Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett Kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett Kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

Genom litteraturstudier följt av en semiotisk analys av bildmaterial från turismnäringen, Riksantikvarieämbetet och kulturvårdssektorn i Norrköpings kommun är syftet med detta arbete att öka förståelsen för hur kommersialisering av Kulturarv sker i bilder och genom bildspråk. Bildmaterialet består av bilder ifrån broschyrer, kataloger, foldrar, hemsidor och arkiv. Uppsatsen utforskar på ett handgripligt sätt hur turismen använder bilder av Kulturarv för att framställa och marknadsföra en destination, i synnerhet det industriella Kulturarvet Norrköpings Industrilandskap. Uppsatsen tar ner teoretiska begrepp som bildproduktion, bildbruk och bildtolkning till en hanterbar nivå och undersöker hur dessa tar sig i uttryck inom turismen, men också inom kultursektorn genom att jag i uppsatsen talar om två bildpraktiker; turism- och Kulturarvsbilder. Syftet med detta är att visa på hur Kulturarv kan tillämpas i bild, men också att jämföra vilken roll industrilandskapet får i dessa bilder..

Studien utgår från fem idrottslärares uppfattningar om två begrepp, förtrogenhet och Kulturarv, som återfinns i ett och samma mål i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94). De två begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det är lärarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras på kvalitativa intervjuer där idrottslärare besvarar frågor kring deras uppfattningar av begreppen och om målet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte är insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad Kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur läroplanens uttryck och formuleringar påverkar idrottsläraren..

I va?rt samha?lle har bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.

I kursplanen för Idrott och hälsa utgör friluftsliv en viktig del av ämnets uppbyggnad och karaktär. I Läroplanen för 1994, Lpo 94, står det att en medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma Kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla. Enligt läroplanen är utbildning och fostran en fråga om att överföra och utveckla ett Kulturarv med värde, traditioner och kunskaper från en generation till nästa. Syftet med vår studie var att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa har för upp- fattningar om friluftsliv samt ämnet Idrott och hälsas roll i att föra detta Kulturarv vidare till eleverna. I vårt arbete gjorde vi en kvalitativ studie genom att intervjua sex lärare i Idrott och hälsa.

Denna studie diskuterar hur Kulturarv, i detta fall Friluftsmuseet Gamla Linköping, är uppbyggt och hur dess utformning gör att anspråk på historisk representation och autenticitet. De tre män som deltog som informanter i denna studie vet att Gamla Linköping är konstruerad genom omlokalisering av gamla byggnader till platsen, vilket skapar bilden av en liten stad i början av 1900-talet. Under intervjuerna med informanterna, frågade jag om de upplever Gamla Linköping som antingen ett museum eller en stadsdel - och svaret var komplex. I huvudsak ansåg informanterna att Gamla Linköping är ett levande samhälle som illustrerar det förflutna.Jag har genomfört denna studie genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer på Adventsmarknaden i Gamla Linköping. Genom de deltagande observationerna på Adventsmarknaden blev det möjligt för informanterna att fortsätta reflektionen över vad och hur de uppfattar vara representativ och autentiskt i förhållande till Gamla Linköping miljön.Studien är indelad i fyra delar; Museum eller stadsdel?, Dåtiden i nutiden, Adventsmarknaden, Kulturarv - för vem?.

Syftet med uppsatsen är att diskutera om rekordårens bebyggelse kan med hjälp av en DIVE-analys betraktas som en del av Kulturarvet. En kvalitativ metod har använts där observationer och historisk såväl som samtida litteratur varit grunden till empirin. Detta i enlighet med DIVE som undersökningsmetod. En kvalitativ analys med ett etnologiskt perspektiv har sedan gjorts. Uppsatsen utgår ifrån Grundad teori och behandlar således tidigare forskning kring Kulturarvet, som begreppets karaktär och Kulturarvets värden, i det avslutande kapitlet.

3D?teknikers etablering inom historisk forskning är i dag ett faktum och nya avancerade tekniker presenteras för att skapa trovärdiga 3D-modeller av historiska platser och föremål. 3D-teknik för datorspelsproduktion är emellertid ofta mer begränsad och 3D?modeller optimeras för att inte belasta hårdvaran. Studien har undersökt datorspelinriktade teknikers potential som verktyg för historisk forskning samt museiverksamhet..

Turistiskt kulturutövande ? en studie om autentiska Kulturarv fiktiva kontexter i Skara och Skottland, är en magisteruppsats som studerar ett fenomen kallat för ?fiktiva Kulturarv?. Två fallstudier, ?Arnfenomenet? och ?Da Vinci- effekten?, analyseras utifrån uppkomst, kulturturistisk form och marknadsföring. Turistiskt kulturutövande har allt mer börjat innebära samarbetsprojekt mellan kultursektorn och turismnäringen vilket fört med sig både positiva och negativa reaktioner.

Vilka föreställningar finns det om Kulturarv? Syftet med detta arbete att undersöka vilken plats frågor om Kulturarv intar i den kommunala planeringen samt hur Kulturarvsfrågor hanteras i planeringen. Syftet är även att öka förståelsen för de konflikter som kan uppstå kring Kulturarv och föreställningarna om detta i planeringen. Arbetet består av en empirisk undersökning av två fallstudier. De båda fallstudierna ligger sedan till grund för en jämförelse mellan två detaljplaner, Kvarteret Axel och Stadsmarinan från Karlskrona kommun, Blekinge län.

Turistiskt kulturutövande ? en studie om autentiska Kulturarv fiktiva kontexter i Skara och Skottland, är en magisteruppsats som studerar ett fenomen kallat för ?fiktiva Kulturarv?. Två fallstudier, ?Arnfenomenet? och ?Da Vinci- effekten?, analyseras utifrån uppkomst, kulturturistisk form och marknadsföring. Turistiskt kulturutövande har allt mer börjat innebära samarbetsprojekt mellan kultursektorn och turismnäringen vilket fört med sig både positiva och negativa reaktioner.

Denna uppsats handlar om Wallanderturismen i Ystad. Vårt huvudsyfte är att åskådliggöra hur en litterär person kan påverka marknadsföringen av en stad. Som undersyften kommer vi att diskutera begreppet Kulturarv och om den fiktiva personen Wallander kan ses som ett sådant. Vi kommer även att diskutera om karaktären Wallander känns äkta. Våra frågeställningar är; - Hur har Wallander påverkat marknadsföringen av Ystad? - Kan Wallander bli ett Kulturarv? - Känns Wallander äkta? Trots att Wallanderturismen har kommit att bli ett stort dragplåster för Ystad väljer inte kommunen att sätta honom i centrum för marknadsföringen.

Vilka föreställningar finns det om Kulturarv? Syftet med detta arbete att undersöka vilken plats frågor om Kulturarv intar i den kommunala planeringen samt hur Kulturarvsfrågor hanteras i planeringen. Syftet är även att öka förståelsen för de konflikter som kan uppstå kring Kulturarv och föreställningarna om detta i planeringen. Arbetet består av en empirisk undersökning av två fallstudier. De båda fallstudierna ligger sedan till grund för en jämförelse mellan två detaljplaner, Kvarteret Axel och Stadsmarinan från Karlskrona kommun, Blekinge län. Båda har hanterat Kulturarvsfrågor i planprocessen.

De spännande och vackra kulturmiljöer som våra kyrkogårdar utgör bör marknadsföras mer för att intressera och attrahera gemene man. Genom en studie av befintlig kyrkogårdsturism kartläggs situationen idag och positiva erfarenheter lyfts fram för en fortsatt utveckling inom branschen. Då ämnet är outforskat, och lite källmaterial finns att tillgå, bygger arbetet på subjektivt intervjumaterial och en litteraturstudie med fokus på Kulturarv och generell marknadsföring i tjänste- och upplevelseföretag. Resultatet visar att för att utveckla dessa kulturmiljöer krävs ett långsiktigt mål och ett genuint intresse inom förvaltningen och från politiskt håll. Studien visar att efterfrågan inte nödvändigtvis finns naturligt, däremot existerar ett stort publikunderlag vilket nås genom lättillgängliga och intressanta aktiviteter.

This thesis was created in an attempt to examine the concept of cultural heritage. What is cultural heritage to us and why do we treat it in the different ways we do? In my attempt to find an answer to this I have chosen to concentrate my interest on a situation where historical objects have been preserved as well as destroyed, Iraq 2003 until 2007. In my research I have divided the Iraqi cultural heritage in three different groups based on the different treatments they where exposed to during the occupation of Bagdad and the aftermath. For each group I have chosen one object or a category of objects to be a representative examined.