i samhÀllsdebatten om vÄld i parförhÄllanden ligger fokus pÄ vÄld mot kvinnor, samtidigt som forskning successivt intresserar sig för mÀn som vÄldsoffer för sin partner. Den största faktorn som pÄverkar benÀgenheten att anmÀla brott Àr brottets allvarlighet. Syftet med studien var att undersöka om det finns köns- och kulturskillnader i benÀgenhet att anmÀla misshandel i parförhÄllande och huruvida anmÀlningsbenÀgenhet pÄverkas om ett barn bevittnar misshandeln. En fallbeskrivning av misshandel i ett parförhÄllande lÀstes av 80 undersökningsdeltagare, hÀlften frÄn Afrika och hÀlften frÄn Sverige. De fick sedan ta stÀllning till huruvida de skulle polisanmÀla om de var offret.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sju lÀrares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som pÄverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lÀrare samt förÀldrarna. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag dÀrför Äkt till Hong Kong och vistats dÀr i tvÄ veckor. Jag besökte tvÄ skolor och gjorde totalt sju intervjuer. UtifrÄn intervjuerna kan man se att de lÀrare som Àr mindre interkulturell kompetenta kÀnner en svÄrighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansÄg Àven att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgÄngen berodde pÄ deras kulturella bakgrund och deras förÀldrar.

Introduktion: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen mÀnniskor med olika kulturell bakgrund vilket stÀller krav pÄ kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvÄrdnad vilken har kritiserats för att kategorisera mÀnniskor utifrÄn etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vÄrdas istÀllet för personer, vilket gÄr emot den personcentrerade vÄrden som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrÄn. För att nÄ en djupare förstÄelse för detta problem krÀvs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mÄngkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med mÀnniskor frÄn andra kulturer Àn den egna.

Detta arbete Àr en fallstudie med syftet att undersöka kulturell grÀns mellan vardagslivets subkultur hos elever och skolans subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har mÄnga elever med utlÀndsk bakgrund.Som datainsamlingsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i Är nio intervjuades och sex olika Àmnens lÀromaterial analyserades.Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan mÀnniskor, natur och miljö varierar. Det kan bero pÄ att dessa elever har ett annat ursprungsland Àn Sverige. Enligt eleverna Àr miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstÀmmiga kunskapsnivÄ.

Hur pÄverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer Àr det som spelar in? I denna antologi har vi grÀvt djupare i dessa frÄgor genom att genomföra varsitt fÀltarbete. Med hjÀlp av observationer och intervjuer fick vi ta del av mÀnniskors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som vÀljer att flytta utomlands i vuxen Älder integreras i det nya samhÀllet och hur detta pÄverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig pÄ hur skönhetsidealen i ett samhÀlle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhÄller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förvÀntningar pÄ skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har lÀroplanens tvÄ inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andrasprÄk för Är 1-6 fokuserats. UtifrÄn poststrukturella grundantaganden om sprÄkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att fÄ syn pÄ undersökningsobjektets förhÄllande till en sÄdan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjÀlp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp pÄ poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen pÄ hur begreppet kultur framförallt anvÀnds i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mÄngfald anvÀnds som problemframstÀllning i de undersökta texterna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om skolungdomar har fördomar mot mÀnniskor med en annan trosuppfattning/livsÄskÄdning Àn den egna. FrÄgestÀllningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot mÀnniskor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare Är, om det skiljer sig Ät mellan pojkar och flickor och om eleverna kÀnner av om det finns fördomar pÄ skolan. Metoderna som anvÀnts i den hÀr studien Àr en enkÀtundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot mÀnniskor med en annan religiös/kulturell bakgrund Àn deras egen. Det Àr endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

I det nutida samhÀllet med allt snabbare förÀndringsprocesser blir invandrarnas integration svÄrare att uppnÄ och identitetsfrÄgorna svÄrare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen Àr att förstÄ varför religiös och kulturell identitet förÀndras i samband med invandring.Uppsatsen syftar till att ge en djupare förstÄelse av de kulturkollisioner som invandrare kan rÄka ut för i sina kontakter med majoritetssamhÀllet.NÄgra frÄgor som kommer att behandlas Àr :Varför Àr det sÄ viktigt för en mÀnniska att ha en kultur?Vilken funktion har religionen i ett samhÀlle och vad betyder det i mÀnniskors liv?Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhÀllsgrupper?.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur sex elever pÄ högstadiet förhÄller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras Äsikter Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fÄtt fram genom att utföra tvÄ kvalitativa gruppintervjuer av lÄgstandardiserad karaktÀr. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn pÄ slöjan. Vi kommer Àven fram till att Äsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevÀrt Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

AbstractBarns litterÀra intresse skapas i de tidiga Ären. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lÀrarna pÄ förskolan anvÀnder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform.Det svenska skolsystemets mÄl Àr att eleverna skall lÀra sig alla sÀtt sprÄket kan anvÀndas pÄ.Vi hade som syfte att försöka förstÄ hur förskollÀrare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrÄn LÀroplanens direktiv. För att kunna fÄ information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestÄende av fyra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet frÄn LÀroplanen.

MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

I detta arbete undersöks utifrÄn olika aspekter, barn med koncentrationssvÄrigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv Àr motivationsteorin. Min hypotes Àr att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Mina forskningsfrÄgor Àr föjande; Vad Àr viktigt för att ett barn skall bibehÄlla sin koncentration? Vad har förskollÀrarna för ansvar för att bibehÄlla barnens koncentration? Vad har förskollÀrarna för strategier sÄ att barnen skall kunna bibehÄlla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmÄga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollÀrare med olika erfarenheter och Är inom yrket.