Den hÀr studien tar sin utgÄngspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ÀmnesomrÄdena i skolsammanhang. Syftet Àr att undersöka vad flickor tÀnker om Àmnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det pÄverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 3. I undersökningen anvÀndes intervjuer, fokussamtal och enkÀter. Resultaten visar att ett personligt Àmnesintresse, den egna förmÄgan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor vÀljer naturvetenskapliga och tekniska studier.

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur arbetet med att öka den etniska mÄngfalden serut pÄ Habilitering & HÀlsa och vad det ger för konsekvenser för organisationen, detta medhjÀlp av en analys av tidigare erfarenheter och tillvÀgagÄngssÀtt inom omrÄdet.Tidigare forskning som ligger till grund för denna uppsats behandlar en kort beskrivning omhur den etniska mÄngfalden har utvecklats i Sverige. DÀrefter redogörs för den forskning somfinns kring problematiken med hög arbetslöshet bland mÀnniskor med en annan etniskbakgrund, tolkningen om vad som Àr etnicitet, hur den etniska mÄngfalden ser ut i olikaprofessioner pÄ den svenska arbetsmarkanden samt om rekrytering av etnisk mÄngfald.Den teoretiska referensramen bygger pÄ tvÄ teorier. Den första Àr tröghet till förÀndring iorganisationer dÀr teorin menar att det finns ett naturligt motstÄnd till förÀndring iorganisationer (Ahrne & Papakostas 2002). Den andra Àr teorin om kultur i affÀrslivet, dennateori menar att det finns tre lager som skapar en kultur som kan liknas med ett isberg(Trompenaars & Hampden- Turner 1997).Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod och en abduktiv ansats vilka ligger till grund fördatainsamling samt analys.Habilitering & HÀlsa har bÄde mÄl och visioner med hur de vill att den etniska mÄngfalden iorganisationen ska se ut dock Àr ett grundproblem Àr att det inte finns sökande med annanetnisk bakgrund. Vidare Àr tidsaspekten ett problem dÀr H&H strÀvar efter att etnisk mÄngfaldska prioriteras men eftersom alla medarbetare i organisationen har en stor arbetsbörda ochpress finns det inte mycket tid över att lÀgga pÄ arbetet med etnisk mÄngfald.

Kultursatsningar motiveras idag samhÀllsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbÀttringar av en regions image. Den hÀr uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhÀllsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnÀrliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmÄga att komma pÄ nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrÄn Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, sÄ stÄr vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte dÀr kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillvÀxten. Uppsatsens hypotes Àr att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivÄn hos individer och att kultursatsningar pÄ det sÀttet bidrar till den regionala ekonomiska tillvÀxten.

The aim of the present study is to examine the experiences from different ways of interpreting in nursing of patients that come from a different ethnic background and speak a different language than the nursing staff..

Företagskulturer Àr nÄgot som intresserat bÄde forskare och chefer inom företagsvÀrlden i mÄnga Är. Kulturen inom en organisation kan göra företaget mer effektivt, motivera personal och underlÀtta kommunikation. Dock gÄr vissa tankebanor kring företagskulturer isÀr. Vissa forskare menar att varje företag har en unik kultur med en helt egen uppsÀttning normer och vÀrderingar. Kombinationen av olika mÀnniskor i organisationen och företagets unika historia bildar en kultur som blir helt egen och dÀrmed olika andra företags kulturer.

En kvalitativ undersökning av SEB och Föreningssparbankens strategiimplementering vid deras direktinvestering i Baltikum..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur stödÄtgÀrderna ser ut för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i engelska, fysik och hem- och konsumentkunskap och om de skiljer sig Ät mellan Àmnena. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie dÀr datainsamlingsmetoden har varit fokusgruppsintervjuer. Dessa har utförts pÄ samtliga kommunala skolor i Är 7-9 i en ?pendlingskommun?. PÄ varje skola intervjuades en engelsk-, en fysik- och en hem- och konsumentkunskapslÀrare.

Syftet med denna studie Àr att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i Är, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hÄrd kritik. Diskussionerna baseras mÄnga gÄnger pÄ utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp sÄ som mÄngfald och kvalitet sig gÀllande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras pÄ Àr insamlat frÄn Sveriges största riksstÀckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad.

