En bit in pÄ det nya millenniet har Asien blivit vÀrldens handelscentrum nÀr det gÀller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlÀgger sin produktion i omrÄden dÀr utbildningsnivÄn Àr lÄg och dÀr fabriksarbetarnas rÀttigheter förbises i jakten pÄ dem lÀgsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmÀrksammade globala marknadsvillkoren innebÀr, rÀknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rÀttigheter. Kundernas ökade krav och pÄtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och Àr en pÄdrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest kÀnt under förkortningen ?CSR?.

Studien tar sin utgÄngspunkt i barnkonventionen och skolans styrdokument. I fokus Àr pedagogens uppdrag att stödja elevens trygghetskÀnsla och sjÀlvbild genom ett medvetet arbetssÀtt dÀr elevens bakgrund, kultur och sprÄk uppmÀrksammas. Ett delsyfte Àr att undersöka eventuella olikheter i pedagogers förhÄllningssÀtt, till elevers kulturella bakgrund och modersmÄl som en resurs i undervisningen. Studien tar stöd i tidigare forskning som visar pÄ ett tydligt samband mellan pedagogens förhÄllningssÀtt, elevens identitetsutveckling och skolresultat. Den teoretiska bakgrunden finner vi bland annat i Mead (1976) som beskriver hur signifikanta andra (till exempel en lÀrare) pÄverkar identitetsutvecklingen hos eleven genom att individen ser sig sjÀlv som en spegelbild, genom andra.

Det finns starka skÀl att tro att pengar spelar mer Àn enbart en materiell roll för vÄra organisationers styrning, utveckling och beteende. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att det finns en annan sida av myntet som Äberopar pengars symboliska vÀrden.  Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstÄ pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett vÀsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjÀlp av ett kulturellt perspektiv pÄ organisation och ledning kan vi alltsÄ förstÄ hur vi kan skapa ett system som ökar de anstÀlldas prestation och organisationens effektivitet.  Den ÄterstÄende frÄgan Àr hur vi praktiskt gÄr tillvÀga.Syftet för uppsatsen Àr att undersöka hur ledningen kan gÄ tillvÀga för att skapa att belöningssystem baserat pÄ kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation.För att undersöka hur vi praktiskt kan gÄ tillvÀga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fÀltstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig frÄn deltagande vid företag X.

Inledningsvis beskriver jag bakgrunden till att jag valt detta omrÄde att skriva om, att försöka fÄ kunskap om hur skillnader i kultur kan ge en ökad risk för kriminalitet, detta Àr ocksÄ syftet och frÄgestÀllningen i rapporten. Den teori jag i huvudsak behandlar pekar pÄ skillnader mellan grupp och individinriktade samhÀllen, och de problem det kan innebÀra att förflyttas mellan dessa kulturer. Holism och individualism beskrivs utifrÄn dess inverkan pÄ individen, och utifrÄn individens stÀllning till det allmÀnna. Vidare berörs skillnader i rÀttssystem och skillnader i hur reaktioner mot avvikelser kan te sig. Konsekvenserna av resonemanget om holism/individualism förs vidare till en tanke kring hur ungdomar anammar normsystem, om det i samhÀllet vedertagna systemet kÀnns otillgÀngligt.

 Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhÄllningssÀtt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes pÄ tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfÀllena anvÀndes en mall med förskrivna frÄgor. Den valda ansatsen Àr fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrÄn informanternas utsagor.

I populÀrkulturen finns en idé om en ja-kultur som Àr utmÀrkande för dagens samhÀlle, vilket kan bidra till negativa betingelser av ordet ?nej?. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett emotionssociologiskt perspektiv undersöka unga mÀnniskors förhÄllningssÀtt till de emotioner som uppkommer vid ett nej-sÀgande, samt hur de kulturella koder som existerar pÄverkar beslutsfattandet i privatlivet. Med en kvalitativ metod har tio personer mellan 22-28 Är intervjuats enskilt. Urvalet motiveras med att denna grupp Àr i en process dÀr de vill etablera sig i olika sammanhang och dÀrmed reflekterar över hur de förhÄller sig till, samt bemöter, de krav och förvÀntningar som stÀlls.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlÀnda elevers sprÄkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i nÄgra förberedelseklasser. Stu-dien avsÄg dels att belysa hur deras lÀrare arbetade med fokus pÄ medvetenhet om sprÄkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklÀrande. Den avsÄg ocksÄ att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frÄgestÀllningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser.

Med en förstÄelse för att fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturella och estetiska vÀrden mÄste utvecklas parallellt för ett hÄllbart samhÀlle valde jag ÀndÄ att endast lyfta de sociala och kulturella aspekterna i mitt examensarbete för att skapa en bÀttre förstÄelse för dessa frÄgor i planeringsprocessen. Begravningsplatsen Àr ett forum för mÄngkulturalitet i Sverige och en viktig del av vÄr fysiska miljö oavsett trostillhörighet. Syftet med mitt arbete var att undersöka hur framtida begravningsplatser skulle kunna se ut med tanke pÄ att allt fler kulturer och religioner pÄverkar samhÀllsutvecklingen. MÄlet var att mitt examensarbete skulle ge en skildring av dagens begravningskultur men ocksÄ fungera som ett planeringsverktyg vid utformning av framtidens mÄngkulturella begravningsplatser med syftet att verka integrerande för samhÀllet. Arbetet skulle ocksÄ verka som ett bidrag i debatten kring integration.

