Bakgrund och problem: Globaliseringen har gett upphov till en hårdare konkurrens mellan företag, vilket har lett många företag till att driva delar av sin verksamhet utomlands. I samband med flytt av verksamheten kommer även en del utmaningar, bland annat har individer från olika länder har olika behov. Detta gör att belöningssystemet bör konstrueras efter dessa skillnader. Det finns forskning som stödjer denna anpassning, men det finns även forskning som menar att det inte behövs. Huruvida detta fått genomslag i multinationella företag kan därför behöva undersökas.Syfte: Beskriva om och hur svenska multinationella företag anpassar belöningssystemen i sina utländska dotterbolag.Metod: Primärdatainsamlingen har bestått av kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra multionationella företag: SKF, Electrolux, Sandvik och Scania.

Uppsatsen är en studie som avgränsats från när den första bilen i Piteå dök upp, 1903, tills massbilismen fick sitt genombrott på 1950-talet. Syftet är att studera mötet mellan människa och ny teknik och det skall göras med bilismen som exempel. Syftet är att så långt det är möjligt sätta den norrbottniska staden Piteå i centrum för studien. Frågorna som ställts och besvarats i förhållande till syftet handlar om hur bilismen utvecklades, hur människorna reagerade på de första bilarna, vad som gjorde den lockande och attraktiv, vilka svårigheter man kunde möta som bilist och vilka aktörerna var som arbetade för att främja bilismen. Aktörer som Kungliga Automobilklubben (KAK) arbetade tillsammans med Väg- och Vatteningenjörerna för att få bättre vägar i Sverige.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen måste börja tänka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tänkande har länge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har på senare år börjat snegla på dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet är att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och därmed inte kan använda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. Därför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger på ett antal principer från traditionella produktionssynsätt (Koskela, 2000). Konceptet är relativt nytt och forskningen inom området har främst fokuserat på lösningar på specifika problem istället för att skapa förståelse för konceptets helhet.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva upplevelser av specialpedagogisk handledning i två skolverksamheter och utifrån detta syfte är följande forskningsfrågor beaktade.? Hur uppfattar pedagogerna specialpedagogisk handledning?? Vilka möjligheter ser pedagogerna med specialpedagogisk handledning?? Vilka hinder ser pedagogerna med specialpedagogisk handledning?Kunskapssyn och metod: Vi vill lyfta fram det socio-kulturella perspektivet som en viktig del i lärandet mellan människor. Vygotskij (1934) förenar tänkande och språk och ser det som enhet där de inte kan fungera utan varandra och det socio-kulturella perspektivet fokuserar på att dessa hör ihop. Han myntade begreppet ?den proximala utvecklingszonen? och enligt honom upphör man aldrig att utvecklas utan det fortgår hela tiden (Vygotsky, 1978).

Vi lever i ett allt mer multikulturellt samhälle, år 2004 passerade Sveriges befolkning 9 miljoner och vid den tidpunkten var 1, 1 miljoner människor i landet utrikes födda. Detta ökar kravet på vården och inte minst för oss blivande sjuksköterskor. Vi måste öka vår kunskap för att kunna tillgodose dessa människors behov och uppnå den hälso- och sjukvårdslag som säger att alla människor har rätt till en god vård på lika villkor. Syftet med denna studie var att få ökad förståelse kring hur sjuksköterskan kan lindra smärta och lidande för patienter med annan kulturell bakgrund. Som teoretisk referensram i arbetet används Madeleine Leiningers modell ? The Sunrise Model?, vilken syftar till att hjälpa sjuksköterskan att bedriva en kulturellt anpassad omvårdnad.

Denna studie undersöker äldre människors upplevelser av bemötande och delaktighet i samband med biståndsbeslut gällande hemtjänst. Våra resultat visar att personerna kände stort förtroende för biståndshandläggaren och var delaktiga i sin ansökan om hemtjänst utifrån deras synpunkter och önskemål. Personerna har tagit kontakt med biståndshandläggaren i det skede av livet som hjälp har varit nödvändigt för att klara vardagen i hemmet. Teorin som tillämpades var symboliskt kapital och är baserad på kulturella, sociala och ekonomiska kapital som ger status i samhället, beroende på sammanhanget..

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Organisationskulturen är i grund och botten det som styr beteendet i organisationer. En organisationskultur som reflekterar den ?image? man i företaget vill bygga upp kan därför vara en enorm konkurrensfördel, intresset för att styra och kontrollera kulturen har därmed fått ett stort intresse. Grunden för organisationskulturen skapas genom gemensamma erfarenheter ifrån handlande i olika situationer. Handlanden som återupprepat visat sig ge positiva resultat blir tillslut självklarheter och därmed en del av kulturen.

I Sverige lever idag människor med många olika kulturella bakgrunder. Ikombination med att befolkningen blir allt äldre ställer detta nya krav på denpalliativa vårdsektorn, som har utvecklats i Sverige de senaste decennierna.Detta gör att det mångkulturella perspektivet blir viktigt att belysa i dettasammanhang. I bakgrunden lyftes dels vikten av att se till individens egenlivsvärld och kulturella värderingar, men också behovet av utbildning i specifikkulturkunskap. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka svårighetersom sjuksköterskor upplever inom mångkulturell palliativ omvårdnad.Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Av dessa var nio kvalitativa,två kvantitativa och en var en review.

Den svenska app- industrin befinner sig i ett skede där flera framgångsrika appföretagutvecklas. Det flesta av appföretagen klassar sig som born globals även fast de intealltid innehar marknadsandelar utanför Sverige men där deras tekniska grund tillåter deatt ha en global marknadsnärvaro. Men att göra dess marknadsnärvaro till enmarknadsandel är en process som kräver mycket mer än att bara kalla sig för bornglobal. Entreprenörer måste fylla en stor roll när det kommer till att skapa dessamarknadsandelar, där entreprenören även måste ta viktiga beslut i bland annat valet avinvesterare eller riskkapitalister, vilket kan bidra till att öka chansen för appföretagenatt bli framgångsrika globalt.Den teoretiska referensramen som används för att komma underfund med problemethar huvudsakligen varit, born global teorin, Nätverksperspektivet och InternationelltEntreprenörskaps teori. Där man även kan hitta underrubriker under några teorier.I analysen har vi analyserar vår teoretiska referensram med det empiriska insamladedata för att tillsammans kunna få en slutgiltig analys genom att kombinera teorin,empirin och våra egna tankar.Vi har kunnat dra slutsatsen att det är viktigt för Svenska appföretag att knyta till siginvesterare och riskkapitalister med kunskap och nätverk för att kunna lyckasinternationellt.

Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra entreprenörskap i Sverige och Japan och att få en förståelse för varför så olika länder båda har så lågt entreprenörskap. Jag har valt att avgränsa mig till data hämtade från GEM 2007.Metod: I detta arbete gör jag en jämförelse av entreprenörskap i Sverige och i Japan som jag gjort genom att införskaffa sekundär data från en rapport från GEM 2007. I detta arbete har mitt förhållningssätt främst varit abduktivt.Teoretiska Perspektiv: Wennekers (2006) har undersökt den U-kurva som uppstår när man studerar entreprenörskap i relation till ekonomisk utveckling. Länder tenderar att gå från en hög nivå av entreprenörskap till en låg nivå när man går från bondeekonomi till industriell ekonomi för att sedan öka igen när länder nått en avancerad nivå av ekonomisk utveckling. Trots dessa samband så skiljer sig länder fortfarande mycket åt när det kommer till entreprenörskap och förändringarna verkar vara ihållande.

Den svenska app- industrin befinner sig i ett skede där flera framgångsrika appföretagutvecklas. Det flesta av appföretagen klassar sig som born globals även fast de intealltid innehar marknadsandelar utanför Sverige men där deras tekniska grund tillåter deatt ha en global marknadsnärvaro. Men att göra dess marknadsnärvaro till enmarknadsandel är en process som kräver mycket mer än att bara kalla sig för bornglobal. Entreprenörer måste fylla en stor roll när det kommer till att skapa dessamarknadsandelar, där entreprenören även måste ta viktiga beslut i bland annat valet avinvesterare eller riskkapitalister, vilket kan bidra till att öka chansen för appföretagenatt bli framgångsrika globalt.Den teoretiska referensramen som används för att komma underfund med problemethar huvudsakligen varit, born global teorin, Nätverksperspektivet och InternationelltEntreprenörskaps teori. Där man även kan hitta underrubriker under några teorier.I analysen har vi analyserar vår teoretiska referensram med det empiriska insamladedata för att tillsammans kunna få en slutgiltig analys genom att kombinera teorin,empirin och våra egna tankar.Vi har kunnat dra slutsatsen att det är viktigt för Svenska appföretag att knyta till siginvesterare och riskkapitalister med kunskap och nätverk för att kunna lyckasinternationellt.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Vårt arbete syftar till att undersöka om och på vilket sätt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssätt till det mångkulturella klassrummet i två förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mångfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhållande till elevers kulturella bakgrund, elevers språkutveckling och pedagogiska arbetssätt för ett mångkulturellt klassrum. I vår studie har vi använt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av två förskolelärare som undervisar i mångkulturella klassrum. Resultatet av vår studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mångkulturella klassrummet men att ingen av dem använde det som resurs..

Bakgrund: Under senaste årtionden har Sverige blivit ett mångkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhället. Det ställs därför krav på att vårdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter från en annan kultur. Forskning har visat att vårdpersonal som har en kulturkompetens kan ge bättre transkulturell omvårdnad.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vården av en patient med en annan kulturell bakgrund än han/hon själv.Metod: En litteraturstudie som baseras på nio vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger för att förstå dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman.