Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Denna artikel handlar om projektorganisering med projektstyrningsmodeller. Dessa modeller presenteras inte sÀllan som ett universalverktyg för projekt men finns det risk att dessa kan skapa lÄsningar i den kreativa processen? För att tydliggöra teorin och de aspekter som bör beaktas vid ett projekt har effektiviteten delats upp i tvÄ begrepp projektledningseffektivitet, vilket innefattar bland annat mÄtt sÄsom tid, kostnad och kvalité, samt projekteffektiviteten, vilket innefattar huruvida resultatet av projektet Àr anvÀndbart och meningsfullt. Genom denna uppdelning och med hjÀlp av en egen teoretisk referensram söker författarna skapa ett mer övergripande synsÀtt för att analysera ett projekts nytta i alla dimensioner. Artikeln inkluderar en undersökning som visar huruvida referensramen stÀmmer överens med det praktiska arbetet i ett projekt med projektstyrningsmodeller.

Barn sÀtt att lÀsa av landskapet skiljer sig frÄn vuxnas. Medan vuxna lÀser det som former tolkar barn det istÀllet utifrÄn dess funktioner och möjligheter. Till exempel kan en stor sten fungera som ett rymdskepp och ett buskage kan betyda kojbygge. NÀr vi planerar för barns utemiljöer tÀnker vi ofta pÄ motorik och fysisk rörelse, men det Àr Àven viktigt att ta hÀnsyn till estetiska och sinnliga vÀrden. Inom den nya barndomsforskningen talas det om att fÄnga barnens egna perspektiv. FrÄn att de tidigare setts som objekt med sÀrskilda behov innebÀr ett barnperspektiv att se dem mer subjektivt, som sociala och kulturella aktörer i ett samhÀlle.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktĂ€r, brist pĂ„ mötesplatser och brist pĂ„ lokal kommers? Mitt antagande Ă€r att detta Ă€r fallet och frĂ„gan blir dĂ„ hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? PĂ„ vilket sĂ€tt gĂ„r det att öka variationen av bebyggelse och lĂ€genheter? Är det önskvĂ€rt att överhuvudtaget Ă€ndra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och lĂ„ngsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen RosengĂ„rd i Malmö. Jag vill redan frĂ„n början slĂ„ fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsomrĂ„den. Jag utgĂ„r frĂ„n projektomrĂ„dets speciella förutsĂ€ttningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslĂ„ en framtida stadsutvecklingen som innebĂ€r skapandet av nya strukturer och förtĂ€tning av bebyggelse för att göra RosengĂ„rd till en funktionsintegrerad stadsdel istĂ€llet för dagens funktionsuppdelade struktur..

Emhart Glass Ă€r vĂ€rldens frĂ€msta tillverkare av processutrustning för tillverkning av glasflaskor, glasburkar mm. Emhart Glass innefattar Emhart Glass Sweden AB som Ă€r koncernens producent av tekniskt och kvalitativt ledande glasformningsmaskiner, utrustning för ombyggnationer samt reservdelar. Emhart Glass Sweden AB Ă€r uppdelade i tvĂ„ enheter, en i Örebro och en i Sundsvall. Detta examensarbete Ă€r utfört under hösten 2005 pĂ„ Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall. Det finns en allt tydligare insikt om att möjligheterna att nĂ„ hög kvalitet Ă€r kopplade till den arbetsmiljö och de möjligheter till arbetsutveckling som företaget kan erbjuda.

Emhart Glass Ă€r vĂ€rldens frĂ€msta tillverkare av processutrustning för tillverkning av glasflaskor, glasburkar mm. Emhart Glass innefattar Emhart Glass Sweden AB som Ă€r koncernens producent av tekniskt och kvalitativt ledande glasformningsmaskiner, utrustning för ombyggnationer samt reservdelar. Emhart Glass Sweden AB Ă€r uppdelade i tvĂ„ enheter, en i Örebro och en i Sundsvall. Detta examensarbete Ă€r utfört under hösten 2005 pĂ„ Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall. Det finns en allt tydligare insikt om att möjligheterna att nĂ„ hög kvalitet Ă€r kopplade till den arbetsmiljö och de möjligheter till arbetsutveckling som företaget kan erbjuda. Motivation, delaktighet och engagemang Ă€r tre begrepp som stĂ„r nĂ€ra sammankopplade sĂ„vĂ€l med varandra som med kvalitet och tillfredstĂ€llelse hos kund och medarbetare.

Syftet med studien Àr att bidra till att utveckla större förstÄelse kring lekens betydelse och pÄ vilket sÀtt pedagogerna tror att leken bidrar till barns lÀrande och utveckling samt hur pedagogerna hjÀlper barn som har svÄrigheter i leken. Vi anvÀnde kvalitativ metod för att fÄ fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en frÄn tvÄ utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna fÄ fram resultat. Resultat visar att lek och lÀrande hÀnger ihop samt att lek Àr betydelsefullt för barns livslÄnga lÀrande och utveckling. UtifrÄn intervjuerna framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling dÀr barn kan kÀnna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa.