This essay attempts to examine the discourse of the Sweden democrats in relation to thevalue system of the Swedish national school.To analyse the political texts I use discourse analysis and especially the method and approachconducted by Judith Lee Bacchi. Bacchi focuses on the construction of a problem in variouspolitical discourses. When performing this kind of analysis the main question is (accordingto Bacchi): ?What is the problem represented to be??I find that the Sweden democrats construct the ?migration politics? and the ?multiculturalpolitics? that is guiding the society as the cause of most problems in our society. To solvethe ?problems? they promote a nationalistic and a cultural racist discourse especiallypinpointing the ?Muslims? as being a problem.Since the Sweden democrats are striving to implement their discourse in the society andschool, and since their discourse already are reproduced by solar students in the classroom,I find it important to examine the essence of their particular discourse and contrast it withthe current value system of the Swedish schools.I donÂŽt find the nationalistic and racist discourse of the Sweden democrats to correspond tothe value system of the Swedish school, mainly due to their strive to create alienation, andby labeling individuals in a reductive manner, instead of using apparent differences as asource for democratic discussions in the classroom.

Denna studie handlar om mÄngkulturell vÀgledning pÄ Komvux i UmeÄ. Studiens huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur vÀgledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mÄngkulturell vÀgledning. Vi vill Àven undersöka vÀgledarnas arbetssÀtt i mÄngkulturell vÀgledning samt vad dessa vÀgledare anser om sina mÄngkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas.Undersökningen Àr byggt pÄ den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig pÄ intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ Viva vÀgledning samt tre utlandsfödda studenter pÄ Komvux.Vi har utgÄtt ifrÄn de teorier som vi har lÀrt oss under utbildningens gÄng. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberÀttelser, mÄngkulturell vÀgledning, kreativa arbetssÀtt samt studie- och yrkesval.I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvÀgledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mÄngkulturell vÀgledning definieras som ett förhÄllningssÀtt. Med menas det hur mÀnniskor förhÄller sig till varandra i ett vÀgledningssamtal dÀr specifika och kreativa arbetssÀtt utövas för att kunna underlÀtta informationsutdelningen.

Abstract I denna uppsats undersöker jag hur instĂ€llningen till slöja varit bland tvĂ„ grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig pĂ„ att studera, Ă€r muslimska flickor som bĂ€r slöja samt pedagoger. Att fĂ„ bĂ€ra slöja kan för mĂ„nga flickor vara ett viktigt uttryckssĂ€tt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer sĂ„ som skollagen. Följaktligen stĂ€lls krav pĂ„ en anpassning av skolans miljö, bĂ„de pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar nĂ€r olika beteenden, tankar och vĂ€rderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lĂ€rare sin undervisning sĂ„ att alla elever kan delta efter sina förutsĂ€ttningar?Uppsatsen bygger pĂ„ en hermeneutisk metod dĂ€r jag utfört kvalitativa intervjuer pĂ„ en skola i södra Sverige.I resultatet framkom att de olika gruppernas syn pĂ„ slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.Ämnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.

Jag vill som blivande lÀrare i huvudÀmnet Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer introducera och presentera ett alternativt lÀromedel och medium i syfte att berika undervisningen samt ge förslag pÄ ytterligare vÀgar till identifikation och kommunikation i klassrummet. Jag har gjort detta i form av ett projekt vilket har resulterat i en handbok. Denna handbok har som syfte att dels fungera som en introduktion för pedagogen i att lÀra sig lÀsa och förstÄ mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskÀlla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. Arbetsprocessen och mina tankar kring handboken finns presenterade i projektredogörelsen. I förarbetet till handboken gjorde jag Àven en analys av ett lÀromedel och en serie vilken finns presenterad i en bilaga till projektredogörelsen..

Syftet med undersökningen Àr att undersöka om sprÄkförstÄelsen i svenska pÄverkar elevers förmÄga att lösa matematiska textuppgifter. StrÀvan Àr att undersöka om det Àr sprÄkförstÄelsen eller matematikförstÄelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet Àr Àven att undersöka nÄgra pedagogers medvetenhet om detta och ta reda pÄ hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi anvÀnde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkÀt och kvalitativa intervjuer. I enkÀtundersökningen deltog 40 elever frÄn Är 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger.