Internationella undersökningar visar att pojkars lÀsresultat Àr sÀmre Àn flickors. Detta examensarbete behandlar, jÀmför och diskuterar pojkars och flickors lÀsvanor och lÀsintressen. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur mÀn och kvinnor ska vara, samt förvÀntningar pÄ hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns Àven biologiska, miljömÀssiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsÀttningar som förklarar varför pojkars och flickors lÀsning ser olika ut. Metoden som anvÀndes i denna studie var av kvalitativ karaktÀr. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter.

Som grafisk formgivare kan du bredda din kunskap och kompetens för att bli mer eftertraktad pÄ arbetsmarknaden och en av de vÀgar du kan gÄ Àr att lÀra dig om mönster och mönsterdesign. Detta kandidatarbete tar upp grunderna i hur en mönsterdesignprocess kan se ut och vad man som mönsterdesigner bör tÀnka pÄ och ha i Ätanke nÀr man skapar mönster. Vi stÀrker det vi har kommit fram till under vÄr teoridel med en produktionsdel dÀr vi tillÀmpar det vi kommit fram till, vi stÀrker det Àven genom en undersökning bland mönsterdesigners som arbetar aktivt med mönsterdesign idag. Under produktionen i detta kandidatarbete har vi skapat mönster dÀr vi har haft i Ätanke de olika aspekter som man som grafisk formgivare och mönsterdesigner bör tÀnka pÄ, vi har Àven kommit fram till hur dessa aspekter kan pÄverka varandra och det slutgiltiga mönstret..

5 Sammanfattande diskussionSyftet med mitt uppsatsarbete har varit att sÀtta fenomenet coachning i relation till Thomas Johanssons och Zygmunt Baumans beskrivningar av samtidens sociala och kulturella tillstÄnd. Jag ville dÀrigenom bidra med kunskap om hur livscoaching skildras av coacherna och hur detta sprÄkspel eller paradigm Àr uppbyggt samt vinna sociologisk förstÄelse av företeelsen. Nedan följer en sammanfattning av resultatet och en diskussion utifrÄn frÄgestÀllningarna..

This paper is an inquiry that is trying to establish four young musicians' views of art and music.To define the boundaries of music and art and explore the possible similarities. The musicians were confronted with an artwork by Marcel Duchamp and a composition by John Cage, and have recieved a questionnaire where they were asked to express their views. They were also asked to point out qualities that define music and art and their boundaries. Follow up questions then try to futher clearify their definitions. The findings show that the group has a similar point of view where emotion and feeling rule over intellectualisation in relation to the creation of art..

I detta arbete har vi försökt skapa en metod som skulle kunna hjÀlpa ljuddesigners inomindieföretag att med begrÀnsade resurser komma fram till en kvalitativ ljuddesign genom attanvÀnda en form av Ätervinning. Syftet med vÄr metod, som vi kallar för pantametoden, gÄr utpÄ att Ätervinna ljudmaterial med hjÀlp av effekter för att skapa nya och kreativa ljud som gÄr attanvÀnda i en produktion. Vi kommer att gÄ igenom de nödvÀndigaste delarna för att visa hur vitillÀmpat vÄr metod, exempelvis vilka verktyg som finns och hur de kan anvÀndas för att uppnÄdet resultat som efterstrÀvas. Metoden har testats pÄ tvÄ stycken spel som vi har varit med ochutvecklat, och dÀr vi har bidragit med ljuddesignen med hjÀlp av vÄr metod. Vi kommer attpresentera vilket resultat vi har uppnÄtt, och vilka problem som har uppstÄtt..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

Diabetes mellitus Àr en folksjukdom som trots preventiva ÄtgÀrder har en stadigt ökad prevalens i hela vÀrlden, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje Är och som sannolikt kommer att öka mer Àn 50 % de nÀstkommande 10 Ären. I Sverige likt mÄnga andra lÀnder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhÀllen med kulturella skillnader. EgenvÄrden vid diabetes mellitus Àr en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat pÄ etniska minoritetsgrupper och sjukvÄrd utifrÄn skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att pÄvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet Àr viktiga faktorer som pÄverkar dÄlig hÀlsa.

BAKGRUND: Antal invandrare i Sverige har ökat stÀndigt varje Är. Sjuksköterskan behöver ofta vÄrda invandrarpatienter i dagens mÄngkulturella samhÀlle. En litteraturöversikt av empiriskt studier avseende invandrarpatienters upplevelser genomfördes för att skaffa djupare förstÄelse för hur invandrarpatienter upplever sin hÀlsa.SYFTE: Syftet Àr att utifrÄn ett patientperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar upplevelsen av hÀlsa för patienter med invandrarbakgrund i Sverige.METOD: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats anvÀndes i studien. Sedan analyserades de valda artiklarna enligt Fribergs analysmodell. Författarna sökte likheter respektive skillnader i artikelresultaten för att utgöra resultatet i studien med tema och subtema.RESULTAT: Analysen av tio empiriska studier visar att invandrare i Sverige upplevde sÀmre hÀlsa efter migrationen.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vÄrdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund Àn sjuksköterskors och om/hur mötet pÄverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hÀmtades ur vÄrdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vÄrd. I analysprocessen anvÀndes för Àmnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns bÄde hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades pÄ olika sÀtt av sjuksköterskorna.

Det Àr av största vikt att lÀrare arbetar med kreativa och varierade arbetsmetoder för att skapa och bibehÄlla elevers lÀslust. Detta kan göras genom att frÄngÄ traditionella lÀromedel, dock skall dessa inte totalt förkastas. Genom att utgÄ frÄn skönlitteratur möjliggörs lÀrarens uppdrag, nÀmligen att möta och tillgodose varje enskild elevs inlÀrningsstil, behov och mognadsnivÄ. Med detta menar vi att undervisningen/inlÀrningen kan variera mellan exempelvis bild, drama, musik, rörelse och de teoretiska Àmnena. Med denna metod fÄr alla elever en kÀnsla av att lyckas och dÀrmed ökar motivationen och lusten att lÀra.

BakgrundAvdelningen för ServicetjÀnster och logistik inom Karolinska Universitetssjukhuset genomgÄr sedan 2007 ett omvÀlvande förbÀttringsarbete med helt nya arbetssÀtt som baseras pÄ stÀndiga förbÀttringar och flödesprocesser. Innovation Àr nÄgot för företag i dagens samhÀlle att förhÄlla sig till som en metod för att kunna vara fortsatt konkurrenskraftig. Inom modern kvalitets- och verksamhetsutveckling Äterfinns det otaliga metoder för att arbeta innovativt och kreativt. Vikten ligger inte vid att sammanföra dessa utan istÀllet pÄvisa vikten av kreativitet och innovation.ProblemformuleringDe förbÀttringsmetoder som avdelningen för ServicetjÀnster och logistik anvÀnder sig av kan innebÀra att det saknas utrymme för problemlösning och dÀrmed outnyttjad kreativitet. Kunskapen och förstÄelsen kring kreativitet kan dÀrför skapa förutsÀttningar till att kunna leda innovationsprocessen i rÀtt riktning, vilket vi vill försöka implementera pÄ Varutransporten pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.SyfteSyftet med studien Àr att tillÀmpa vÄra kunskaper i innovationsteknik genom att ge förslag till hur Varutransporten kan fÄ in mer kreativitet i sitt flödesarbete.MetodStudiens utförande sker genom tvÄ processer, en forskningsprocess och en innovationsprocess, parallellt med varandra.

Som grafisk formgivare kan du bredda din kunskap och kompetens för att bli mer eftertraktad pÄ arbetsmarknaden och en av de vÀgar du kan gÄ Àr att lÀra dig om mönster och mönsterdesign. Detta kandidatarbete tar upp grunderna i hur en mönsterdesignprocess kan se ut och vad man som mönsterdesigner bör tÀnka pÄ och ha i Ätanke nÀr man skapar mönster. Vi stÀrker det vi har kommit fram till under vÄr teoridel med en produktionsdel dÀr vi tillÀmpar det vi kommit fram till, vi stÀrker det Àven genom en undersökning bland mönsterdesigners som arbetar aktivt med mönsterdesign idag. Under produktionen i detta kandidatarbete har vi skapat mönster dÀr vi har haft i Ätanke de olika aspekter som man som grafisk formgivare och mönsterdesigner bör tÀnka pÄ, vi har Àven kommit fram till hur dessa aspekter kan pÄverka varandra och det slutgiltiga mönstret..

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Hur vi Àn lever vÄra liv sÄ pÄverkar det alltid naturen runt omkring oss pÄ nÄgot sÀtt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utstrÀckningar inverkar pÄ naturen. Idag pÄgÄr en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som mÀnniskors fotavtryck har satt pÄ Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utstrÀckning beror pÄ vÄra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har pÄbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hÄllbara samhÀllen.I det hÀr arbetet jÀmförs tvÄ aktörers texter angÄende deras relation till naturen.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka det fula sprÄket och vilken funktion det fyller hos barn och ungdomar. Jag har Àven intresserat mig för barn och ungdomars attityder till det fula sprÄket, samt huruvida det Àr nödvÀndigt att göra en ny definition av begreppet ?fult?. Empirin Àr insamlad genom observation i en sjÀtteklass, samt kvalitativ intervju med sex av pojkarna i klassen. Slutsatsen blir att det vuxenvÀrlden definierar som ?fult? inte nödvÀndigtvis Àr fult för informanterna.