Med denna C-uppsats vill vi belysa bloggens betydelse för den unga bloggläsaren i Halmstad och Laholmskommun.  Genom tre teman som är konsumtion, livsstil och intrycksstyrning vill vi få en ökad förståelse för bloggens betydelse för den unga kvinnans självkänsla med fokus på bloggläsaren och bloggerskan.   Metodtriangulering var grunden för vår metodologiska utgångspunkt. Vi har tittat på skriftliga källor, tidigare forskning och tre bloggare som vi sedan intervjuat. Samt en enkätundersökning som utfördes bland elever på olika gymnasieskolor i Halmstad och Laholm, vi lämnade ut totalt 105 enkäter. För att ge undersökningen en bättre bild av hur läsaren upplever bloggen intervjuade vi även tre bloggläsare. Vi har kommit fram till att bloggen har stor betydelse för den unga kvinnans självkänsla och vi belyser detta ur en bredare kulturell synvinkel. .

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

Vad är bildning och vem är egentligen bildad var frågorna som inspirerade till denna studie. Bildningsdiskursen har en lång tradition bakom sig vilket inneburit en mångtydighet i begreppets betydelse. Debatterna har gått upp och ner och än idag finns konflikter som sätter prägel på kultur, utbildning och samhällsdebatten. Frågor som uppdagats är vad bildning innebär och till vilken samhällsnytta den har i en modern tid. Den digitaliserade närvaron med dess makt i meningsproduktion ligger till grund för att undersöka hur bildningsdiskursen ser ut i media.

Mitt arbete syftar till att finna exempel på hur tyskan används som arbetsspråk inom svenskt tekniskt yrkesutövande begränsat till det maskintekniska området inom och utom Sverige. Härigenom söker jag för min språkundervisning sätt att konkretisera behovet av flerspråkighet inför det kommande förvärvslivet för att motivera elever att välja att studera fler språk. För att få svar på frågeställningarna jag ställt har kvalitativa intervjuer med svenska tekniska företag och deras medarbetare gjorts. Utifrån undersökningen har jag försökt finna vilka språkliga färdigheter som behövts och när tyskan är fördelaktigare än engelskan som arbetsspråk. Ur studien framkom att skoltyskan inte räckte som arbetsspråk. Vidare fann jag exempel på att användningen av tyska i yrkessammanhang omedvetet främjar tillämpning av kulturell och social kompetens vid mänskligt mellanhavande..

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

Migranternas självidentitet förändras och omkonstrueras när de flyttar till ett nytt land. I denna kvalitativa studie ligger fokus på identitetskapande och förändringar hos irakiska invandrare i Sverige. Uppsatsen belyser de följande frågeställningarna utifrån socialpsykologiska teorier om självidentitet och förändringar: Vilken roll spelar sökande av arbete för migranternas identitetsskapande? Vilken roll spelar inlärning av ett nytt språk för identitetsförändringar och vilken inverkan har sociala nätverk med egna landsmän på irakiernas identitetsskapande och integrationsupplevelse? Uppsatsen bygger på semistrukturella intervjuer med 6 irakiska flyktingar bosatta i Sverige sedan 5-8 år tillbaka. Slutsatser dras om att irakierna har skapat en ny identitet som är bikulturell, dvs.

Syftet med den här studien är att undersöka vad som händer med en grupp studenter då de åker iväg för att ta del av en främmande kultur. Kulturmötet ägde rum i Senegal där studenterna lärde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick också för dem att besöka olika skolor och även försöka hålla i lektionsundervisning på dessa. Studien är gjord på ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat studenternas lärare som följer med på resan, hälften av de sex studenterna och sen har jag även på plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.   Resultatet av studien visar på att studenterna i början av vistelsen försöker hålla samman gruppen men efter en tid uppstår det en individuell splittring från var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i så hög grad som möjligt står över viljan till att hålla samman den resande gruppen.

Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.

Även om pappor är underrepresenterade i forskning om föräldraskap (Pleck, 2012), är det ett kunskapsområde som växer (Plantin, 2001). En känslomässig aspekt av att vara pappa saknas i forskningen, därför har vi undersökt hur pappor talar om känslor med frågeställningarna: Hur förstår papporna de respektive känslorna när de är tillsammans med sina barn? Vilka explicita eller implicita föreställningar framträder när informanterna talar om att visa känslor när de är tillsammans med sina barn? Vi har gjort sex intervjuer med pappor med barn i åldrarna 3-12 år. Utifrån diskurspsykologisk metod framträdde olika sätt att förstå glädje och kärlek, ilska och irritation och ledsenhet, i enlighet med vår utgångspunkt att känslor produceras för och under specifika tillfällen (Edwards, 1999). Bland informanterna fanns en implicit, kulturell föreställning om att visa känslor efter barnens behov.

Trots att integritet har ett fundamentalt värde i vårt samhälle finns det ingen klar definition av vad begreppet verkligen innebär. Syftet med denna studie var att belysa innebörden av begreppet integritet såsom det visar sig i mötet mellan vårdpersonal och patient. Studien är gjord som en systematisk litteraturstudie och bygger på 10 kvalitativa empiriska studier som behandlar fenomenet integritet. Resultatet visar att integritet är ett begrepp som inrymmer flera dimensioner såsom autonomi, att bli sedd som individ, att bli tagen på allvar, det privata rummet, fysisk integritet, information, kulturell identitet, social identitet samt förlöjligande. Trots att både patienter och vårdgivare till stor del delar uppfattning om hur integritet kan bevaras eller hotas utsätts många patienter för kränkande handlingar i omvårdnadssituationer..

Företag under tillväxt som befinner sig i inledningsfasen av att utveckla ett korporativt varumärke har en del utmaningar framför sig. Vi har funnit att integrationen av nyförvärvade enheter måste hanteras väldigt noggrant och integreras med organisationens övergripande kultur samtidigt som man är öppen för en viss kulturell varians. Vi har också funnit att utvecklingen av det korporativa varumärket är förankrat i organisationskulturen eftersom det är där grunden för de värderingar som sedan ska förmedlas genom det korporativa varumärket bildas. För att detta ska ske krävs således att man lägger stor vikt vid kommunikationen inom organisationen. Genom effektiv kommunikation underlättar man det korporativa varumärkets förankring i organisationskulturen, vilket också innebär att de anställda involveras till att ?leva med varumärket? och blir så kallade ?brand champions?..

I dagens samhälle, med ett ständigt överflöd på intryck, upplevelser och materiella värden,växer behovet av rum för stillhet, kontemplation och andlighet: rum oberoende av religiösoch kulturell bakgrund, där man fri från yttre krav kan återfå kontakten med sig själv.Frågeställningarna har varit: Vad kännetecknar ett rum för själen? och Vad gör ett rumandligt? Inspirerad av sakrala rumsligheter och japansk rumsuppfattning har jag skapatimaginära vilorum för själen i min hemtrakt i Österbotten, Finland. Ett glaskapell för själsligodling och ett anspråkslöst härbärge där vilan, badet och måltiden gestaltats som själsligaritualer. I en enkel tillvaro utan överflödiga intryck, blir tanken klarare och det väsentligaframträder. Med naturen som enda sällskap får livet nya proportioner.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.