Forskning tyder på att stress kan påverka barns hälsa och att senare tids ökning av barns ohälsa är relaterat till socioekonomisk status (SES). Studiens syfte var att studera sambanden mellan SES, stress och hälsa hos barn. Totalt 102 barn från åk 4 i två skolor med låg respektive hög SES deltog i enkätundersökningen. Resultaten visar marginella skillnader i stress och hälsa mellan de båda SES-grupperna; dock var magvärk och huvudvärk signifikant vanligare hos barnen i låg-SES-gruppen. Vidare fanns mindre könsskillnader avseende livsstilsfrågor, dock ej direkt i relation till stress och hälsa.

Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Respondenterna är komvuxelever med utländsk bakgrund som har kommit till Sverige av olika anledningar. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur eleverna funderar kring sina framtidsplaner och hur de upplever att befinna sig i två kulturer. Vidare har vi undersökt deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledning. Vi har också utgått från teorier om kriser, migration, kultur, identitet och vägledning.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade.

Den kvalitativa studiens syfte var att analysera, beskriva och förstå skollednings och lärares uppfattningar kring mångkulturellt arbete i förskolan, samt deras betydelse för förskolans verksamhet. Studien utgick från sociokulturell teori och byggde på intervjuer av skolledning och förskollärare på en mångkulturell förskola.I studiens resultat framkom att skolledning och lärare i förskolan menar att barn och föräldrar ska mötas med respekt oavsett kulturell bakgrund. Lärarna ansåg sig viktiga att förmedla läroplanens värdegrund samt det svenska språket och kulturen till förskolans barn och föräldrar. De uttryckte även att de upplevde olika kulturella bakgrunder som spännande och berikande, vilket gav dem en fördjupad kunskap om olika sätt att tycka och tänka. Barnens språkutveckling var det innehåll som studiens lärare prioriterade högst, både det svenska språket och barnens modersmål.I diskussionen jämfördes studiens resultat med teorier och tidigare forskning.

Denna litteraturstudie syftar till att beskriva faktorer som är betydelsefulla för att vårdpersonal ska kunna utföra god omvårdnad i förhållande till utlandsfödda patienter som vårdas inom den svenska sjukvården. Litteraturstudien har baserats på åtta nationella och internationella vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från vårdvetenskapliga databaser. En beskrivande analys gjordes för att klarlägga de centrala kunskapsområden som påvisades i artiklarna. Ur resultatet framkom att det föreligger bristande kunskap om transkulturell omvårdnad hos sjuksköterskor och att sjuksköterskor upplever svårigheter att bemöta kulturella skillnader inom sjukvården.

Bakgrund: I och med samhällets globalisering ökar möjligheterna för revisionsmedarbetare till internationell rörlighet länder emellan. En svensk revisionsmedarbetare har idag möjlighet att åka på en utbytesperiod för att tillägna sig ny kunskap; såväl professionell som privat, vilket det finns olika tillvägagångssätt för. Samhälleliga, privata och arbetsmässiga kulturkrockar är något som en revisionsmedarbetare kan uppleva genom ett utbyte. För revisionsmedarbetare bör det vara nyttigt att erfara sådana här skillnader för att skapa ny kunskap, utveckla sin egna samt kunna dela med sig av denna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken utbyteskunskap en svensk revisionsmedarbetare har av ett utbyte till USA, hur denna tillägnas, samt om denna kunskap går att implementera i det fortsatta arbetet i Sverige.Definitioner: Utbyteskunskap definieras i denna uppsats som den typ av kunskap som tillägnas vid ett utbyte. Med kunskap avses sådan som kan användas inom revisionsyrket, vilket innefattar kunskap om arbetsmetoder, tillvägagångssätt, sociala förhållanden samt regelverkens uppbyggnad.Resultat och slutsatser: Resultatet av studien konstaterar att utbyteskunskapen består i privata--?, kulturella--? och arbetsmässiga områden, vilka tillägnas genom erfarenhetsbaserat lärande samt praktisk involvering i samhället..

Studiens syfte var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland lärare avseende organisationsform och kön samt om det fanns en interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 84 respondenter i undersökningen. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire och Basic Need Satisfaction at work scale. Resultatet visade att det inte förelåg några signifikanta skillnader i arbetsmotivation beroende på organisationsform och kön. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsställelse beroende på organisationsform, där privatanställda var mer tillfredsställda i jämförelse med offentligt anställda.

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berättelser av andraspråkselever på Komvux att analyseras med hjälp av performansanalys. Syftet med studien är att se på utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer även att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att åskådliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestämdhet.Resultatet visar att det finns belägg för processbarhetsteorin och att detta kan tillämpas på nominalfraserna och dess bestämdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestämdhet när det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framställning. Däremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna..

Syftet med denna studie var att undersöka hur terapeuter inom den offentliga sjukvården resonerar kring svårigheter i att arbeta med trauma. Frågeställningarna var: hur resonerar terapeuter kring svårigheter att arbeta med trauma; vilka känslomässiga reaktioner har de; vad säger de om handledning, kollegialt stöd och organisationen inom vilket de arbetar; samt hur de resonerar kring kultur, språk och tolkanvändning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem terapeuter som arbetar inom primärvården respektive psykiatriska öppenvården. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom Tematisk Analys. Resultaten visar att traumatiserade personer upplevdes som en tung patientgrupp och att de önskade sig mer handledning och utbildning för att klara av arbetet.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svårigheterna som följer är såväl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete är att bedöma de kognitiva funktionsnedsättningarna. Det är av vikt att de instrument som används vid bedömning är utvärderade för patientgruppen och har bevisats lämpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvärderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svårigheter hos personer efter stroke, från år 2009 och framåt. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier låg till grund för resultatet.

Syftet med studien var att granska och sammanställa kvalitativa artiklar för att få kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förståelse man som sjuksköterska bör ha, då man möter och vårdar döende patienter från andra kulturer och religioner än sin egen.Vi ville även få veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har på döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död..

Forskningsfråga: Vad finns det för skillnader respektive likheter i beteende mellan män och kvinnor när de shoppar kläder och skor?Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom observationer, intervjuer och fokusgrupper undersöka samt skapa förståelse för vilka skillnader och likheter i shoppingbeteende det finns mellan män och kvinnor.Metod: En deduktiv ansats har använts där vi tagit fram hypoteser. Vi har observerat män och kvinnor när de shoppar och sedan, med tester i SPSS, bevisat hur verkligheten ser ut samt accepterat eller förkastat hypoteserna. Testerna har genomförts i statistikprogrammet SPSS. En kvantitativ metod har använt då vi observerat och en kvalitativ metod har använts då vi även genomfört fokusgrupper samt en intervju.Referensram: Uppsatsens fokus ligger i könsskillnader i shopping då vi framförallt utgått från Paco Underhills teorier och observationer.

Syftet med studien är att se om det finns någon skillnad mellan hur lärare och assistenter, uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse på tre olika särskolor. Deltagarna som ingick i studien bestod av 17 lärare och 17 assistenter inom särskolorna. De arbetar med elever som inte kan nå grundskolans mål på grund av utvecklingsstörning, autism eller begåvningsmässigt funktionshinder på grund av en hjärnskada. Urvalspersonerna är kvinnor och män i olika åldrar med skiftande anställningstid. Mätinstrumentet som användes i studien var enkäter som grundar sig på teorier om psykosociala arbetsmiljön och arbetstillfredsställelse.

Bakgrund: Barnhälsovården spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhälsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger också att svårigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som påverkar BVC-sköterskans transkulturella vårdrelationer med invandrarfamiljer i Barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.