Då alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare gränser mellan länder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar även betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige då handelsrelationerna mellan dessa länder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlättats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien är kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen är kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan på människors beteende.

Den här uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrån ett nerifrån-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyråkratiteorin. Uppsatsen syftar till att jämföra och beskriva frontlinjebyråkraters myndighetsutövning, med ett särskilt fokus på deras arbete med invandrarklienter. Frågan är i vad mån detta skiljer sig mellan de frontlinjebyråkrater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhället och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyråkrater inom två kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utlandsfödda gymnasielever ser på yrken och den egna framtiden på arbetsmarknaden. Den teoretiska utgångspunkten för att undersöka detta är Brown´s teori om kulturella värderingar och arbetsvärderingar som styr individer i deras karriärsval. Metoden som uppsatsen bygger på är kvantitativ, enkäter har delats ut till utlandsfödda gymnasielever på två olika skolor i stockholmsområdet. I resultatet framgår att yrken med hög status är de yrken som traditionellt sätt har hög status och är välkända yrken internationellt. En slutstats som kan dras är att vid en begränsad kunskap om arbetsmarknaden sker karriärutvecklingen genom en samverkan mellan värderingar och sociala faktorer.

Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhälle. För många företag har detta inneburit att verksamheten fått en alltmer internationell karaktär. Internationaliseringen kräver nya kontakter och företagen ställs inför nya utmaningar då de möter människor med olika kulturell bakgrund.Med denna bakgrund väcktes intresset för vårt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktär vid utländska affärsförbindelser. En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, där respondenten på respektive företag har en framträdande roll vid internationella samarbeten.

Vänskap inom det sociala nätverket Facebook innebär en ny form för vänskap där de traditionella kännetecknen som spontanitet och förtrolighet får mindre betydelse. När vänskaper får rätta sig efter en formell struktur får det konsekvenser för hur relationen ser ut. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur Facebook-användare själva ser på vänskapsformen och att belysa detta ur ett maktperspektiv. Frågeställningarna besvaras med hjälp av en genomgång av relevant teori och forskning, kompletterat av empiriskt material i form av observationer och intervjuer. Resultaten analyseras utifrån studiens syfte och frågeställningar.

I dagens samhälle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgångspunkter i förväntningar utifrån kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgångspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel.Etnicitet påverkar våra liv överallt. Det är något som är påtagligt på alla nivåer i samhället, såväl på individnivå som på strukturell nivå, således går det att urskilja att etnicitet är tätt knutet till maktstrukturer. Etnicitet är närvarande i vår vardag och är idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att använda för att få ökad kunskap om vårt samhälle och de individer och grupper som lever i det.Johanna Köpséns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att även svenskhet är etnicitet. Günay Dogans bidrag diskuterar hur föräldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhåller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund.

I detta examensarbete har jag studerat hur pedagoger i förskolan har arbetat med barns kulturella bakgrund och flerspråkighet, samt hur de stöttade dem i utvecklandet av en flerkulturell identitet och tillhörighet. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta tagit del av pedagogernas uppfattningar om deras uppdrag. Jag har gjort min empiriska studie på två olika förskolor och intervjuat tre pedagoger. Mitt resultat visade att pedagogerna ansåg att deras uppdrag var betydelsefullt och att deras förhållningssätt kunde främja men också hämma barns utveckling och lärande. Resultatet visade även att förskolans miljö och sättet pedagogerna organiserade verksamheten på, kunde främja ett interkulturellt lärande, i vilket barns kulturella bakgrund och språk sågs som resurser och kunde tas till vara på i lärandet.

SAMMANFATTNINGBakgrundMänniskor som flyttar över landsgränser ökar allt mer, varpå en blandning av olika etniciteter och kulturer sker. Personer med annan kulturell bakgrund har visat sig ha sämre hälsa och sämre självskattad hälsa än den genomsnittliga svenska befolkningen. Det gör att antalet som söker vård ökar. Denna patientgrupp drabbas oftare av psykisk ohälsa på grund av oroligheter i hemlandet, som ett resultat av migrationen samt på grund av socioekonomiska förhållanden. För att åstadkomma en god omvårdnad trots kulturella skillnader finns lagar och förordningar som sjuksköterskor bör följa.

Kosovoalbanerna är i Sverige en relativt ny invandrargrupp. Därigenom är kunskapen om deras kulturella och sociala förutsättningar ganska okänt..

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Då alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare gränser mellan länder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar även betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige då handelsrelationerna mellan dessa länder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlättats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien är kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen är kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan på människors beteende.

I denna studie försöker jag skapa en förståelse för några gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna går sista året på ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste åren har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förändrats. Det har fått följden att allt fler ungdomar väljer studieförberedande program på gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har därmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva någon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.

I uppsatsens inledning påtalas att medier influerar samhället och därigenom människors sätt att vara och känna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhällets syn på text framhålls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen är att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lässtimulerande arbete i ett samhälle som ses stå inför ett nytt textlandskap. Resultatet är en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvärgruppen Unggruppen på Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ?Bakgrund och tidigare forskning? presenteras forskning om samtida text, lässtimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga på folkbibliotek.Det teoretiska ramverket består av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av Roger Säljö.

Syftet med studien är att försöka undersöka hur fyra nyanlända elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de använder för sin språkinlärning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien är famförallt fokuserad på den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger på kvalitativa intervjuer av fyra nyanlända elever i åldern 9-13, två flickor och två pojkar. Eleverna berättar om hur det är att befinna sig i en miljö där de inte förstår vad någon säger och där ingen förstår vad de menar. De beskriver sin rädsla, oro, nervositet och ensamhet men även sin nyfikenhet, glädje och positivitet.

Syftet med denna studie är att studera hur ett kontrastivt perspektiv i ämnet Svenska som andraspråk utformas och mottages av lärare respektive elever. Studien är baserad på observationer och intervjuer genomförda på två gymnasieskolor i ett och samma län. Fokus har legat på hur kulturella jämförelser görs och på vilket sätt lärare och elever är delaktiga i dessa. Resultaten visar att både lärare och elever är positivt inställda till att jämföra olika kulturer. Det har dock framkommit att förutsättningarna för eleverna att utveckla en interkulturell medvetenhet med hjälp av jämförelser, är olika beroende på vilken lärandemiljö de befinner sig i.