VÄrt syfte med studien Àr att utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lÀrare förhÄller sig till social och kulturell problematik. Hur tÀnker och samtalar rektorer och lÀrare kring mÀnniskosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhÄller sig rektorer och lÀrare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svÄrigheter och dilemman uppstÄr i arbetet med att omsÀtta lÀroplanens grundlÀggande vÀrden i praktiken? I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med övergripande intervjuomrÄden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lÀrare, tvÄ rektorer samt fyra lÀrare samtidigt, vid en gruppintervju.

Även om pappor Ă€r underrepresenterade i forskning om förĂ€ldraskap (Pleck, 2012), Ă€r det ett kunskapsomrĂ„de som vĂ€xer (Plantin, 2001). En kĂ€nslomĂ€ssig aspekt av att vara pappa saknas i forskningen, dĂ€rför har vi undersökt hur pappor talar om kĂ€nslor med frĂ„gestĂ€llningarna: Hur förstĂ„r papporna de respektive kĂ€nslorna nĂ€r de Ă€r tillsammans med sina barn? Vilka explicita eller implicita förestĂ€llningar framtrĂ€der nĂ€r informanterna talar om att visa kĂ€nslor nĂ€r de Ă€r tillsammans med sina barn? Vi har gjort sex intervjuer med pappor med barn i Ă„ldrarna 3-12 Ă„r. UtifrĂ„n diskurspsykologisk metod framtrĂ€dde olika sĂ€tt att förstĂ„ glĂ€dje och kĂ€rlek, ilska och irritation och ledsenhet, i enlighet med vĂ„r utgĂ„ngspunkt att kĂ€nslor produceras för och under specifika tillfĂ€llen (Edwards, 1999). Bland informanterna fanns en implicit, kulturell förestĂ€llning om att visa kĂ€nslor efter barnens behov.

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lÀsstunden pÄ förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfÀllen pÄ en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, stÀllde frÄgor, klargjorde och ÄterberÀttade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehÄllet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

 Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhÄllningssÀtt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes pÄ tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfÀllena anvÀndes en mall med förskrivna frÄgor. Den valda ansatsen Àr fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrÄn informanternas utsagor.

Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer med sex svensklÀrare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lÀrarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mÄngfald i lÀroplanen, Lpf94. Jag har Àven frÄgat hur de anser att deras undervisning pÄverkas av dessa ord i lÀroplanen.Orden kulturarv och kulturell mÄngfald Àr inte definierade i Lpf94. LÀrarnas svar visar pÄ hur denna brist pÄ konkretisering av innehÄllet skapar viss osÀkerhet men ocksÄ speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svÄrighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen Àr nÄgot som tidigare forskning ocksÄ har pÄtalat.Resultatet visar att dessa sex lÀrare Àr vÀl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mÄngfald i undervisningen.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som Àr av betydelse i sjuksköterskans omvÄrdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund Àn sjuksköterskans egen kultur. UtifrÄn detta syfte var det frÀmst följande frÄgor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vÄrdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur? Hur kan vÄrdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur, för att denne skall kÀnna sig respekterad och trygg?Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.Resultatet visade att det Àr svÄrt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som Àr beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsÀttningar.

Introduktion: Andelen immigranter ökar kontinuerligt i VÀsteuropa. Livsvillkor, levnadsförhÄllanden och sociokulturella faktorer pÄverkar barns orala hÀlsa sÄsom lÄg socioekonomisk status (SES) och attityder hos förÀldrar. Karies berör idag 60-90 % av alla barn i skolÄlder men kan förebyggas genom promotions- och preventionsinsatser. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva förekomst av karies och dess riskfaktorer hos barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa. FrÄgestÀllningar: Vilken Àr kariesprevalensen bland barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa? Vilka riskfaktorer för karies finns bland barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa? Metod: En litteraturstudie.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som pÄverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvÀrkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade pÄ att kommunikation i det tvÀrkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen. Vidare visade resultatet pÄ brister i hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens.

Könsroller Àr nÄgot som barn i tidigt Älder lÀr sig av förÀldrar och samhÀllet. Kulturella processer pÄverkar de samhÀllen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berÀttar och tÀnker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i Äldern fem till sex Är intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom frÄn en svensk kultur.

Migration ökar i hela vÀrlden och det svenska samhÀllet omformas frÄn ett samhÀlle med ett fÄtal etniska inslag till ett samhÀlle med över hundra nationaliteter, sprÄk och mÄnga religioner. Varje kultur har sin syn pÄ hÀlsa och sjukdom. VÄrdpersonal tycker att det Àr svÄrt att bedöma, förstÄ och vÄrda personer frÄn andra kulturer. Syftet med arbetet Àr att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstÄ vid omvÄrdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehÄllsanalys.

Skolan Àr i stÀndig förÀndring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i vÄra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer nÄgra skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svÄrigheter fÄr i jÀmförelse med barn i behov av sÀrskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielÀrarna har att tillgÄ för att stödja dessa barn. Undersökningen Àr kvalitativ och utgÄr frÄn frÄgeformulÀr i form av en enkÀt med öppna frÄgor. Respondenterna som medverkat bestÄr av Ätta mellanstadielÀrare samt tvÄ specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att mÄnga samhÀllen idag Àr mÄngkulturella. Detta stÀller högre krav pÄ sjuksköterskor dÄ de mÄste kunna bemöta de mÄnga och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvÄrdnadsteori Àr en förutsÀttning för att kunna tillfredstÀlla de patienter som sjuksköterskor möter inom hÀlso- och sjukvÄrdenSyfteSyftet med studien Àr att utifrÄn sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen nÀr patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. InnehÄllet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vÄrdrelation Àr sprÄkbarriÀrer samt kommunikationsproblematik.

Denna uppsats Àr en studie av barn och ungdomars syn pÄ sin identitet i förhÄllande till sin kultur. Uppsatsen grundar sig pÄ en tentativ analys av vilka möjligheter ungdomarna har och hur de tas tillvara pÄ bÄde i samhÀllet och skolan. Jag har valt att begrÀnsa mig till hip hop kulturen eftersom jag har ett inifrÄn och utifrÄn perspektiv i det att jag sjÀlv Àr insatt i den. I min strÀvan att besvara dessa frÄgor har jag via Grundad teori anvÀnt mig av observationer samt intervjuer för att nÄ fram till mina svar. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av Bourdieu och Ziehe och deras diskussioner och tankar kring kulturell fristÀllning respektive socialt och kulturellt kapital samt vilken roll habitus spelar i det sociala kapitalet.