Migration ökar i hela vÀrlden och det svenska samhÀllet omformas frÄn ett samhÀlle med ett fÄtal etniska inslag till ett samhÀlle med över hundra nationaliteter, sprÄk och mÄnga religioner. Varje kultur har sin syn pÄ hÀlsa och sjukdom. VÄrdpersonal tycker att det Àr svÄrt att bedöma, förstÄ och vÄrda personer frÄn andra kulturer. Syftet med arbetet Àr att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstÄ vid omvÄrdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehÄllsanalys.

Syftet med denna studie Àr att, genom en textanalys, undersöka hur en lÀrobok ispanska kulturellt representerar den spansktalande vÀrlden och om deninnehÄllsmÀssigt lever upp till kursplanens krav nÀr det gÀller de kulturellaaspekterna. Det visar sig att Spanien och Latinamerika behandlasmonokulturellt och att den innehÄllsmÀssiga balansen vad gÀller kultur mellanSpanien och Latinamerika Àr svag i lÀroboken och att den inte ger utrymme fördiskussion och reflektion, vilket gör att ett stort ansvar lÀggs pÄ lÀraren för attleva upp till kursplanens krav..

Syftet med studien Àr att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare Àmnar studien ta reda pÄ hur socialarbetare sjÀlva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvÄrar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering dÀr tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svÄrigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet.

Detta Àr en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svÄrigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna sÄg pÄ elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever sÄg pÄ sin skolsituation, sprÄkets betydelse för invandrarelever och förÀldrarnas pÄverkan pÄ dessa elever. Vi valde detta Àmne eftersom vi under vÄr senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. LÀroplanerna frÄn och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gÄtt frÄn att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det Àr skolans och lÀrarnas synsÀtt som Àr problemet. Vi har utgÄtt ifrÄn ett interkulturellt perspektiv.

MÄngfalden i dagens samhÀlle har bidragit till större krav pÄ förskollÀrarna att verka i mÄngkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mÄngkulturellt samhÀlle. Denna mÄngfald stÀller Àven ökade krav pÄ lÀrarutbildningen nÀr det gÀller att förbereda nyblivna förskollÀrare. Det hÀr examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollÀrare med arbetsvana i en mÄngkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollÀrare frÄn en mÄngkulturell inriktning, tÀnker kring att arbeta med kulturell mÄngfald och interkulturellt förhÄllningssÀtt. De forskningsfrÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn handlar om hur verksamma förskollÀrare frÄn ett mindre samhÀlle i GÀstrikland och lÀrarstudenter frÄn lÀrarutbildningen vid Högskolan i GÀvle reflekterar gÀllande att arbeta med kulturell mÄngfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhÄllningssÀtt, hur de ser pÄ sin egen kunskapsnivÄ inom detta omrÄde samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de bÄda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck. Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gÀllande mÄngfald i samhÀlle, skola och förskola.

Att möta förÀldrar och barn med annan kulturell bakgrund kommer att bliallt vanligare för distriktssköterskor som arbetar inom barnhÀlsovÄrden.DÀrför var syftet med denna uppsats att undersöka distriktssköterskorserfarenheter av transkulturella möten inom barnhÀlsovÄrden. Studienbygger pÄ tio semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskorverksamma inom barnhÀlsovÄrden. Insamlade data har analyserats med enkvalitativ, manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier;Behov av stöd och resurser för att kunna hantera svÄrigheter, KÀnslan av attvara stödjande och uppskattad, Relationen blir extra viktig, SprÄketsbetydelse för kommunikationen och Hantera kulturella skillnader.Resultatet visar att det transkulturella mötet inom barnhÀlsovÄrdenupplevs som en utmaning, men ocksÄ som berikande fördistriktssköterskor. Det finns svÄrigheter, som bestÄr i att kunna möta ochhjÀlpa familjer frÄn andra kulturer pÄ ett bra sÀtt trots sprÄkliga hinder ochkulturella skillnader, men ocksÄ i att ha bristande kunskap om andrakulturer.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras förÀldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn den egna. PÄ grund av detta kan det vara viktigt att tala om mÄngkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mÄngkulturellt socialt arbete. I denna uppsats Àr den valda frÄgestÀllningen följande: Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som anvÀnts för att analysera det empiriska materialet Àr mÄngkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar pÄ att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mÄngkulturellt arbete innebÀr att man skall respektera varje mÀnniska utifrÄn dennes förutsÀttningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer Àn den egna..

MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete Àr att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare Àr syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor stÀlls inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande och Genusskillnader.

Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var Àven ta reda pÄ hur sjuksköterskan kan förbÀttra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvÄrdnad i ett mÄngkulturellt samhÀlle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet anvÀndes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvÄrdnaden.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

Döden angÄr oss alla och vÄr kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vÄrd fokuserar pÄ att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invÄnare har var sjÀtte utlÀndsk bakgrund och detta stÀller andra och delvis nya krav pÄ sjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans palliativa omvÄrdnad till patienter frÄn andra kulturer. Studien Àr en litteraturöversikt dÀr tolv artiklar analyserats utifrÄn syftet.

Förskolan Àr ofta den första kontakten som nyanlÀnda barn fÄr med det svenska samhÀllet. DÀrför har förskolan en viktig uppgift att fylla i mottagandet av nyanlÀnda barn och deras familjer. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98) betonar vikten av att ge barn med utlÀndsk bakgrund stöd i utvecklandet av en dubbel kulturtillhörighet. Syftet med detta examensarbete Àr att klargöra hur förskollÀrare belyser alla barns kulturtillhörighet. Eftersom förskolan spelar en viktig roll för nyanlÀnda barns första tid i ett nytt samhÀlle, vill vi med examensarbetet visa hur betydelsefull förskollÀrares synsÀtt och bemötande Àr.

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.