Yrkesfiskare är få till antalet i Sverige och än färre är de kvinnor som valt att skaffa sin licens och börja utöva yrket. Syftet med denna uppsats är främst att studera dessa kvinnor men också männen inom fiskenäringen. Hur uppfattar de sig själva i en tillsynes mansdominerad näring? Vilka hierarkier är de som råder? Uppsatsen kan ses som en kulturell arbetslivsstudie. Analysen utgörs av en kulturanalys och de teoretiska språngbrädet består av: Foucault, Butler och Connell..

Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever transkulturell omvårdnad. Vidare ville författarna belysa kvalitén av de valda artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: litteraturstudie med deskriptiv design. 10 kvalitativa artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna Medline och PubMed, samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att patienter från en annan kultur kunde upphov till försvårat omvårdnadsarbete.

Denna rapport a?r en del av en sto?rre fo?rstudie som handlar om lo?nsamheten i en liten vindkraftsanla?ggning besta?ende av tre vindkraftverk placerade pa? O?land. Syftet fo?r denna del a?r att underso?ka kostnaden fo?r underha?llet, olika underha?llsstrategier och lagerha?llning. Rapporten beskriver a?ven de olika komponenterna i ett vindkraftverk, vilka fel som intra?ffar samt hur ofta de intra?ffar.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvårdnaden av dessa patienter är det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera så att vården blir individuell och uppnår en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor från andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstår, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det är lärorikt att vårda patienter från andra kulturer.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Bakgrund: I vården i Sverige möts människor från olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen påverkar fysioterapeuten är en värdefull komponent i att kunna erbjuda god vård. Genom självreflektion över möten med människor från andra kulturer kan fysioterapeuten lära om sig själv och påbörja resan mot kulturell kompetens.Syfte: Att genom en strukturerad självreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförståelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext.Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident från utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över både enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultatet: Trots att studenterna åkte till olika länder med kulturella skillnader kom utfallet från analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda.Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förståelse för att kulturen påverkar människor att agera annorlunda än de var vana vid hemma.

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sång, samverkan samt olika förhållningssätt som förekommer i arbetet med mångkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollärare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten på förskolan och vid sångsamlingar. Syftet har även varit att undersöka vilken begreppsförståelse förskollärarna har kring några begrepp som förekommer i talet om mångkultur och hur den förståelsen påverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mångkulturellt land i många år, men att den svenska skolan ännu inte kommit särskilt långt i sitt arbete med integration. Det har även framkommit att förskollärarna ser på barnens kulturella bakgrund på skilda sätt och att mångfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollärare på deras respektive arbetsplatser.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer.Metod: Litteraturstudie där fjorton artiklar från olika länder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vården. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika länder upplevde olika problem vid vårdvistelse på grund av att inte tala samma språk som vårdgivaren. Språkbarriärer bidrar till en ofullständig kommunikation. Användande av tolk, både professionell och icke-professionell, det vill säga vän eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvåra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hälsa och sjukdom.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielärobok då fokus ligger på det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. Frågeställningar är följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasieläroböckerna det vill säga vilka politiska och kulturella händelser skildras? Förekommer några likheter och/eller skillnader i framställningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det några jämförbara förhållanden eller idéer? Handlar det alltså om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielärobok? Metoden som används är kvalitativ textanalys av läromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmärksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader.Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta.Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.