Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

SammanfattningI dagens krympande vÀrld sÄ tvingas allt fler företag ut pÄ den internationella marknaden. Detta kan vara problematiskt för mÄnga smÄ och medelstora företag dÄ de saknar de resurser de behöver för att skaffa sig information om de nya marknaderna och deras kultur. Kulturen kan vara det som gör att företagen misslyckas, den kan Àven vara skÀlet till att de inte ens vÄgar försöka. Hofstedes modell om nationalkultur anvÀnds som huvudteori i denna studie, men Àven fler teorier har studerats och jÀmförts med det empiriska materialet. De omrÄden som studeras i huvudsak Àr kultur och globalisering och i uppsatsen dras paralleller mellan dessa tvÄ.   Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka problem smÄ och medelstora företag ser med kultur vid internationalisering samt hur dessa problem kan lösas.

Syftet Àr att göra en inventering av mÄlgruppens resekriterier. Uppsatsen bygger pÄ empiri som samlades in genom reseberÀttelser under tvÄ veckors fÀltstudier. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att samla kvalitativa data. UtifrÄn reseberÀttelserna drar vi slutsatsen att de resekriterier amerikanska WHOPs efterfrÄgar Àr: kultur, autenticitet, natur, gÀstfrihet, rekreation, bekvÀmlighet, litteratur, mat och vin, shopping och Àventyr..

Syftet var att undersöka hur elever tÀnker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjÀlp av Newtons lagar. En frÄgeenkÀt med flervals svarsalternativ anvÀndes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever pÄ gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar pÄ tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar.

I detta examensarbete har nio gymnasieelever undersökts i Ärskurs tre pÄ Teknik (TE) och Naturvetenskapliga (NV) programmet för att se om de i samband med studier i fysik och kemi har svÄrigheter med ekvationer och formler. Under vÄra praktikperioder har vi uppmÀrksammat att mÄnga elever som lÀser fysik och kemi har problem med att göra om formler som anvÀnds inom detta omrÄde. Syftet Àr att se om det finns svÄrigheter att göra om formler i fysik och kemi och i sÄ fall om det beror det pÄ dÄliga algebraiska kunskaper. Ett test genomfördes och dÀrefter intervjuades eleverna om deras uppfattningar om ekvationer, formler och variabler. Resultatet av vÄr studie visar att endast 2 av 9 elever klarade att lösa ut en variabel frÄn en av formlerna i testet.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunk i Hofstedes studier om pÄverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur pÄverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrÄgestÀllningVad Àr sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt Àr det att ta hÀnsyn till den nationella kulturen nÀr företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie. Jag har med hjÀlp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet Àr omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands dÄ den Àr beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stÀmmer delvis dÄ IKEA pÄverkats av bÄde den ryska marknaden och nationella kulturen.FastÀn nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ företag som etablerar sig utomlands, sÄ Àr den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland pÄverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det pÄverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rÀtt ledarskap och en tydlig organisationskultur sÄ skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

Denna uppsats undersöker de spÀnningar - i sprÄk, förstÄelse och kultur - som uppstÄr mellan de ekonomiska och kulturella fÀlten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus pÄ finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras pÄ djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars instÀllning till och erfarenheter av nÀringslivssamarbeten skiljer sig Ät. Empirin analyseras utifrÄn Pierre Bourdieus teorier om fÀlt, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring anvÀnds för att förstÄ nÀringslivets incitament. Analysen Àr gjord utifrÄn ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhÀllet i stort pÄverkar utfallet av kulturaktörens nÀringslivssamarbeten.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhÄller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förvÀntningar pÄ skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har lÀroplanens tvÄ inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andrasprÄk för Är 1-6 fokuserats. UtifrÄn poststrukturella grundantaganden om sprÄkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att fÄ syn pÄ undersökningsobjektets förhÄllande till en sÄdan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjÀlp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp pÄ poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen pÄ hur begreppet kultur framförallt anvÀnds i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mÄngfald anvÀnds som problemframstÀllning i de undersökta texterna.

In this paper I attempt to analyze the ways the European Union defines its external borders in cross-border co-operation with its neighbours. The analysis is based on case study examining the founding components of a updated version of the Northern Dimension policy of the European Union.The analytical framework of the study is composed of three different perceptions on the cross-border co-operation; regionalisation, integration and flexible integration. I conclude that the model of cross-border co-operation laid by the Northern Dimension policy would have an impact on the EU's external border with Russia, making it more flexible and vague.As far as the geographical terms of the co-operation are concerned, they seem to shift from regional co-operation to greater emphasis the role of networks as basis for co-operation instead of traditional regions..

Studiens syfte var att undersöka om elever kan anvÀnda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken instÀllning de har till fysikÀmnet i skolan. Vi har ocksÄ tittat pÄ om instÀllningen till fysik varierar mellan elever i Är 9, elever vid gymnasieskolans samhÀllsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde anvÀnda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att fÄ en bild av deras instÀllning till Àmnet. En majoritet av eleverna pÄ det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv instÀllning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i Är 9 och pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet hade dÀremot en negativ instÀllning.

Nilsson, A & Svensson, T. OmvÄrdnad i livets slutskede i ett kulturellt perspektiv. En litteraturstudie om vÄrdpersonalens omhÀndertagande av döende patient frÄn islamsk och judisk religion/kultur. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2005. Genom vÀrldens globalisering och de öppna grÀnser det har medfört, har arbetet som sjukvÄrdspersonal fÄtt ytterligare en inriktning, nÀmligen den kulturkongru-enta vÄrden.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i tvÄ dokumentÀrfilmer. Huvudtemat i filmerna Àr global uppvÀrmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte Àr att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna Àr en del i och genom detta belysa frÄgor som berör visuell kultur och popularisering av vetenskap..

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som Àr av betydelse i sjuksköterskans omvÄrdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund Àn sjuksköterskans egen kultur. UtifrÄn detta syfte var det frÀmst följande frÄgor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vÄrdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur? Hur kan vÄrdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur, för att denne skall kÀnna sig respekterad och trygg?Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.Resultatet visade att det Àr svÄrt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som Àr beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsÀttningar.