Invandrarpolitik är ett omdiskuterat ämne i Sverige. Alla partier som befinner sig i riksdagen eller som har varit representerade i riksdagen har åsikter och förslag till invandrarpolitik, en vissa partier har mer eller mindre fokus på det området. Syftet med min studie är att undersöka om Folkpartiets invandrarpolitik har förändrats under tidsperioden 1990-2009. Jag använder mig av Carl Dahlströms tre dimensioner respektive åtta typer av invandrarpolitik som teori. Mitt material utgörs av partiets partiprogram och motioner som Folkpartiet har framfört i riksdagen.

I denna studie undersöks vilka möjliga dimensioner av variation som kan finnas i framställningen av lärandeobjektet geometriska talföljder och summor. Detta har undersökts genom observation av undervisning hos fem olika gymnasielärare. Observationerna transkriberades och analyserades utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet av arbetet är ett antal formulerade dimensioner av variation, som kan användas för att planera och analysera undervisning rörande geometriska talföljder och summor..

Under årens lopp har forskare gradvis introducerat distans som en variabel för att analysera organisatoriska fenomen. De flesta studier fokuserar på att studera distans utifrån ett fysiskt avstånd, vilket ger en ofullständig bild av hur människor faktiskt upplever distans. Under 2000-talet har forskningen kring distans vidareutvecklats och forskare föreslår att distans bör studeras utifrån olika dimensioner, så somstrukturell-, statusbaserad- och psykologisk distans. Då få eller inga studier har undersökt hur eventuella kommunikations- och ledarskapsproblem inom en organisation kan beskrivas utifrån olika dimensioner av distans, ämnar vi att genom en explorativ studie utforska detta. Denna explorativa studie har genomförts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med nio medarbetare på ett större svenskt företag.

Japan är en av Sveriges viktigaste exportmarknader och en av de största ekonomierna i världen. Det finns en lång historia av handel mellan länderna och de flesta stora svenska företag finns representerade i Japan. När svenska företag som tidigare inte varit inblandade på den japanska marknaden ska etablera sig i Japan möts de av kulturella skillnader som kan komma att påverka de beslut som fattas, på grund av bristande kommunikation och förståelse. Kultur är ett samlingsnamn för de mönster av tankar, känslor och sätt att agera som människan lever efter, och även om företag skulle välja att etablera sig i ett grannland, så skulle det ändå mötas av kulturella skillnader. I dessa sammanhang talar vi om den så kallade psykiska distansen, som kom att uppstå ur Uppsala-modellen, som Johanson & Vahlne (1977) presenterade. Den psykiska distansen förklarar att det är inte bara den fysiska distansen som påverkar utlandsetableringar, utan även den upplevda, i form av kulturella skillnader, språk och liknande. Ur ett internationaliseringsperspektiv och med hjälp av Geert Hofstedes (2011) kulturdimensionsteori fastställer denna uppsats de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Japan, med fokus på de skillnaderna i affärskultur. Utifrån de kulturella skillnaderna presenteras och diskuteras hur svenska företag ska etablera sig i Japan genom ett antal olika etableringsstrategier, som Kogut & Singh (1988) och andra forskare visat påverkas av kulturella skillnader. De slutsatser som detta arbete kunnat fastställa är att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och Japan i alla de fyra dimensioner av kultur som Geert Hofstede (2011) utvecklade.

AbstraktBakgrund: Sveriges största handelspartner i Asien är Kina och samarbetet har ökat då allt fler svenska företag etablerar sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat samarbete mellan svenska och kinesiska företag där allt fler affärsrelationer etableras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur affärskulturella skillnader påverkar affärsrelationen mellan svenska och kinesiska företag. Studiens syfte ska också leda till svar om hur guanxi påverkar affärsrelationen.   Teori: Den teoretiska referensramen utgår från teorier kring Kulturella dimensioner, AffärsKulturella dimensioner, Svensk och Kinesisk affärskultur.Metod: Vi har i studien utgått från en deduktiv ansats och använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod. I metodavsnittet utvecklas senare i en beskrivning av våra andra metodval.Slutsats: Enligt studien har vi kunnat identifiera att det finns ett flertal affärskulturella skillnader mellan Sverige och Kina.

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i Borås. Denna studie är inriktad på hur internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa näringar skiljer sig från hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptäckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som är inriktade på att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa näringar. I studien används Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgår från deras arbetssätt med att attrahera investerare till staden.

Syftet med uppsatsen är att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet är att testa ifall det går att mäta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling använde vi en elektronisk enkät som vi skickade till 305 chefer på svenska dotterbolag i Danmark. Vårt teoretiska perspektiv består av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio Kulturella dimensioner som påverkar förhandlingen.

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar.

Studiens syfte är att se hur individualistiska och kollektivistiska värderingar kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på kulturell identitet. I ett bekvämlighetsurval hittade vi respondenter från Mellanstadskommuner i klasser för SFI (Svenska För Invandrare) och SAS (Svenska som Andra Språk) samt kollektivboenden för ensamkommande flyktingbarn. Genom att utföra studien på svenska studenter på två olika gymnasieskolor samt japanska individer erhölls referenspunkter i förhållande till Hofstede?s data gällande kulturella värderingar och dimensioner. Respondenterna fick svara på ett enkätformulär som är utformat av Ph.D.

Invandrarpolitik är ett omdiskuterat ämne i Sverige. Alla partier som befinner sig i riksdagen eller som har varit representerade i riksdagen har åsikter och förslag till invandrarpolitik, en vissa partier har mer eller mindre fokus på det området. Syftet med min studie är att undersöka om Folkpartiets invandrarpolitik har förändrats under tidsperioden 1990-2009. Jag använder mig av Carl Dahlströms tre dimensioner respektive åtta typer av invandrarpolitik som teori. Mitt material utgörs av partiets partiprogram och motioner som Folkpartiet har framfört i riksdagen.

Översättningen av egennamn och kulturella referenser är problematiskeftersom namn i sig bär kulturella konnotationer. Om översättaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten går en viktig betydelsedimensionförlorad för målspråksläsaren. Syftet med föreliggande uppsats är attundersöka vilka översättningsstrategier som kan tillämpas vid översättningenav egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen består av två delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översättning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillämpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översättningsförslag som jag gett i minegen översättning av texten..

I detta arbete undersöker jag hur väl läromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs är anpassade till kursplanens syften och mål. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger åt ämnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks närmare hur kristendomskapitlen är uppbyggda i olika läromedel och vilka av religionskunskapsämnets dimensioner som får mest utrymme samt på vilket sätt dessa dimensioner presenteras. Läromedlens anpassning till kursplanen diskuteras också med religionslärare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens läromedel förvisso innehåller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrågar.

Denna studies syfte är att kartlägga vad elever i årskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hållbar utveckling inom några dimensioner för att förstå hur de kan tänkas prioritera som konsumenter främst när det gäller livsmedel och val i hemmet. Jag har främst tittat på de val eleverna kan ställas inför i mitt ämne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrågor är: Vad har eleverna för kunskaper som grund när det gäller att göra hållbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hållbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda på det har jag använt mig av en enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna visar sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna göra hållbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jämställdhet.

Idag verkar Borås Stadsteater på en kvick förändring av markanden där ökad konkurrens och rask förändring av teknologin inverkar. Kvalitet har blivit ett viktigt konkurrensmedel för att teatern ska överleva på en markand där hård konkurrens råder. Ett tjänsteföretag som Borås Stadsteater använder sig av kvalitet som konkurrensmedel för att främst åtskilja sig själva från sina konkurrenter genom att erbjuda högre kvalitet än sina konkurrenter.Syftet med denna uppsats är att förstå vilka dimensioner och aspekter av kvalitet som påverkar Borås Stadsteater. Forskningsfrågan som berör denna uppsats är: Vad påverkar den kundupplevda tjänstekvalitén på Borås Stadsteater? Datainsamligsprocessen är realiserad genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.

Idag verkar Borås Stadsteater på en kvick förändring av markanden där ökad konkurrens och rask förändring av teknologin inverkar. Kvalitet har blivit ett viktigt konkurrensmedel för att teatern ska överleva på en markand där hård konkurrens råder. Ett tjänsteföretag som Borås Stadsteater använder sig av kvalitet som konkurrensmedel för att främst åtskilja sig själva från sina konkurrenter genom att erbjuda högre kvalitet än sina konkurrenter.Syftet med denna uppsats är att förstå vilka dimensioner och aspekter av kvalitet som påverkar Borås Stadsteater. Forskningsfrågan som berör denna uppsats är: Vad påverkar den kundupplevda tjänstekvalitén på Borås Stadsteater? Datainsamligsprocessen är realiserad genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.