Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser pÄ sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhÀllet. Uppsatsen avgrÀnsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. UtifrÄn deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser pÄ sin tillvaro, pÄ sitt liv och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nÀtverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhÀllet? Hur upplever de den nya identiteten och de nya vÀrderingarna i det nya samhÀllet? UtifrÄn respondenternas synvinkel har jag försökt att svara pÄ de ovannÀmnda frÄgorna.

Studiens syfte Àr att se hur individualistiska och kollektivistiska vÀrderingar kan förstÄs ur ett intersektionellt perspektiv med fokus pÄ kulturell identitet. I ett bekvÀmlighetsurval hittade vi respondenter frÄn Mellanstadskommuner i klasser för SFI (Svenska För Invandrare) och SAS (Svenska som Andra SprÄk) samt kollektivboenden för ensamkommande flyktingbarn. Genom att utföra studien pÄ svenska studenter pÄ tvÄ olika gymnasieskolor samt japanska individer erhölls referenspunkter i förhÄllande till Hofstede?s data gÀllande kulturella vÀrderingar och dimensioner. Respondenterna fick svara pÄ ett enkÀtformulÀr som Àr utformat av Ph.D.

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ÀmnesinnehÄllet i gymnasiets kÀrnÀmneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjÀlp av en enkÀt. FrÄgorna var uppdelade dels efter ett fokus pÄ antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter Àmnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. JÀmfört med elever pÄ det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever pÄ yrkesförberedande program och det samhÀllsvetenskapliga programmet lÀgre för naturvetenskapliga begrepp, men ocksÄ, i omkring samma utstrÀckning, lÀgre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor pÄ samtliga program.

Syftet har varit att studera chefers uppfattningar om en omorganisation i ett företag i transportbranschen. Den frÄga jag stÀllt mig Àr vilken betydelse gemensamma mÄl och visioner, delaktighet och tid för utvecklingsarbete, ett stödjande förÀndringsledarskap samt en kultur som frÀmjar lÀrande har haft i en omorganisation som genomförts i Företaget X. Den metod som anvÀnts har varit kvalitativa intervjuer som tagit utgÄngspunkt i hermeneutiken dÀr framför allt innebörder och intentioner studerats. Respondenterna har bestÄtt av Ätta chefer vid Företaget X. Det framkommer att omorganisationen inte lyckats till fullo utifrÄn de mÄl som sattes upp.

VÄr studie behandlar barns bildskapande ur ett genusperspektiv och Àr av kvalitativ art. Denna metod har lÀmpat sig bÀst dÄ vi Àmnat undersöka det unika och speciella, snarare Àn det generella som en kvantitativ undersökning skulle ha gett. Vi har undersökt likheter och olikheter i flickor och pojkars teckningar. Studien har bedrivits i tre olika förskoleklasser dÄ vi observerat barnen under en bildtimme, samt intervjuat pedagogerna i respektive klass, varav 5 pedagoger och 30 barn deltog. Genom anteckningar, intervjuer samt fotodokumentation har vi haft möjlighet att analysera barnens bilder.

Uppsatsen har som mÄl att se hur lÀsningen av Kurt Vonnegut kan kompletteras med ekokritiska perspektiv. Som Àmne valdes hot mot planeten och det undersökta materialet var fyra av Vonneguts böcker: Player Piano (1954), Breakfast of Champions (1973), Slapstick (1976) samt A Man without a Country (2005). Böckerna undersöktes utifrÄn frÄgorna: Har det tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten? Vilka Àr i sÄdana fall dessa hot och vilka Àr aktörerna bakom hoten? samt Hur framstÀlls hoten och hur har hoten och framstÀllningen förÀndrats frÄn Vonneguts debut till hans avslutande roman? Undersökningen visade att det genom hela Vonneguts författarskap har funnits ett tema som sÀger att livet som levs Àr ohÄllbart. Det tar sig form i olika hotbilder mot planeten.

Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ hur chefer upplever samarbetet mellan enheterna inom den organisationskultur de Àr verksamma i. Analysen baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med 11 chefer inom en sektor i en kommunal vÄrd- och omsorgsförvaltning, som utifrÄn LEAN önskar samla sin personalstyrka mot gemensamma mÄl för att bÀttre kunna klara sitt uppdrag. Studiens frÄgestÀllningar syftar till att undersöka hur cheferna upplever kulturen inom sin organisation och enhet samt hur de vÀrderar samarbetet mellan enheterna. Undersökningen, som tillÀmpar en kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats, analyserar intervjudata utifrÄn kulturteori och symbolisk interaktionism, med fokus pÄ gemensamma symboler och mönster.  Studien fann att cheferna har nog med sitt och deras upplevelse av samarbetet Àr att det prÀglas av konkurrens, revirtÀnkande och oförenliga perspektiv. Arbetet med att stÀrka organisationens gemensamma kultur har Ànnu inte uppnÄtt nÄgon mÀrkbar effekt och de gemensamma symbolerna Àr fÄ.

Företagskulturer Àr nÄgot som intresserat bÄde forskare och chefer inom företagsvÀrlden i mÄnga Är. Kulturen inom en organisation kan göra företaget mer effektivt, motivera personal och underlÀtta kommunikation. Dock gÄr vissa tankebanor kring företagskulturer isÀr. Vissa forskare menar att varje företag har en unik kultur med en helt egen uppsÀttning normer och vÀrderingar. Kombinationen av olika mÀnniskor i organisationen och företagets unika historia bildar en kultur som blir helt egen och dÀrmed olika andra företags kulturer.

Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten. Studiens syfte Àr dÀrför att undersöka etnisk mÄngfald i den kommunalt finansierade verksamheten Kulturskolan i Karlskrona kommun.

On social media, girls create digital spaces where a distinctive spiritual culture emerges. This spiritual culture is therapeutic in nature, consisting of therapeutic compositions and happiness-generating templates that contribute to the girls' respectability by allowing them to take responsibility through their intuitive knowledge. The purpose of this study is to investigate how the pursuit of respectability is manifested in these digital spaces by examining spiritual expressions and exploring how participation in therapeutic culture online serves the attainment of respectability. The study employs a participatory netnographic method, focusing on observations of LIVE broadcasts on TikTok. In these broadcasts, girls engage in various spiritual practices within a shared digital sphere. The observations are analyzed through the theoretical frameworks of Beverley Skeggs' concept of respectability and theories related to therapeutic culture, including happiness culture and therapeutic assemblage. The findings reveal that both the girls hosting the LIVE broadcasts and those participating by commenting collaboratively create a digital culture through the exchange of advice.

Forskning har visat att fysiklÀromedlen riktar sig mer till mÀn Àn till kvinnor. Syftet med den hÀrundersökningen Àr dÀrför att ta reda pÄ hur eleverna uppfattar fysikböckerna ochfysikundervisningen med avseende pÄ genus och kön, och vilken betydelse genusperspektivet harför eleverna. Undersökningen har utförts genom enkÀter till elever i Ärskurs nio. Jag har dessutomgjort en enklare granskning av vilket kön som dominerar bild och text i deras fysikböcker.Resultaten Àr inte entydiga, men visar att eleverna till största delen uppfattar sÄvÀl fysikböckersom fysikundervisning som jÀmlik mellan könen. GenusfrÄgan verkar inte heller hanÄgon störrebetydelse i sammanhanget.

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

SammanfattningI have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning.

Swedes and Swedish Culture are controversial political subjects in Sweden. The definitions for Swedish culture are very vague and what is the answer to the question: Who can be called Swedes? It has been debated in Sweden more since Swedish Democrats crossed the four percent threshold necessary for representation in the Swedish parliament. Swedes or Swedish culture on a large internet forum with 2 million visitors per week called Flashback forum is material for this thesis.Flashback forum has currently more than 50 million posts published and has more than 970 000 users. Flashback forum is more and more often mentioned in Swedish media.

Litteraturen föresprÄkar hur viktigt det Àr att involvera anvÀndarna i systemutvecklingsprocessen, speciellt nÀr kraven skall samlas in för att slutligen resultera i en kravspecifikation. Det krÀvs dock att anvÀndare och systemutvecklare samarbetar pÄ ett bra sÀtt och förstÄr varandra.Undersökningen som genomförts i denna rapport syftar till att skapa en förstÄelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen, samt att undersöka hur kravinsamlingen har genomförts mellan TietoEnator och TimrÄ kommuns förvaltningar miljö och bygg och kultur och fritid. UtifrÄn detta Àr mÄlet att klargöra vad i analysfasen som kan vara orsaken till att kraven som stÀllts utav miljö och bygg- och kultur och fritidsförvaltningen inte riktigt Àr uppfyllda. Undersökningen började med en litteraturstudie för att fÄ en förstÄelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen. Resultatet visade bl.a.