Bakgrund: VÄrdboende har setts vara en reservoar för resistenta bakterier, och prevention Àr av stor vikt, dÄ Àldre har ökad risk att drabbas. Sjuksköterskans kunskaper om hur dessa bakteriers sprids, kan utgöra grunden för hur arbetet lÀggs upp. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva prevention mot spridning av resistenta bakterier pÄ sÀrskilt vÄrdboende. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie. Resultat: Införandet av handhygienprodukter, skyddshandskar, skyddsrockar, screening och stÀdrutiner var effektiva preventionsmetoder.

Reklambranschen Àr en bransch som lÀgger mycket fokus och stort vÀrde pÄ skapandet av originalitet och nytÀnkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att pÄverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjÀnsten. En reklambyrÄs vardag Àr att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en stÀndigt tuff utmaning att övertrÀffa sig sjÀlva och kundens önskemÄl för att slÄ igenom marknaden samt nÄ ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att bÄde leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa.Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel pÄ hur projektledare pÄ en reklambyrÄ motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna.

Denna uppsats utgÄr frÄn forskningsrapporter som visar att andrasprÄkselever har sÀmre resultat i skolÀmnet matematik Àn andra elever. FrÀmst behandlas de svÄrigheter som problemlösningsuppgifter medför för andrasprÄkselever. Syftet Àr dels att analysera och belysa sprÄkliga och kulturella svÄrigheter som förekommer i problemlösningsuppgifter, dels att jÀmföra uppgifterna sinsemellan i matematikböcker skrivna pÄ svenska och arabiska.I studien jÀmför jag tre matematikböcker; en frÄn Sverige, en frÄn Syrien och en frÄn Libanon. Avsikten Àr dels att komma fram till hur mycket plats problemlösning tar i de respektive lÀndernas böcker och dels att ge en kvalitativ och kontrastiv bild av hur problemlösningsuppgifter ter sig för andrasprÄkselever. För detta ÀndamÄl analyseras Ätta problemlösningsuppgifter i detalj och jÀmförs med varandra med avseende pÄ sprÄkliga och kulturella svÄrigheter och skillnader.

Frivillig enkelhet Àr en livsstil/rörelse som tar avstÄnd frÄn cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhÀngarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till sjÀlvförverkligande, förestÄende miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förstÄelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och vÀlbefinnande utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgÄngspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrÄn Bourdieu (1984) och vÀrderingar utifrÄn Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-vÀrderingsmodell anvÀndes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av Ätta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och vÀlbefinnande gÄr att kombinera.

Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som Àr viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker Àr viktigt i skolan och om boendemiljön pÄverkar deras val. Malmö: lÀrarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker Àr viktigt i skolan samt om boendemiljön pÄverkar deras val. Syftet med undersökningen Àr att belysa elevernas tankar kring detta. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka yrken tÀnker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad Àr viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende pÄ bostadsomrÄde. Metoden som vi anvÀnt i ovanstÄende undersökning Àr kvalitativa intervjuer av 12 elever i Ärskurs 5 pÄ tvÄ olika skolor.

Detta Àr en kvalitativ studie vars huvudfokus belyser hur tvÄ etniska folkgrupper, ?assyrier/syrianer? samt bosniaker förhÄller sig till sin etniska identitet utanför ursprungslandet och hur dem ser pÄ att leva i diasporiska grupper. Studien behandlar Àven betydelsen av transnationella nÀtverk och förbindelser över nationsgrÀnser. Diasporiska grupper har kommit att utveckla transnationella nÀtverk som överskrider nations grÀnser och mÀnniskor liv pÄverkas dagligen direkt samt indirekt av att leva mellan tvÄ identiteter. Det finns mÀnniskor i samhÀllet som drar nytta av denna kulturella rikedom som finns inom etniska och kulturella föreningar men det finns Àven dem som ser begrÀsningar inom samhÀllet genom att ha tvÄ identiteter. .

Den hÀr studien av en grupp ungdomar med utlÀndsk bakgrund försöker skapa förstÄelse för, och beskriva, deras identiteter, och tankar om vardagen i Sverige. HuvudfrÄgorna Àr: Hur definierar de kultur och identitet? Vad har de för tankar om identitet? Hur klarar de av situationen i den nya kulturella miljön? Studie bygger pÄ öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform med sju unga manliga och kvinnliga invandrare, tvÄ mÀn och fem kvinnor. Deras berÀttelser vÀxlade mellan de för dem vÀlkÀnda vanorna och de nya som de möter hÀr. Denna lÀrandeprocess upplevdes svÄr att hantera och acceptera, men de har inte nÄgra andra val dÄ de vill kÀnna sig inkluderade i den nya kontexten.

MÄltiden kan behandlas och ses ur mÄnga olika perspektiv sÄ som fysiologiska dÀr nÀringen Àr frÀmsta motivet men Àven ur kulturella och sociologiska perspektiv. Mat Àr inte bara nÀring, utan ocksÄ gemenskap och mÀttnad. Detta har varit utgÄngspunkten i den hÀr uppsatsen dÄ fokus varit pÄ den sociologiska aspekten pÄ mÄltiden.I uppsatsen Àr det mÄltidens sociala betydelse för gemenskap som behandlas. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur blivande hem- och konsumentkunskapslÀrare tÀnker kring mÄltidens betydelse för social gemenskap ur tvÄ perspektiv. Det handlar dels om betydelsen i deras eget liv, dels hur de tÀnker kring detta i sin blivande profession som lÀrare i hem- och konsumentkunskap.I den empiriska undersökningen har Ätta intervjuer med blivande lÀrare inom hem- och konsumentkunskap genomförts.

Eftersom det i dagens samhÀlle blivit allt vanligare att bosÀtta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer Àr sÀllan oproblematiska dÄ alla individer Àr fÀrgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur Àr dock att ha kunskap om sig sjÀlv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvÀrvas innan kulturmötet men uppstÄr Àven som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lÀr sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte.

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta!Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevÀrt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig pÄ den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affÀrssamarbete mellan de tvÄ parterna dÀr nya relationer byggs upp och utvecklas för att fÄ större marknadsandelar.   Problematiskt Àr dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns mÄnga utmaningar som kan pÄverka affÀrsrelationen. Syfte: Syftet Àr att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affÀrsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgÄr frÄn teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att fÄ förstÄelse för de mest betydande kulturdragen inom lÀndernas affÀrskulturer för att pÄ sÄ sÀtt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som Àr viktiga för affÀrsrelationer samt hur relationerna har förÀndrats över tid. Metod: Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgÄende semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den senmoderna mÀnniskans Äsikter yttrar siggÀllande utbildning, arbete, fritidssysselsÀttning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras Äsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill Àven analysera om de Àr klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter Àr typiska för dagens senmoderna samhÀlle.Den slutsats jag kom fram till var att informanterna Àr typiska för dagens senmoderna samhÀlle och att har de karaktÀristiska drag som med fördel kan hÀnvisas till BoBos. De Àr individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket ocksÄ Àr tydligt i deras Äsikter om hur de sjÀlva kan kategoriseras som grupp..

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om PiteÄ-Tidningen (PT) i sin rapportering producerar och reproducerar vissa kulturella överenskommelser rörande ungdomars identitet och i sÄ fall vilka dessa överenskommelser Àr. Vi har samlat allt material om ungdomar frÄn PT under en tremÄnadersperiod och utfört en kvantitativ analys pÄ dessa. PÄ 13 av texterna har vi gjort en kritisk diskursanalys. Ungdomarna i PT:s texter isoleras till ?ungdomsgruppen?, bland annat genom att andra personer ofta stÄr för fakta i texterna och genom att ungdomarna ofta fÄr skulden för samhÀllsproblem, exempelvis alkoholism.

Arbetet handlar om de kulturmöten som en elev med invandrarbakgrund kan uppleva i mötet med en svensk skola. I uppsatsen presenteras historik och fakta om invandrarbarn. De frÄgor vi har valt att undersöka Àr om skolmaten anpassas till elevernas kulturella bakgrund och hur man förhÄller sig till olika högtider i skolan. Problemen som uppmÀrksammas i litteraturen stÀmmer inte med den verklighet vi har stött pÄ genom de intervjuer vi gjort. Exempel pÄ detta Àr skolan, maten och högtiderna.

Undersökningen som grundar sig pÄ intervjuer med nio pedagoger i sex flerkulturella förskolor utgÄr bÄde frÄn styrdokumentens föresprÄkade sociokulturella tÀnk liksom ett socialisationsteoretiskt perspektiv. Studien synliggör att sÄvÀl sprÄkliga ? som kulturella dilemman dagligen uppstÄr sÄvÀl mellan hemmet och förskolan, som mellan vuxna med olika religionstilllhörighet. Studien tydliggör att ett interkulturellt perspektiv inte föreligger i möten mellan olika kulturer, vilka dÀrmed sker utifrÄn pedagogernas individuella reflektioner kring egna ? och andra kulturer.