Övervikt och fetma Ă€r ett ökande problem bland barn i tidig Ă„lder. Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskorserfarenheter av att arbeta med övervikt och fetma bland barn under 5 Âœ Ă„r. Nio BVC-sjuksköterskor intervjuades. Texten analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultatet visade att BVC-sjuksköterskorna inte beskriver fetma och övervikt som ett stort problem.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur platser försöker attrahera studenter med hjÀlp av olika platsmarknadsföringsstrategier. Metod: Vi har arbetat med kvalitativa intervjuer med representanter för tre stÀder samt delat ut kvantitativa enkÀter till studenter i tre stÀder. Detta har gjorts med vetenskaplig triangulering och fallstudier som bakomliggande tanke Teoretiska perspektiv: Teorier om kreativitet och den kreativa klassen samt olika platsmarknadsföringsstrategier. De delar av platsmarknadsföringen som berörs i uppsatsen Àr varumÀrke, segmentering, positionering och image. Slutsatser: Vi har kommit fram till att samtliga stÀder i undersökningen Àr mÄna om att attrahera studenter.

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra och analysera en del av den mÄngfald som finns blandnÄgra lÀrares utomhuspedagogik. Samtidigt vill jag försöka att bidra till en större kunskap omhur lÀrare kan övervinna de praktiska svÄrigheter som de möter i sin utomhuspedagogik. Jag haranvÀnt observation och semistrukturerade kvalitativa intervjuer i min undersökning. Resultatetvisar att lÀrarnas lektioner bestod av lÀrarstyrda aktiviteter och fri lek i olika kombinationer.Aktiviteterna kunde kopplas till flera skolÀmnen; idrott, matematik, biologi, svenska och musik.MÄnga av aktiviteterna övade sociala kunskaper. LÀrarna hade lÀttare att se möjligheter Àn hittahinder i sin utomhuspedagogik.

Detta Àr ett examensarbete frÄn Bild och visuellt lÀrande pÄ Malmö Högskolas lÀrarutbildning. Arbetet Àr en sammanstÀllning av diskursanalyser av nio olika texter frÄn den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt Àmne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande tvÄ frÄgor stÀlldes: Vilka diskursordningar rÄder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer gÄr att uttyda ur texterna om vilken typ av samhÀllsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 dÀr Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rÄdde huvudsakligen tvÄ diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur organisationen Riksteatern förankrar sina mÄl i verksamheten och hur dessa implementeras i medarbetarnas vardag. Studien har en kvalitativ ansats och en fallstudie genomfördes pÄ Riksteatern. Ett flertal intervjuer gjordes med nyckelpersoner inom organisationen. Informationen frÄn dessa intervjuer analyserades sedan utifrÄn den teoretiska referensramen som innehÄller teorier om mÄlstyrning och organisationskultur. Resultatet visade att Riksteaterns mÄlsÀttning Àr diffus och svÄrtolkad.

Den hÀr uppsatsen handlar om den mÀnskliga dimensionen iett företagsförvÀrv. VÄrt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av för att uppnÄ syftet Àr: Vad Àr HRs roll i ett företagsförvÀrv? Vilka uttryck tar sig den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv?  Vad i den mÀnskligadimensionen Àr det som möjliggör respektive försvÄrar ett företagsförvÀrv? VÄrtfokus har legat pÄ tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mÀnskliga dimensionen i ett företagsförvÀrv, vilka Àr HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De hÀr tre temanautgör vÄr teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar.

Serier har sedan lÀnge betraktats som ett andra klassens kulturella medium, med ett dÄligt rykte som enkla och lÀttförstÄeliga. Majoriteten av seriemagasin ligger fortfarande i ett vÀntrum nÄgonstans, för att dÄ och dÄ ytligt blÀddras igenom; de tas inte pÄ allvar. Och alternativen lyser med sin frÄnvaro; tillhör de inte skaran som ytligt blÀddras igenom syns de nÀstan inte till överhuvudtaget. Uppsatsen tar sig dels an hur "de andra" ser ut, de som vÄgade och ville. Dels fokuserar den pÄ vad som egentligen finns i de etablerade, ?lÀttförstÄeliga? seriemagasinen för att slutligen jÀmföra de bÄda med varandra..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebÀr pÄ individ ?och strukturell nivÄ och hur hederskontexten och samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors förutsÀttningar för integration och delaktighet i det svenska samhÀllet. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebÀr att dessa individer Àr dubbelt förtryckta, dels frÄn kontexten de lever i men Àven samhÀllet har en bidragande roll till utsattheten dÄ vi har kommit fram till att det finns mycket inbÀddad diskriminering i samhÀllet. Integrationen för individer inom hederskontexten pÄverkas ocksÄ av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhÀllets bemötande av individerna.