursanalys och textanalys.

The purpose of this study was to analyze recent appropriations of works of art in advertising. Why was art infused into magazine advertisements, how were the works of art tampered with to achieve commercial goals, how well did they function together with the ad copy? What did these advertisements want? What did the artwork contribute to the commercial message? These were some of the questions asked in the study that involved a closer look at four appropriations: one based on a battle painting by the Swedish 1900th century artist Carl Wahlbom, with a commercial message printed on top;  one a collage including an 18th century portrait of Marie Antoinettte by Elisabeth Vigée-Lebrun; one advertisement was influenced by Dutch 1700th century still lifes, and, finally, one paraphrased Velázquez?s famous painting Las Meninas from 1655. Companies behind the advertisements featured a Swedish trade journal, a fashion exhibition in Paris, a shop for kitchen utensils in Stockholm, and an up-scale department store in Madrid.The ads, in different ways based on works of art, were evaluated as reasonably successful commercial messages. These ads, however, hardly qualified as works of art in their own right ? if that was the intention.

En betydelsefull period i många tonåringars liv är gymnasietiden. Avgångsbetygen i gymnasiet spelar en viktig roll för framtida möjligheter att välja yrke eller komma in på universitet eller högskola. Kontexten kan vara avgörande för hur självbilden utvecklas. Syftet med studien var att se om det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor i den sena adolescensen angående self-esteem, self-efficacy och sensitivity to criticism. Speciellt intressant var att se eventuella samband mellan dessa psykologiska fenomen och betygen i engelska, matematik och idrott/hälsa samt programvalet.

De mänskliga rättigheterna avser och innefattar alla individer. De mänskliga rättigheterna är allomfattande och menar på att alla individer är födda fria, har samma värde och rättigheter. De berör alla människor över hela världen, bortsett från nationalitet, kultur eller andra kontexter. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarsamt samhällsproblem som uppmärksammats i Sverige och ställer högre krav på statens myndigheter att förfara och tag till insatser. Trots FN:s mänskliga rättigheter, Europa konventionen och de svenska grundlagarna förekommer det diskriminering, förtryck, våld och mord på kvinnor runt om i landet.

En metafor är en bild som påvisar likheter mellan två till synes olika företeelser, och som har för avsikt att göra omvärlden begripligare och intressantare, eller för att framhäva eller dölja information. Metaforen bär således med sig två budskap ? innehåll och stil ? som avser att informera samt väcka en känsla hos mottagaren. Ur ett översättningsperspektiv är metaforer intressanta att studera då de dessutom är Kulturellt bundna och representerar etablerade och bestående betydelserelationer som ibland inte finns i måltextkulturen.I den här studien har en cocktailhandbok undersökts på grund av dess många metaforer. Jag har fokuserat på att analysera översättningen av etablerade flerordigametaforer, och författarens stil ligger till grund för själva analysen av översättningensekvivalens.

Skinnskattebergs kommun är en av de kommuner som valt att driva ett projekt för att rekrytera holländska familjer och företagare att flytta till orten. Undersökningen är en intervjustudie av de holländska familjer som flyttat till orten samt representanter från kommunen som på olika sätt varit delaktiga i satsningen. Undersökningens syfte är att ta reda på varför Skinnskattebergs kommun valde att satsa på att rekrytera holländare och hur det gått för de holländska familjer som flyttat till kommunen. Genom projektet hoppades Skinnskattebergs kommun att kunna motverka det minskande invånarantalet och var en metod för att arbeta med inflyttningsfrågorna. Att det blev holländare som kommunen riktade sig till berodde på att de blev inbjudna av en annan kommun som redan deltagit i ett liknande projekt, riktat till holländare.

Akademi: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, MälardalensHögskola, Västerås. Nivå:Kandidatuppsats i marknadsföring, EFO225, 15 hp. Datum:2009-01-08 Författare:Asuman Sertcanli, 19861022, asi05003@student.mdh.seBetül Dinctürk, 19850808, bdk05001@student.mdh.se Handledare:Claes Jonsson Uppdragsgivare:Oriflame Cosmetics i Turkiet Syfte:Ändamålet med denna studie är att undersöka försäljningsarbetet iett MLM- företag i de två länderna (Sverige och Turkiet) ochdärmed få fram eventuella skillnader, för att sedan kunna jämföraderas beteende ur ett Kulturellt perspektiv. Jämförelsen avser attvara som ett underlag för säljkonsulenterna i deras dagliga arbete, isyfte att kunna förbättra och utveckla försäljningsarbetet. Metod:Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Enintervjuguide utformades för att kunna formulera frågor utifrån valdateorier och modeller. Intervjuerna ägde rum i Turkiet och Sverige. Slutsats:Studien visade att det finns både likheter och skillnader iförsäljningsarbetet. De turkiska respondenterna fokuserade mer påvärvning än försäljning men var välutbildade gällande produkterna.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och Kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender.

