Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad som karakteriserar en mÄngkulturell skola och pÄ vilket sÀtt undervisningen ska anpassas för elever med en mÄngkulturell bakgrund. Genom att förlÀgga min slutpraktik pÄ en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lÀrare verksamma pÄ skolan samt lÀsa för Àmnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns tvÄ uppfattningar om vad en mÄngkulturell skola Àr. Den första uppfattningen speglar mÄngkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar nÄgot mer som förstÄelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mÄngfald och rikedom som andra kulter skÀnker. Vidare fann jag att lÀrarna pÄ min praktikskola inte anpassade sin undervisning i nÄgon större utstrÀckning förutom sprÄkmÀssigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det Àr interkulturell undervisning man ska anvÀnda sig av i möte med elever med en mÄngkulturell bakgrund.

Vid nÀrmare undersökning upptÀckte jag ett fÀlt som inte tidigare hade utforskats. Forskning kring förhandlingar mellan olika nationaliteter med olika kulturer Àr utbredd men vÀldigt lite finns kring förhandlingar mellan samma nationalitet fast med olika kulturer. Inget fanns kring förhandlingar mellan arbetarkulturen och tjÀnstemannakulturen inom Sverige vilket fick mig att skriva denna pilotstudie om just detta. Med en reviderad version av Raymond Cohens teori om förhandlingar och kultur som ramverk lyckades jag med hjÀlp av samtalsintervjuer, enkÀter och egna observationer ifrÄn förhandlingar visa pÄ vissa kulturella skillnader. Det skulle visa sig att arbetarkulturen var kollektivistiskt orienterad medan tjÀnstemannakulturen var mer individualistiskt orienterad vilket har en rad konsekvenser för förhandlingarna dem emellan.

Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndande i bildundervisningen. Detta eftersom bildsamtal Àr en viktig del i bildundervisningen enligt den gÀllande kursplanen i bildÀmnet (2000) och den kommande kursplanen i bildÀmnet (Lgr 11). I kursplanens mÄl stÄr det utskrivet att reflektion och samtal ska ingÄ i undervisningen, trots det Àr mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer sÄ ofta i undervisningen.     För att undersöka fem lÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndning av bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lÀrare i Är 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lÀrares uppfattningar om bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.     Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd Ät arbetet samt förstÄelse för vad samtal kan innebÀra för elevers utveckling.     I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lÀrarnas uppfattningar om bildsamtalet i undervisningen.     UtifrÄn denna studie kan jag inte dra nÄgra generella slutsatser om hur bildlÀrare i allmÀnhet upplever att de arbetar med bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lÀrares tankar om bildsamtalet i deras undervisning..

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares syn pÄ NO-undervisning i skolans lÀgre Äldrar. I litteraturgenomgÄngen diskuteras faktorer som pÄverkar lÀrarens instÀllning, och forskning kring lÀrarutbildning och elevers intresse lyfts fram. Liksom forskningsargument som stöder NO-undervisningen och styrdokumentens innehÄll. Den aktuella situationen för svenska elever vad gÀller den naturvetenskapliga undervisningen diskuteras, och en jÀmförelse görs med internationella studier. Genom en kvantitativ enkÀtundersökning har vi samlat in material som vi sedan bearbetat och analyserat.

Uppsatsen Ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor Àr en C-uppsats som utförts för att fÄ en uppfattning om ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhÀlle. Syftet var att fÄ en uppfattning om vad ungdomar anser vara vÀrdefullt i sina liv, dÄ vÄr uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick frÄn ungdomarnas förhÄllande till sig sjÀlva, ut mot förhÄllandet till signifikanta andra, för att sedan gÄ vidare och utforska deras förhÄllande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest vÀrdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjÀlp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars vÀrldsbild och hur de orienterar sig i vÀrlden. Vi samlade in materialet genom en enkÀtundersökning, 97 enkÀter delades ut till ungdomar som gÄr sista Äret pÄgymnasiet.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

