Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.

Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.

RikkÀrr Àr de artrikaste av alla myrar. Inom biotopen förekommer flera rödlistade arter. Artrikedomen har ett samband med hög mineralhalt, men framförallt Àr den betingad av Àldre tiders hÀvd. Idag har tyvÀrr hÀvden upphört i flertalet av vÄra rikkÀrr. I detta arbete behandlas hÀvd och vegetationsförÀndringar.

Syfte: MÀnskligheten strÀvar alltid efter att utvecklas och kreativitet Àr en central del i processen dÄ vÀrlden stÀndigt blir mer komplex. Forskning inom omrÄdet kreativitet Àr sÄledes en nödvÀndighet för ett modernt och framÄtstrÀvande samhÀlle. LikasÄ inom marknadsföring ges kreativitet utrymme dÄ marknaden idag Àr hÄrt konkurrensutsatt och utsatt för ett överflöd av marknadsföring. Det Àr dÀrför av stor vikt att differentiera sig frÄn mÀngden för att bli uppmÀrksammad och kreativitet Àr en betydelsefull del i att göra marknadsföring synlig. Syftet med studien Àr att söka förstÄelse kring vilka kreativa marknadsföringskomponenter som bidrar till uppmÀrksamhet samt hur de pÄverkar graden av uppmÀrksamhet.

I denna processbeskrivning undersöker jag hur jag kan verka som en modedesigner som kan pÄverka och göra skillnad. Intresset för detta vÀcktes under ett tidigare projekt dÄ jag i arbetet local relations funderade över hur de val man gör under en designprocess kan pÄverka samhÀllet i stort. Min undersökning börjar med att jag tittar pÄ andra kreativa personers praktiker för att se hur dem pÄverkar och gör skillnad, jag genomför ocksÄ intervjuer med andra verksamma för att undersöka hur dem ser pÄ designerrollen nu och i framtiden, för att sedan undersöka hur jag kan omvandla mina tankar till ett praktiskt arbete. Under resans gÄng kommer jag fram till att jag kan pÄverka genom att etablera en plattform utifrÄn vilken jag och andra kan uttrycka vÄra tankar om mode. Jag skapar dÀrför ett fanzine vid namn Postfashion som handlar om mode och vars första nummer (som Àr det som visas pÄ VÄrutstÀllningen) Àr ett samtal om mode och materialitet mellan mig och konstnÀren Jun O Cindy Calle.

Den kvalitativa studiens syfte var att analysera, beskriva och förstÄ skollednings och lÀrares uppfattningar kring mÄngkulturellt arbete i förskolan, samt deras betydelse för förskolans verksamhet. Studien utgick frÄn sociokulturell teori och byggde pÄ intervjuer av skolledning och förskollÀrare pÄ en mÄngkulturell förskola.I studiens resultat framkom att skolledning och lÀrare i förskolan menar att barn och förÀldrar ska mötas med respekt oavsett kulturell bakgrund. LÀrarna ansÄg sig viktiga att förmedla lÀroplanens vÀrdegrund samt det svenska sprÄket och kulturen till förskolans barn och förÀldrar. De uttryckte Àven att de upplevde olika kulturella bakgrunder som spÀnnande och berikande, vilket gav dem en fördjupad kunskap om olika sÀtt att tycka och tÀnka. Barnens sprÄkutveckling var det innehÄll som studiens lÀrare prioriterade högst, bÄde det svenska sprÄket och barnens modersmÄl.I diskussionen jÀmfördes studiens resultat med teorier och tidigare forskning.

Ledarskap Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. Det debatteras mycket om ledarskapet och dess betydelse för ett företags framgÄng.Syftet med vÄr uppsats Àr att genom ett begrÀnsat antal intervjuer ta reda pÄ vad det Àr som karakteriserar ledarskapet inom Kinneviksgruppen och vilken prÀgel Jan Stenbeck har satt pÄ ledarskapet. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ metod. VÄr ansats Àr abduktiv dÄ vi anvÀnder oss av empiri i kombination med teorier. Kinneviksgruppens ledarskap karakteriseras av ett starkt engagemang, en stor detaljfokus samt en hÄrd prestationskultur.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage sÀljer in den livsstil som Àr sÄ efterstrÀvansvÀrd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad Àr köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling pÄ eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen pÄ det svenska köket, hushÄllsarbetet och vilken effekt dessa har haft pÄ utformningen av just det svenska köket.