Utbytesstudier utomlands sÀgs öka studenters kreativitet. Kreativitet och innovation, framför allt kreativa medarbetare Àr en viktig faktor för att företag ska vara framgÄngsrika i dagens allt hÄrdare konkurrens. Studenter inom företagsekonomi Àr framtida anstÀllda och företagsledare, dÀrför Àr det viktigt att undersöka om utlandsstudier verkligen ökar kreativiteten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka utlandsstudiernas pÄverkan pÄ företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet. Vi undersöker pÄverkan pÄ kreativitet med hjÀlp av Big Five Inventory kategorierna noggrannhet och öppenhet dÄ dessa personegenskaper anses pÄverka kreativiteten.  Resultat frÄn genomförd internetenkÀt (N=111, svarsfrekvens=15,5%) visar pÄ en ökning av noggrannhet men inte av öppenhet.

SammanfattningI have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning.

Bakgrund: Av de som dött i Sverige de senaste tvÄ Ären har cirka 80 procent varit i behov av palliativ vÄrd. Genom att fokusera pÄ patienters och nÀrstÄendes upplevelser av vad som Àr viktigt i livets slutskede sÄ kan en vÀrdig död frÀmjas. VÀrdighet Àr ett begrepp som Àr komplext och saknar konsensus inom vÄrden. Det Àr Àven ett begrepp som Àr centralt inom vÄrdvetenskap. Harvey Max Chochinov har skapat en vÀrdighetsmodell för att försöka göra begreppet vÀrdighet mer förstÄligt och utifrÄn denna modell skapades interventionen vÀrdighetsterapi. Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur vÀrdighetsterapi upplevs av patienter och anhöriga, samt belysa andra aspekter av vÀrdighetsterapi. Metod: Den metod som anvÀnds Àr litteraturöversikt.

I bemötandet finns mÄnga olika aspekter och har stor pÄverkan nÀr sjukgymnast och patient möts. Grunden till bemötandet Àr sjukgymnastens förstÄelse för patienten. MÄnga nya invandrare kommer till Sverige varje Är och eftersom dessa personer kan ha behov av sjukgymnastik och dÀrmed komma i kontakt med sjukgymnast kan det vara vÀrdefullt att förstÄ vad som pÄverkar bemötande av patienter med invandrarbakgrund. Syftet med denna studie var att beskriva primÀrvÄrdsjukgymnasters upplevelser av vad som pÄverkade bemötandet av patienter med invandrarbakgrund, hur bemötandet pÄverkade behandlingsresultatet, samt hur bemötandet kunde förbÀttras. Metod: Intervjuer med sex primÀrvÄrdssjukgymnaster i Norrbotten som trÀffat minst tio patienter med invandrarbakgrund under sin sjukgymnastkarriÀr.

Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av HEAB stÀngsel. HEAB stÀngsel sÀljer och monterar stÀngsellösningar till företag, fastighetsbolag och kommunala förvaltningar. Projektets syfte var att utveckla ett barnsÀkert lÄs som kan anvÀndas till grindar vid förskolor. LÄset skulle vara lÀtt för vuxna att öppna samtidigt som det pÄ ett effektivt sÀtt skulle hindra barnen frÄn att öppna grinden och gÄ ut. De lÄs som HEAB stÀngsel i dagslÀget sÀljer har bÄde ergonomiska brister och sÀkerhetsbrister.

Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka vad för erfarenheter de utlÀndska lÀrarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter frÄn hemlandet pÄverkar deras lÀrararbete i Sverige. Hur ?översÀtter? de sina kunskaper och konstruerar sin lÀraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en lÀraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte Àr de frÄgor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjÀlp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, anvÀnder jag Baumans teori om ?flytande? samhÀlle dÀr identitetsskapande Àr en stÀndigt pÄgÄende process.

VÀrlden idag kÀnnetecknas av att vara en global arbetsplats dÀr landsgrÀnser inte utgör ett hinder för att mÀnniskor frÄn olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrÄn ett ledarskapsperspektiv och se pÄ hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. UtifrÄn tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gÄtt till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött pÄ samt vilka lÀrdomar de svenska cheferna tar med sig frÄn sitt uppdrag.Uppsatsen Àr en empirisk studie som Àgt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmÄgan att kunna anpassa sitt perspektiv pÄ organisation och ledarskap samt sin mÀnniskosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag Àr det viktigt att lÀra sig om den kultur som kÀnnetecknar ens nya arbetsplats.