Genom denna uppsats vill vi lyfta fram de föreställningsramar som råder internationellt angående Baselkommittèns nya kapitaltäckningsregler, även kallad Basel II. Utifrån dessa föreställningsramar har vi för avsikt att identifiera hur det ser ut praktiskt i Sverige. Vår slutsats är att finansiella institutioner generellt välkomnar intentionerna med Basel II. Dock råder det skilda uppfattningar om det är praktiskt möjligt att genomföra en internationell standardisering av kapitaltäckningsregler. Det finns farhågor om att Basel II inte kommer att uppnå de uppsatta målen.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och Kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och Kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonal och skolpersonal uppfattar och utövar och resonerar kring sin anmälningsplikt med avseende på barn som far illa. För att få reda på hur anmälningsplikten går till i praktiken valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskola och skola. Resultatet av vårt arbete visade att de flesta pedagoger tycker att utbildningen i ämnet är bristfällig.Studien kom fram till att personalen upptäcker missförhållanden genom att studera barnens förändrade beteenden, som bland annat kan avspegla sig i deras lekar. Intervjuerna belyste också att kontakten med hemmen var viktig. Våra slutsatser blev att Kulturella skillnader har liten betydelse och att det behövs fortlöpande kompetensutveckling inom området för att kunna hjälpa fler utsatta barn i tid..

Syftet har varit att undersöka om det föreligger ett samband mellan socioekonomisk position och psykisk ohälsa i ålderdomen och om detta samband till någon del kan förklaras av ett samband mellan socioekonomisk position och fritidsaktiviteter. Det har för detta ändamål gjorts ordinala logistiska regressionsanalyser där utbildningens alternativt inkomstens samband med psykisk ohälsa kontrollerats för fritidsaktiviteter. Den beroende variabeln har skapats utifrån befintligt datamaterial från de representativa undersökningarna SWEOLD och LNU. Kombinationen av datamaterial från dessa två undersökningar har möjligjgjort longitudinella analyser. Studiens analyser visade att Kulturella aktiviteter och ett generellt rikare fritidsliv förklarade till viss det negativa sambandet mellan utbildning och psykisk ohälsa alternativt inkomst och psykisk ohälsa..

Problem: Den ökande globaliseringen har suddat ut gränserna mellan länder och skapat mångKulturella samhällen. Företagen kan inte bortse från detta då deras kunder, leverantörer och anställda har olika nationella, etniska och Kulturella bakgrunder och förmågan att utnyttja detta kommer att avgöra framgången på marknaden i framtiden. Rekryteringen till företagen blir därför än viktigare och omfattningen av rekryteringsprocessen gör att de inte har utrymme för att göra fel. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur verksamheterna resonerar kring mångfald i sitt arbete med rekrytering av personal och vad det i så fall är som de söker? Vi har valt att använda oss av en liten och en stor verksamhet för att kunna se eventuella skillnader och likheter dem emellan samt likheter och skillnader mellan yrkesrollerna och vad dessa kan bero på..

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats är att fördjupa förståelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhället. I uppsatsen läggs fokus på de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration då jag betraktar dessa som grundläggande för den enskildes fullständiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma ämne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen låg då på de fyra bosniska invandrarnas integration på arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemområde som tidigare är att jag är intresserad av integrationsfrågor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmänt innebär.

I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns några innehållsskillnader i flickors och pojkars bilder när de utgår från en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara väljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men när flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhållande till kvinnliga aktörer.

För att skapa ökad förståelse och utveckla positiva och hållbara affärsrelationer diskuterar denna uppsats hur blivande manager bör finna intresse i att lära sig om kultur och kulturers påverkan i organisationer. Uppsatsen utgår ifrån kultur som något som definierar grupper av människor och har vidare delat in detta i organisationskulturer och kultur ur den enskilda individens perspektiv i samspel med varandra. Kulturella skillnader kan i dessa olika sammanhang sätta käppar i hjulet och skapa konflikter mellan människor eller grupper, så kallat kulturkrockar.Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt förhållningsätt och materialet som hämtades in var från sex olika informanter och behandlades med en narrativ metod. Vid behandling av materialet har man utgått ifrån Hernadis tolknings modell genom att stå under, stå över och till slut stå istället för. Ur materialet togs det ut tre stycken olika historier som symboliserar kulturkrocken på olika sätt.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den socioKulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades.

Färger och ljus påverkar människor, ibland på olika sätt och ibland på samma sätt. Det finns mycket skrivet, många teorier om hur människor uppfattar färg och ljus. Goethe, som jag i huvudsak avhänder mig av i den här uppsatsen, skriver om hur olika färger påverkar människan på olika sätt. Jag har sedan använt mig av den informationen när jag har gjort mina fem digitala målningar. I min efterföljande undersökning har jag sedan försökt ta reda på om det är möjligt att påverka människor till att få särskilda känslor för särskilda bilder, genom att använda färg och ljus på rätt sätt enligt teorierna.

Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism.Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån Kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-?världen? dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten..

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats är att fördjupa förståelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhället. I uppsatsen läggs fokus på de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration då jag betraktar dessa som grundläggande för den enskildes fullständiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma ämne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen låg då på de fyra bosniska invandrarnas integration på arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemområde som tidigare är att jag är intresserad av integrationsfrågor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmänt innebär.

Inom stadsplaneringen har man förstått vikten av en blandad och varierad stad. Istället för att tänka skola här, bostäder här och jobb där, försöker man nu integrera allt till en helhet. Jag har i detta projekt undersökt vad händer om tänker byggnaden som en stad, som används av olika människor under dygnet, veckan och året. Det är en studie i hur olika verksamheter kan samverka inom en byggnad. Och på så sätt skapa en byggnad som utnyttjas effektiv, används dygnet runt och av olika människor och verksamheter.Projektet tar utgångspunkt i en existerande miljö.