Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka styrkor och svagheter ett undersökt företag inom verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan använda denna vetskap som utgångspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten är att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nå företagens mål. Utifrån teorin sammanställs en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som används för företaget.Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har två typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning då enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process härrörs ifrån dålig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dålig uppföljning av regler.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.

Två egentliga orsaker ligger till grund för rapporten, införandet av friktionsbultar som förstärkningsmetod i LKAB:s gruvor samt det faktum att en beredskap mot smällberg och svårare seismiska händelser idag saknas. Behoven antas dessutom öka i takt med att brytningsdjupet ökar. Rapporten beskriver två typer av tester gjorda på olika typer av bergbultar. Den ena typen av test utfördes i laboratoriemiljö under mer kontrollerade former och det andra under verkliga förhållanden i LKAB:s gruva i Kiruna. I laboratorietesterna har bultar gjutits in i betongblock och sedan utsatts för skjuv- respektive dragbelastning, för att en grundläggande förståelse för hur bultarna under sådana omständigheter beter sig jämfört med Kirunabulten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och ta reda på vilka typer av demokrati framställs i avsnitten om demokrati i ett urval läroböcker i samhällskunskap avsedda för årskurs 7-9. De teorier, som är centrala i uppsatsen, är teorier kring demokratimodeller. I uppsatsen är det främst tre demokratimodeller som är centrala: valdemokrati, deltagardemokrati och samtals-demokrati. Det är dessa tre modeller, som vår analys bygger på. I analysen presenterar vi citat från läroböckerna följda av en förklaring av vilka/vilken modell som framkommer i citatet.

Kiruna genomgår en stadsomvandling eftersom grunden som dagens stadskärna vilar på kommer att bli mer instabil i takt med att LKABs malmbrytning kommer närmare staden. I det här arbetet visas tre koncept vilka skulle kunna inspirera till nya platser i den kommande stadskärnan. Koncepten är skapade efter inspiration som är kopplat till stadens kulturarv. Att använda sig av kulturarvet som inspiration i skapandet av nya platser är en av frågorna som diskuteras i arbetet. Jag kan konstatera att det har en behållning genom att det leder till att platsspecifi k design.

Internationella undersökningar visar att pojkars läsresultat är sämre än flickors. Detta examensarbete behandlar, jämför och diskuterar pojkars och flickors läsvanor och läsintressen. Det finns många föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, samt förväntningar på hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns även biologiska, miljömässiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsättningar som förklarar varför pojkars och flickors läsning ser olika ut. Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter.

5 Sammanfattande diskussionSyftet med mitt uppsatsarbete har varit att sätta fenomenet coachning i relation till Thomas Johanssons och Zygmunt Baumans beskrivningar av samtidens sociala och kulturella tillstånd. Jag ville därigenom bidra med kunskap om hur livscoaching skildras av coacherna och hur detta språkspel eller paradigm är uppbyggt samt vinna sociologisk förståelse av företeelsen. Nedan följer en sammanfattning av resultatet och en diskussion utifrån frågeställningarna..

Både från politiskt och akademiskt håll betonas betydelsen av matematiskt partikulärspråk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie är att studera hur förskolelärare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lärare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fältanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielärobok då fokus ligger på det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. Frågeställningar är följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasieläroböckerna det vill säga vilka politiska och kulturella händelser skildras? Förekommer några likheter och/eller skillnader i framställningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det några jämförbara förhållanden eller idéer? Handlar det alltså om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielärobok? Metoden som används är kvalitativ textanalys av läromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmärksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

Syfte: Att genom vetenskaplig litteratur beskriva vilka metoder och instrument somanvänds inom hälso- och sjukvård för att mäta följsamheten tillhygienföreskrifter.Metod: Föreliggande studie har genomförts som en litteraturöversikt. Artiklar söktes viaCinahl, PubMed och Web Of Science.Resultat: Resultatet grundar sig på 14 artiklar. Fem kategorier av metoder beskrevs, medtio tillhörande instrument. I tio av studierna användes manuell observation sommätmetod. Två studier tog upp provtagning på ytor (ATP-mätning) för attutvärdera städrutiner.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.

BAKGRUND: Antal invandrare i Sverige har ökat ständigt varje år. Sjuksköterskan behöver ofta vårda invandrarpatienter i dagens mångkulturella samhälle. En litteraturöversikt av empiriskt studier avseende invandrarpatienters upplevelser genomfördes för att skaffa djupare förståelse för hur invandrarpatienter upplever sin hälsa.SYFTE: Syftet är att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av hälsa för patienter med invandrarbakgrund i Sverige.METOD: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes i studien. Sedan analyserades de valda artiklarna enligt Fribergs analysmodell. Författarna sökte likheter respektive skillnader i artikelresultaten för att utgöra resultatet i studien med tema och subtema.RESULTAT: Analysen av tio empiriska studier visar att invandrare i Sverige upplevde sämre hälsa efter migrationen.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vårdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund än sjuksköterskors och om/hur mötet påverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hämtades ur vårdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vård. I analysprocessen användes för ämnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns både hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades på olika sätt av sjuksköterskorna.

Syftet med denna studie är att fördjupa vår förståelse för hur 12 unga människor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnå genom att använda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. Vårt urval består av tolv informanter, fem kvinnor och sju män, som är mellan 20 och 30 år gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgränsa oss till är olika typer av ryggmärgsskador som innebär att personerna är rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som är amputerad. Studiens teoretiska perspektiv är Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mångfald.

Syftet med studien är att undersöka kommunikationsmönster hos fem biologilärare på gymnasiet och deras elevgrupper med fokus på frågor. Frågeställningarna avser att undersöka i vilken omfattning lärare och elever ställer frågor och vilka typer av frågor som ställs. Studien analyserar vilka ramfaktorer lärare och elever anser påverkar kommunikationsmönster i form av frågor. Kvantitativ och kvalitativ data har samlats in genom observationer i klassrum, intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Kvantitativ data har analyserats med hjälp av en statistisk programvara, SIMCA-P+.