Hur platser marknadsför sig, det vill sÀga deras platsmarknadsföringsstrategier blir allt mer centrala för dess framtida utveckling, den plats som kan erbjuda bÀst förutsÀttningar samt kommunicerar detta pÄ rÀtt sÀtt fÄr en konkurrensfördel. RÀtt strategier och kommunikation kommer i allt högre grad kunna attrahera och bibehÄlla företag samt investeringar, locka nya resenÀrer, invÄnare samt utöka platsens exportmarknad. Det Àr dÀrför av stor vikt att platser finner klara, kreativa lösningar för att bli konkurrenskraftiga och bibehÄlla denna konkurrensfördel.Att ha en god utveckling Àr ingenting som Àr konstant och sjÀlvklart, utan det krÀvs aktiva insatser. Det rÄder ett hÄrt darwinistisk klimat- dÀr det kommer att finnas bÄde vinnare och förlorare, de platser som behÀrskar tekniken samt har resurserna att genomföra platsmarknadsföringsinsatser kommer i högre grad att lyckas Àn de platser som vÀntar och avvaktar pÄ bÀttre tider..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en grupp pedagogers förhÄllningssÀtt till och vÀrdering av en undervisning med populÀrkulturella inslag. Vi ville ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur sÄdana inslag berikar undervisningen. För att söka svar pÄ detta lÀt vi genomföra en studie dÀr vi skickade ut enkÀter och höll intervjuer med ett antal yrkesverksamma pedagoger. Resultatet av vÄr undersökning visade pÄ en avvikelse mellan pedagogernas hÄllning till och praktiska utövning av undervisning med populÀrkulturella förtecken. Undersökningen ÄskÄdliggjorde ocksÄ lyckade exempel pÄ hur populÀrkulturen kan inkorporeras i undervisningen och dÀrmed gynna utveckling och arbetsgÄng för sÄvÀl elev som lÀrare..

DÄ Internet Àr det mest vÀxande nutida mediet dÀr konkurrensen och informationsbruset Àr enormt, krÀvs idag en lockande lÀttillgÀnglighet i företagens webbsidor. MÄnga mÀnniskor gör numera aktiva val för att undvika direkt reklam samtidigt som skepsisen kring extern företagsinformation ökar. Detta gör att företagen mÄste hitta kreativa lösningar i det externa kommunikationsarbetet. Syftet Àr att ur ett hypotetiskt perspektiv ta reda pÄ om bloggen Àr ett starkt kommunikationsverktyg för företag i arbetet med att stÀrka och bygga kundrelationer samt varumÀrke. Undersökningen genomförs via kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter frÄn fem företag relaterade till bloggen som verktyg.

How can you do a right measurement of culture as well as with other social sectors and with what can culture contribute when it comes to a townÂŽs development? We found out that in Linköping the regional federation Ostsam recently (2005) started mapping the region's creative centers in order to look into the spreading of the culture in the county, and then use the uniqueness of the culture as an advantage in society- planning contexts. The reason was that both municipal - and State directions detected that the culture has a broader importance when it comes to building up society and infrastructure than earlier considered. This is called Cultural planning and is the foundation- method that Östsam used when working with their new projekt The creative sector. The outcome of the Östsam study resulted in an exciting study basis to work further on with and to examine through own demarcations and directions.This research manages the matter of the creative sector as an extension to the cultural sector.

Bakgrund Skapande aktiviteter som intervention f?r arbetsterapeuter ?r en av de grundl?ggande h?rnstenarna i professionen och har funnits sedan arbetsterapins start. Att arbeta med skapande aktiviteter inom psykiatrin ?r vanligt och kan bidra till att patienter upplever st?rre meningsfullhet i vardagen. Personer med diagnostiserad ?tst?rning har ofta ett mindre deltagande i meningsfulla aktiviteter i vardagen p? grund av att st?rre delen av deras vardag fokuseras p? kropp och mat.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om vi kunde se en tendens till att 6-Äringar uppfattade avvikande beteende frÄn sociala och kulturella mönster för mÀn och kvinnor i en specifik situation. Vi ville se om, och i sÄ fall hur, barnen reagerade pÄ en person som bröt mot detta. Det gjorde vi genom att lÀsa en bok för tvÄ olika grupper, en grupp fick höra originalversionen och i den andra bytte vi kön pÄ huvudpersonen. Barnen reagerade inte pÄ detta men genom observationer och kvalitativa intervjuer med dem kunde vi se att barnen var omedvetet genusstereotypa. Uppsatsen Àr betydelsefull för lÀrare och deras undervisning, genom att den upplyser dem kring barns omedvetenhet kring genuskonstruktioner..

MÄlet med projektet Àr att skapa ett spel med ett unikt spelkoncept som gynnar det kreativa tÀnkandet. Projektet startades med dessa förutsÀttningar. Analyser gjordes för att fÄ ett helhetsintryck av hur spelmarknaden och spel ser ut idag och för att se om projektet var vÀrt att ta vidare. Efter den analytiska fasen pÄbörjades en kreativ fas dÀr idéer och koncept togs fram. En brainstorm hölls med en testgrupp för att fÄ fram fler idéer och infallsvinklar till spelet.

Bakgrunden till detta kandidatarbete Àr att förskolan Rida Ranka i Lund, hade en förfrÄgan om att fÄ hjÀlp med sin utemiljö. Förskolan arbetar efter pedagogiken Reggio Emilia och personalen ville att gestaltningen av utemiljön skulle knyta an till pedagogiken. Syftet med arbetet har varit att utarbeta idéer för utformning av barns utemiljö. Dessa idéer har utvecklats till sju "rum" eller rumsliga ytor med olika teman inspirerade av Reggio Emilia-pedagogiken. MÄlet med detta arbete blev sÄledes att hitta en gestaltning som bÄde fungerar pÄ denna specifika plats och med den pedagogik som förskolan har.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

UtifrÄn egna erfarenheter över elevernas svÄrigheter att anvÀnda sina matematiska kunskaper praktiskt i slöjden, ville jag inleda ett utvecklingsarbete med en matematiklÀrare dÀr vi undersöker och utvecklar ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt mellan Àmnena slöjd och matematik. För att fÄ svar pÄ detta utgick jag ifrÄn fyra frÄgestÀllningar som berörde fördelar, hinder, förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt kan ske pÄ. Med stöd av bÄde lÀroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en Àmnesintegrering dÀremellan. Metoderna jag har valt för studien Àr intervjuer, observationer och forskningsloggbok. I resultatet framkom det att trots goda förutsÀttningar schematekniskt upplevdes ÀndÄ tiden som det största hindret dÄ andra yttre drivkrafter tog ansprÄk pÄ den schemalagda planeringstiden. Fördelarna sÄgs ur ÀmnesmÀssig och pedagogisk karaktÀr dÄ eleverna drog paralleller och sÄg samband vid lektionsobservationerna.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion Àr i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I lÀroplanen Lpfö -98 stÄr det att barn ska fÄ möjlighet till att vara kreativa pÄ olika sÀtt, vilket Àven innebÀr genom att fÄ konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta sÄ mycket pengar och man behöver inte sÄ stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger Àr det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med vÀcker nyfikenhet hos barnen.Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna pÄ en förskolas utegÄrd. Genom att barn fÄr möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan anvÀnda större material som Tragton(1996) menar Àr bra för barn som vÀxer, detta kan kopplas till strÀvansmÄl som finns i lÀroplanen som sÀger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmÄga..

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet dÀr barnet stÄr i centrum, i egenskap av en kompetent individ, mÄste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemomrÄden att förÀndra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen pÄ barnets rÀtt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda pÄ hur en verkstadsverksamhet för barn, dÀr samma barngrupper sÀllan Äterkommer, kan utvecklas med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras pÄ aktionslÀrande som metod, dÄ uppstart och utveckling av verksamheten Àr i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsÀttningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot miljön och genom att vÀlja att förÀndra den har vi Àven möjlighet att förÀndra barnens agerande i miljön. Genom att anvÀnda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fÄtt kunskap om vÄr egen verksamhet och vÄrt pedagogiska ledarskap..

I samband med att man lÀmnar sitt aktiva yrkesliv och trÀder in i pensioneringen, uppstÄr för de flesta mÀnniskor en sÄ stor förÀndring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation krÀver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet pÄverkas, dÄ yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförÀndringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionÀr. Den baseras pÄ ett slumpmÀssigt urval om 216 66- och 67-Äringar i Sverige.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.