Ungdomar födda pÄ 80-talet har visat sig ha en negativ instÀllning till reklam. Detta har gjort att företagen söker andra vÀgar för att nÄ denna mÄlgrupp och en allt vanligare strategi har blivit att sponsra populÀra artister och evenemang, en form av kultursponsring. Genom att sponsra kulturen blir grÀnserna för vad som Àr reklam allt otydligare och det finns en risk för att kommersiella intressen pÄ det hÀr sÀttet pÄverkar utbudet av kultur.Med denna problematik som bakgrund har vi valt att undersöka vad unga mÀnniskor mellan 20-25 Är har för instÀllning och attityder till kultursponsring och hur de tror att de pÄverkas av den. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har fokusgrupper anvÀnts som metod. Totalt har tre fokusgrupper med fyra deltagare i varje genomförts.

VÄrt examensarbete handlar om sprÄkstörning i kombination med flersprÄkighet. Vi gör en text- och bildanalys av tvÄ testmaterial, Nya Lundamaterialet och Nya SIT. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt dessa tester ger barn med annat modersmÄl Àn svenska förutsÀttningar att utföra testet. De frÄgor som ligger till grund för detta arbete Àr: Hur Àr testmaterialen konstruerade? Hur Àr bedömningsmaterialet utformat vad gÀller hÀnsynstagande till kultur, etnicitet och flersprÄkighet? Vad Àr det som bedöms i de tester som logopedmottagningen anvÀnder sig av vid en misstÀnkt sprÄkstörning? De metoder vi har anvÀnt oss av för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr text- och bildanalys och intervjuer.

I Sverige bor ca 1,4 miljoner utlandsfödda personer som liksom svenskar, kan behöva palliativ vÄrd, dvs. vÄrd i livets slutskede. I takt med att den Àldre befolkningsgruppen blir större, ökar behovet av palliativ vÄrd vilket gör att sjuksköterskan kommer i kontakt med personer av annan kulturell bakgrund i flera olika vÄrdsammanhang. I vÄrden skapas kulturmöten, sÄvÀl positiva som negativa, vilket har gjort sjuksköterskans kulturkompetens allt viktigare. Innebörden av kultur Àr komplex och har betydelse för hur personer med olika kulturell bakgrund ser pÄ hÀlsa, sjukdom, lidande, behandling, död och omvÄrdnad.

The purpose of the essay is both to bring forward the threats images, sectors, actors and referents that can be found at the European border between 2007-2010 and to explore whether they change during this period. Furthermore, the essay also intends to review the Copenhagen School?s theory of securitization. The analysis of the essay will be done on the European commission?s ?Enlargement Strategy and Main Challenges?, a rapport that focus on the European border and its enlargement.

Syftet Àr att beskriva och analysera de problem som uppstÄr vid en introducering av internationella redovisningsstandarder och fokus lÀggs pÄ huruvida den kinesiska kulturen inverkar pÄ de problem som den kinesiska redovisningsprofessionen stÀlls inför vid en introducering i Kina. Vidare Àmnar vi analysera anvÀndbarheten av Hofstedes kulturdimensioner, vilka vi baserar vÄr studie pÄ. Vi har med utgÄngspunkt i en abduktiv ansats och ett deskriptivt angreppssÀtt genomfört en kvalitativ studie. Insamlingen av empiri har gjorts med hjÀlp av intervjuer. Vi har utgÄtt frÄn Hofstedes och Grays kulturteorier för att skapa det kulturella perspektiv som vÄrt syfte Àmnar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har anvÀnts. 12 stycken lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansÀttning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansÀttning av elever. Resultatet som uppkom visade att lÀrarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utstrÀckning anvÀnde sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt.

Syftet med arbetet Àr att belysa pedagogernas syn pÄ modersmÄlsundervisning och modersmÄlspersonals betydelse i de utvalda tvÄsprÄkiga klasserna frÄn tvÄ olika skolor. Jag vill Àven belysa pedagogernas arbetssÀtt nÀr det gÀller att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk och identitet i den tvÄsprÄkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frÄgestÀllningar. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod i form av Ätta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna Àr fem modersmÄlslÀrare och tre svenskklasslÀrare.

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..