The purpose of this study is to investigate which types of cultural capital gives high status in the current field of ?the creative industry? ? a group which could be seen as a new power elite in Gothenburg ? and how people with the ?right? cultural capital is included in the field. The author is invited to several free events within this field, and is investigating the process of inclusion with an auto-ethnographic method. The study will show that the process of inclusion is working quite absolute in the field of the creative industry, and that the audiences are mainly homogenous: masculine, white, middle class, has a taste disposition of the ?eclectic omnivore?, has entrepreneurial knowledges and is an active social media agent.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det föreligger ett samband mellan graden av egentillverkning (ET) och innovation samt hur detta samband i sÄ fall ser ut. Metoden Àr en kombination av litteraturstudier och telefonintervjuer med företrÀdare för 24 olika företag i Europa som tillverkar packningar. De flesta av dessa företag ingÄr i Trelleborgskoncernens Sealing Solutions Division men Àven externa, liknande, företag har ingÄtt i undersökningen. Intervjuerna har varit semistrukturerade och syftat till att fÄ reda pÄ de olika företagens innovations- och outsourcingsituation. Informationen som erhÄllits frÄn intervjuerna har analyserats bÄde kvantitativt och kvalitativt för att finna ett samband mellan graden av ET och innovation.

Att finna nya vÀgar för att reducera och effektivisera verksamheten blir allt vanligare bland dagens företag. VÀrlden blir mindre och företag finner möjligheter att utveckla sin verksamhet med hjÀlp av andra företag. Detta innebÀr att de nationella grÀnserna alltmer börjar suddas ut, att söka internationella partners har dÀrmed blivit allt vanligare för att integrera ny teknik och innovationer i verksamheten. Att vÀlja att offshora delar av verksamheten till Indien innebÀr ofta nya utmaningar för företaget. I denna affÀrsrelation kommer företaget att möta kulturella, kommunikativa och organisatoriska skillnader.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera, och identifiera tillvÀgagÄngssÀtt för tjÀnsteföretag att internationalisera sig samt sÀlja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlÀgga ett eventuellt mönster Àr det vÀsentligt att öka förstÄelsen kring hur försÀljningen av tjÀnsten gÄr till samt hur sÀljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstÄr vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen dÀr utgÄngspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar vÀlkÀnda modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjÀnsteföretag, internationell försÀljning, sÀljarens roll samt kultur och kommunikation. DÀrefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan stÀllt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försÀljning av tjÀnsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjÀnsteföretag, dÀr vi har konstaterat att processen Àr baserad pÄ drivna individer pÄ ledningsnivÄ som initierar internationaliseringen.

 In the global society of today it takes more and more to become a successful purchaser. One part of this is to understand distinctions between different countries. The first and the biggest thing that you think about are the languages. Of course this is a big obstacle but there are also big cultural differences to be considered. According to Van Weele (2002) this is something that not, until these days, have been prioritized but today it is becoming more common in the industries.The biggest question we asked ourselves before the work started was how cultural and verbal differences affected the global procurement on Husqvarna.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Diabetes mellitus Àr en folksjukdom som trots preventiva ÄtgÀrder har en stadigt ökad prevalens i hela vÀrlden, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje Är och som sannolikt kommer att öka mer Àn 50 % de nÀstkommande 10 Ären. I Sverige likt mÄnga andra lÀnder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhÀllen med kulturella skillnader. EgenvÄrden vid diabetes mellitus Àr en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat pÄ etniska minoritetsgrupper och sjukvÄrd utifrÄn skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att pÄvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet Àr viktiga faktorer som pÄverkar dÄlig hÀlsa.

Syftet med undersökningen Ă€r att se hur och varför de estetiska uttrycksformerna anvĂ€nds i förskoleklass och skola. Även pedagogernas syn pĂ„ de estetiska uttrycksformernas roll i förskoleklass och skola undersöks. I undersökningen har Ă„tta pedagoger intervjuats frĂ„n fem olika skolor.Resultatet visar att pedagogerna överlag Ă€r positiva till att arbeta med de olika estetiska uttrycksformerna och ser möjligheter för eleverna att fĂ„ vara delaktiga och kreativa i sin lĂ€randeprocess. Resultatet visar Ă€ven pĂ„ att pedagogerna upplever att uttrycksformerna har en social och personlig inverkan pĂ„ elevernas utveckling. Skillnader i arbetet med de estetiska uttrycksformerna som syntes berodde pĂ„ olika faktorer som till exempel resurser, kollegers möjligheter till samarbete samt materiella orsaker..