Syftet med studien var att granska och sammanstÀlla kvalitativa artiklar för att fÄ kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förstÄelse man som sjuksköterska bör ha, dÄ man möter och vÄrdar döende patienter frÄn andra kulturer och religioner Àn sin egen.Vi ville Àven fÄ veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har pÄ döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död..

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv försöka tydliggöra nÄgra vÀrderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges lÀroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn lÀraren, lÀrarstudenten och lÀroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad lÀroplanen sÀger om kunskap, mÄl, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lÀrarstudenten och lÀraren stÀller sig till detta. Min studie innefattas ocksÄ av att titta pÄ hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk Äterblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundlÀggande vÀrderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger pÄ. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens.

Uppsatsen undersöker vikten av att öva skalor för en violinist. En processbeskrivning av hur tekniken sÄvÀl som synen pÄ övningen kan utvecklas under fem veckors intensivt övande. Att hitta sin egen vÀg till att öva rÀtt samt förstÄ vikten av den medvetna övningen. Arbetet bygger en bro mellan skalornas mekaniska vÀrld, och musicerandets mera levande och kreativa karaktÀr. Den klingande delen innehÄller ett framförande av första satsen av Mendelssohns violinkonsert som ett resultat av fem veckors medveten och ifrÄgasatt övning.

I genomsnitt utsÀtts vi för 3000 reklambudskap under en dag, men bara cirka 14 % av de okonventionella kampanjerna har nÄgon effekt. Vi har blivit för medvetna om hur reklam pÄverkar oss och för kritiska mot media för att köpa dessa budskap. Jay Conrad Levinsons grundade för cirka 30 Är sedan begreppet gerilla marknadsföring. Den hÀr kreativa marknadsföringsmetoden var till en början tÀnkt för de företag som hade begrÀnsade resurser. Metoden kan vara vÀldigt kostnadseffektiv och anvÀnds idag flitigt bland bÄde stora som smÄ företag.

Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra bildlÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ begreppet kreativitet och hur detta enligt dem tar sig i uttryck i deras undervisning. DÄ kursplanen tar upp begreppet som ett mÄl samt som ett krav för betyget MVG Àr begreppets betydelse och tolkning av detta vÀsentligt och av betydelse för hur bedömningen samt undervisningen ser ut.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra bildlÀrare pÄ gymnasienivÄ. IntervjufrÄgorna var öppna för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt ur varje frÄga.Resultatet av denna undersökning pÄvisar att lÀrare har stor förstÄelse för begreppet kreativitet och mycket kunskap om hur den pÄ olika sÀtt kan frÀmjas i klassrummet samt vad som krÀvs för att lÀraren ska kunna bedöma den kreativa processen. Resultatet visar ocksÄ pÄ att tidsbrist, negativ stÀmning och elevers dÄliga sjÀlvförtroende kan vara faktorer som istÀllet hÀmmar kreativiteten i klassrummet..

Bakgrund: BarnhÀlsovÄrden spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhÀlsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förÀlder som Àr född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger ocksÄ att svÄrigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som pÄverkar BVC-sköterskans transkulturella vÄrdrelationer med invandrarfamiljer i BarnhÀlsovÄrden. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vÄrdar svÄrt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svÄrvÀrderade symtom, dÀr Àven etiska och kulturella aspekter ingÄr. I en allt mer personcentrerad och mÄngkulturell vÄrdmiljö ökar förvÀntningar och krav pÄ sjuksköterskans yrkeskunskap.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvÄrd i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvÄrdnadshandlingar.Metod: Studien baseras pÄ sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under vÄren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkÀnslor i samband med obotlig sjukdom hör nÀra samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkÀnslor kunde enligt sjuksköterskorna vara sÄvÀl kulturellt som individuellt betingat.