This study aims at using discourse analysis to analyze SFI students attitudes to religion and religiosity in an SFI-context. The questions are: How is the discourse constructed and maintained by religion and religiosity of SFI students in an SFI context? How do SFI participants experience that their religion has affected their time at SFI?Using a case study approach, interviews were conducted with a group of SFI students. The results show that the religious discourse in SFI is influenced by the SFI-context and affected based on the current education discourse that exists there. Furthermore, the discourse is designed and maintained by the participants private religious beliefs and the religion of the majority of the group, One canhere speak of a strong social unit forming a plausibility structure The power structure that emerges is that the majority has the power to define the significance of religion and place within the SFI context. In the SFI-context the participants view is that religion is something private that should not be expressed in the school environment.

invandrare, svensk, medier,identitet, kultur, religion, nationalitet, tillhörighet..

Detta arbete syftar till att bidra till större insikt i sex- och samlevnadsundervisningen i två muslimska länder, Iran och Turkiet, och på så sätt ge förståelse för hur religion och kultur kan påverka sex- och samlevnadsundervisningen. Egna erfarenheter säger oss att sex- och samlevnadsundervisningen på mångkulturella skolor i Sverige bäddar för konflikter då invandrarföräldrars värderingar inte stämmer överens med den svenska skolans. Vi har utfört ett fältarbete i de båda länderna och intervjuat lärare och rektorer, med koppling till sex- och samlevnadsundervisningen, för att få svar på våra frågeställningar. Resultaten synliggjorde att pubertet och hygien är i fokus i sex- och samlevnadsundervisningen i de respektive länderna. Därtill uppenbarades ?tabuområden? inom ämnesinnehållet.

   .

Syftet med vår studie har varit att undersöka idrottslärares inställningar till, och uppfattningar om, situationer som kan uppstå i mötet mellan religion och idrottsundervisning. För att komma åt vårt syfte samt skapa oss en bild av verkligheten använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med idrottslärare. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har vi fått fram det vi anser vara lärarnas uppfattningar och inställningar inom vårt område. Resultatet visade att lärarna inte anser att religion påverkar idrottsundervisningen nämnvärt även om deltagandet till viss del tycks påverkas. Överlag verkar religion ha mindre påverkan på idrottsundervisningen än vad vi inledningsvis, och utifrån vår teoretiska bakgrund, trodde..

Sammanfattning:I studien intervjuas sju religionskunskapslärare angående undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgångspunkt är att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrån didaktikens tre översiktliga frågor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras även mot tidigare läromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framställande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmålad fond.Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till både gällande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mångfald och identitet.

Religious phenomena, such as prayer, have more or less always interested and engaged people, but most likely for different purposes. Since the early 20th century, starting notably with Edmund Husserl and especially Martin Heidegger, phenomenologists have taken an interest in understanding and expounding the meaning of religious phenomena. The attention of such a discourse have not ceased but is rather current, and also of importance seeing that religious themes, such as prayer, still occupy a great extent of human life and practice.Phenomenology of religion is not a science of religion: the former approaches religion in terms of its meaningfulness, whereas the latter as an object of inquiry and in the same manner as an economist approaches economical indicators in order to understand and explain how the whole economy functions. In other words, phenomenology of religion expounds religion, as it were, from within, while science of religion does it from without or externally.When approaching prayer phenomenologically, it shows itself to be a process or structure through which the one praying empty himself in order to be able to receive the valuable presence of the other. The value that is received from the other will also be reflected by the one praying and in that sense effect his surroundings and fellow humans..

I detta arbete är syftet att undersöka förhållningssätt kring lärandet om religion i förskolan. Förskolan är en arena för möten och många aktörer kring barnet möts på förskolan. Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan även deras föräldrar och de önskemål som de har. Förskolepedagoger möter även de krav som samhället ställer. För att kunna ringa in förhållningssätt kring dessa möten har jag tillämpat ett praxisnära samarbete med ett arbetslag på en förskola.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.

Syftet med denna uppsats var att först redogöra för västvärldens allmänna syn på muslimer och islam och därefter kontrastera den bilden med hur muslimer själva väljer att bli porträtterade i den kanadensiska komediserien Little Mosque on the Prairie. Om Little Mosque on the Prairie är mer än bara en komediserie, hur verkar den då för att beskriva det muslimska samfundet och islam? Vilka generaliseringar och fördomar är den tänkt att bekämpa? Med den hermeneutiska metoden som forskningsverktyg tolkade jag de åtta avsnitten i seriens första säsong och kunde därmed identifiera sex olika teman som serieskaparna arbetar med för att nyansera omvärldens bild av muslimer och islam. Slutsatsen blir att Little Mosque on the Prairie framställer islam och dess utövare som en fredlig religion, en mångfacetterad religion, en tolerant religion, en religion i ständig förändring, en alldaglig religion samt en annorlunda religion..

This study aims at using discourse analysis to analyze SFI students attitudes to religion and religiosity in an SFI-context. The questions are: How is the discourse constructed and maintained by religion and religiosity of SFI students in an SFI context? How do SFI participants experience that their religion has affected their time at SFI?Using a case study approach, interviews were conducted with a group of SFI students. The results show that the religious discourse in SFI is influenced by the SFI-context and affected based on the current education discourse that exists there. Furthermore, the discourse is designed and maintained by the participants private religious beliefs and the religion of the majority of the group, One canhere speak of a strong social unit forming a plausibility structure The power structure that emerges is that the majority has the power to define the significance of religion and place within the SFI context. In the SFI-context the participants view is that religion is something private that should not be expressed in the school environment.

This work deals with the introductory course for immigrants (Introduktionskurs för invandrare ? IVIK) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal SO (social studies) and when it comes to informal transferring of values.I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed.To understand the educational environment, I have used Antonio Gramsci´s theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel Foucault´s ideas of power and knowledge.I have found that fostering into a ?Swedish? view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent..

Since 2007 the American sitcom the Big Bang Theory has spread throughout the world. With its twenty million watchers it is one of the most popular sitcoms of our time. The starting point for this essay is that the humourus series with the more or less geeky main characters is more than just entertainment - it is a part of the mediatization of religion. This means that media is affecting the recipients? view on religion in general and the personal religion.

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att försöka reda ut huruvida de tre läromedlen jag valt att analysera lever upp till vad Lpo-94 har som mål. Jag har fått fram resultaten genom att göra en analys av tre läromedel i ämnet religion för år 4-6. Två av läromedlen, Religion och liv (1986) samt Religion (1993) är båda böcker skrivna innan Lpo-94 började gälla, den tredje boken Religion (2005) Den tredje boken är en referens till de båda andra böckerna. Detta då den är skriven efter Lpo-94 och borde då sålunda kunna ge eleverna de verktyg och kunskaper som efterfrågas i Lpo-94 samt att den kommer att analyseras med samma verktyg och på samma sätt som de andra böckerna. I resultatdelen kommer jag påvisa hur läromedlen inte helt lever upp till vad Lpo-94 vill att läromedlen ska göra. Nyckelord; läromedelsanalys, religion.