Kina har det senaste decenniet haft en enastÄende ekonomisk tillvÀxt samtidigt som landet har en enorm marknadspotential för mÄnga svenska företag. Detta har medfört att mÄnga svenska företag har valt att flytta hela eller delar av sin verksamhet till Kina. Att etablera sig pÄ en utlÀndskmarknad dÀr kulturen, lagar, sprÄk och allt annat man stöter pÄ Àr nytt kan innebÀra en stor risk och utmaning för företaget. Syftet med vÄr uppsats var dÀrför att analysera och redogöra för de problem som smÄ och medelstora företag stöter pÄ vid etableringar i Kina samt vilken roll en agent kan spela för att hjÀlpa dessa företag vid deras etablering. VÄr undersökningsmetod bestod av fem djupintervjuer med tre agenter och tvÄ företag samt en email-enkÀt som vi skickade till ett 60-tal smÄ och medelstora företag dÀr vi fick svar frÄn 15 företag.

Syftet med detta sja?lvsta?ndiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering fo?r solospel pa? gitarr. I studiesyfte har jag underso?kt traditionellt solospel fo?r gitarr, sa? kallad chord melody och ha?mtat inspiration och ide?er fra?n inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utga?ngspunkten har jag tittat pa? hur man vanligtvis harmoniserar fo?r gitarr i jazzgenren och experimenterat fo?r att hitta ett eget uttryck.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa i vilken utstrÀckning teori om varumÀrkesbyggande inom modebranschen Àr applicerbar pÄ varumÀrkesbyggandet av smÄskaliga modedesigners och vilken betydelse omgivningen verkar ha. En fallstudie utfördes baserad pÄ intervjuer med tre modedesigners inom DesignLabland, ett designnÀtverk i Norrbotten. Studien visade att smÄskaliga modedesigners till en viss del anvÀnder sig av samma verktyg och tankesÀtt som Äterfinns i teorin, men att det pÄ grund av verksamheternas skillnad i storlek och budget sker i mindre skala. SmÄskaliga modedesigners anvÀnder sig sjÀlva och sina personligheter i byggandet av sina varumÀrken. Vidare visade studien att smÄskaliga modedesigners samarbetar i strategiska allianser med personer inom andra kreativa nÀringar för att skapa varumÀrkeskoncept..

Fra?n notbild till kropp och intuition. Det uttrycket a?r essensen av detta examensarbete. Jag kommer att beskriva mitt instuderings- och fo?rdjupningsarbete med rollkarakta?ren Cleopatra ur Ha?ndels opera Julius Caesar och tre av hennes arior.Na?r man interpreterar operaarior har man mycket att fo?rha?lla sig till, den egna personliga tolkningen utvecklas och formas i flera steg.

Syftet med vÄr uppsats Àr att diskutera hur SME bör agera pÄ den egyptiska marknaden för att göra framgÄngsrika affÀrer. Detta genom hÀnsyn till kulturella skillnader, nÀtverksbyggande samt personliga relationer. Syftet Àr att alla företag inte ska behöva göra samma misstag frÄn grunden utan kunna ta lÀrdom av de fakta som finns och de misstag som andra redan gjort.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi samlat in data med hjÀlp av mestadels semi- strukturerade intervjuer dÀr vÄra respondenter sjÀlva fÄtt berÀtta vad de anser vara relevant. Intervjupersonerna har erfarenheter frÄn internationell försÀljning, Egypten samt politiska uppdrag vilket har gett oss en djup kunskap angÄende den Egyptiska affÀrskulturen.Som en slutsats har vi arbetat fram en modell som kÀnnetecknar det vÀsentliga nÀr ett företag gör affÀrer i Egypten och baseras pÄ de slutsatser vi kommit fram till. Vi har enats om att den personliga relationen Àr extremt viktig för att göra affÀrer i Egypten varför det Àr grundstenen i modellen.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgÄtt i att undersöka utvecklingssamtalets natur i den svenska skolan. Med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie har en analys av utvecklingssamtalet med interkulturell betoning gjorts. FrÄgor som berörts Àr skolans flexibilitet och skolans kulturella kommunikationskanaler med vÄrdnadshavare. Det har Àven gjorts en jÀmförande analys gÀllande kulturella skillnader mellan olika utvecklingssamtal. Resultaten visar att fördomar gentemot invandrarförÀldrar finns pÄ flera plan i den svenska skolan.

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig pÄ den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjÀlp av olika teorier som har med förÀndringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv pÄ förÀndring legat tillgrund för analyserna.