Kulturarvets plats i planeringen
Fysisk planeringSpatial planning - local planningSpatial planning - communicationsKulturarvVärldsarvDiskursanalysKulturarvsdiskurs
Vilka föreställningar finns det om kulturarv? Syftet med detta arbete att
undersöka vilken plats frågor om kulturarv intar i den kommunala planeringen
samt hur kulturarvsfrågor hanteras i planeringen. Syftet är även att öka
förståelsen för de konflikter som kan uppstå kring kulturarv och
föreställningarna om detta i planeringen.
Arbetet består av en empirisk undersökning av två fallstudier. De båda
fallstudierna ligger sedan till grund för en jämförelse mellan två
detaljplaner, Kvarteret Axel och Stadsmarinan från Karlskrona kommun, Blekinge
län. Båda har hanterat kulturarvsfrågor i planprocessen. Fallstudierna i den
empiriska undersökningen bygger på material från planprocesserna i form av
planhandlingar samt inkomna yttranden. Utifrån inkomna yttranden görs en
diskursanalys av kulturarvsdiskursen, där betydelsebärande element och
föreställningar om kulturarv undersöks. Analysen av kulturarvsdiskursen belyser
hur olika aktörer ser på kulturarv och på vilket sätt de talar om det.
I kapitlet Bakgrund beskrivs UNESCO ? världsarvskonventionens syn på kulturarv
och produktionen av världsarv och riksintresset Karlskrona beskrivs utifrån
Riksantikvarieämbetes syn. Även de lagar som styr kulturarvet och kommunal
planläggning behandlas och en sammanställning görs av översiktsplan från 1991
och 2002, vilka ligger till grund för de båda detaljplanerna.
Som verktyg och utgångspunkt har en forskningsöversikt tagits fram, vilken
lägger en grund för diskussion om de teorier som finns angående kultur- och
världsarv. Bland annat lyfts i detta kapitel frågor som till exempel vad är
kulturarv, vad är inte kulturarv, för vem/vilka skall kulturarvet utformas och
av vem/vilka? I Kulturarvsbegreppet ? En forskningsöversikt diskuteras även
demokrati i kulturarvspolitiken, kulturarvsproduktion och kulturarvsmarknaden.
Framför allt belyses olika definitioner och uppfattningar om vad kulturarv är
eller kan anses vara. I kapitlet Planeringens konsekvenser, beskrivs planering
och planerarens roll utifrån ett kulturarvsperspektiv.
Resultatet av analysen av kulturarvsdiskursen är att kommunens föreställning om
kulturarv inte överensstämmer med den syn medborgarna presenterar i sina
yttranden om kulturarv. Kommunen ser på kulturarv som något marknadsförande, en
produkt som kan säljas och som ett näringslivspolitiskt argument. Medan
medborgarna ser på kulturarv som ett inslag i deras livsmiljö som ska bevaras
och visas hänsyn.
De båda detaljplanprocesserna för Kvarteret Axel respektive Stadsmarinan har
resulterat i många likheter och flera tydliga skillnader. Främst utgörs
skillnaden av Länsstyrelsen yttrande och syn på kulturarv. Den största likheten
i båda fall, är att medborgarnas syn och föreställningar om kultur- och
världsarv är samstämmiga. Det framgår att det finns föreställningar om vad som
är unikt, pittoreskt, värdefullt och värt att bevara. Det går inte att utläsa
att detaljplanerna har ändrats som ett resultat av medborgarnas syn på och
föreställningar om kulturarv.