En betydelsefull period i många tonåringars liv är gymnasietiden. Avgångsbetygen i gymnasiet spelar en viktig roll för framtida möjligheter att välja yrke eller komma in på universitet eller högskola. Kontexten kan vara avgörande för hur självbilden utvecklas. Syftet med studien var att se om det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor i den sena adolescensen angående self-esteem, self-efficacy och sensitivity to criticism. Speciellt intressant var att se eventuella samband mellan dessa psykologiska fenomen och betygen i engelska, matematik och idrott/hälsa samt programvalet.

Arbetet tar sin utgångspunkt i resan och blicken som faller på de förbipasserande landskapen, vari det undersöker landskapet som representation i samband med identitet och det cirkulära sammanhang där det fysiska landskapet faktiskt formas av vår bild av det. Frågeställningen om hur vi upplever förbipasserande landskap utforskas genom en teoribas och en självobserverande fallstudie bestående av film, bild och skrivna reflektioner från en resa i Sydeuropa från sommaren 2013. Med utgångspunkt i konstteoretiska, turismvetenskapliga, kulturgeografiska, landskapsteoretiska och filosofiska texter utforskas landskapet som representation, identitet och verkligheten så som vi uppfattar den. Susan Sontags essäverk On photography (1977) används som en röd tråd i arbetet och får representera tankarna kring representationens definition. I en ansats att luckra upp gränssnittet mellan ett konstnärligt och vetenskapligt förfarande är fallstudien en självstudie där jag i reflektionerna undersöker mig själv som studieobjekt och hur jag ser och har sett på de förbipasserande landskapen under resan, samt hur min upplevelse förhåller sig till den socialt konstruerade turisten.

Syftet med uppsatsen ar att undersoka mediernas betydelse for fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. I uppsatsen redogor jag for vad fenomenet hudblekning ar och varfor jag anser att det ar ett utslag av ett postkolonialt samhalle. For att kunna utfora en adekvat analys har jag anlagt ett eklektiskt paradigm bestaende av postkolonial teori, Giddens identitetsteori, Bourdieus teori om Kulturellt och ekonomiskt kapital samt Freuds identifikationsteori. Med detta teoretiska ramverk tar jag upp flera viktiga centrala fragor som hur dessa fyra svarta kvinnor ser pa sin svarta identitet,vilken betydelse medierna har for formandet och synen pa den svarta identiteten samt vilka klassdimensioner som finns i denna studie. Uppsatsen ar en kvalitativ studie baserad pa djupintervjuer.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika näringsområden i Nås socken, under perioden 1744-1764, skapade olika mönster i föräktenskaplig sexualitet och sedlighet. Materialet som undersökningen grundar sig på är domstolsprotokoll, lysnings- och vigselböcker och födelse- och dopböcker, för Nås socken och Säfsnäs församling. De undersökta områdena är Nås finnmark, vilken befolkades vid en senare tid än det andra undersökningsområdet, Nås svenskbygd, som bestod av självägande små¬bönder vilka varit boende i området under en mycket längre tid än finnmarkens in¬vånare. Resultatet uppvisar en högre frekvens av sedlighetsbrott i finnmarksområdet. Kvinnorna på finnmarken hade även oftare haft föräktenskapliga förbindelser, vilket har visat sig genom att de oftare hade ett utomäktenskapligt barn vid giftermålet.

Denna uppsats bygger på tre, av mig och en annan student, genomförda fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta personer som alla vid tidpunkten för intervjuerna var studerande vid universitet och högskolor i stockholmsområdet. Utgångspunkten är att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka vilka attityder till och åsikter kring våld i heterosexuella nära relationer som framställs av intervjudeltagarna samt hur dessa i grupp, tillsammans konstruerar föreställningar om män och kvinnor som offer och gärningspersoner. Valet av fokusgruppsintervjuer som metod för kunskapssökande grundar sig i, en hos mig, konstruktivistisk syn på hur kunskap produceras. Detta innebär att jag ser på kunskap som något som skapas i interaktionen mellan människor i en viss socialt och Kulturellt betingad kontext och där fokusgrupperna får anses representera en någorlunda verklighetsbaserad sådan.

Skolverket anger klart och tydligt i sina programmål för omvårdnadsprogrammet, att samarbete över ämnesgränserna är en förutsättning för att kunna skapa en helhet av utbildningen. Det anges också att kärnämne och karaktärsämne skall sträva åt samma håll (Skolverket 2000). Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera problem och möjligheter som kärnämneslärare erfar och ser vid ämnesintegrering på omvårdnadsprogrammet och hur dessa erfarenheter påverkar arbetet med ämnesintegrering mellan kärnämneskursen Samhällskunskap A och karaktärskurserna Etik och livsfrågor samt Människan socialt och Kulturellt. Studien har utgått ifrån ett lärande perspektiv och den sociokulturella teorin. Metoden som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer baserade på en intervjuguide med öppna frågor.