Syftet med detta arbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt ordet kultur förÀndrats i en jÀmförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast Àgnats intresse Ät efterleden i orden. Efterleden frÄn SAOB har jÀmförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fÀlt har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förÀndrats frÄn betydelsen ?odling? mot ?bildning?..

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvÀrldens bild av deras kultur.VÄr frÄgestÀllning lyder: hur förhÄller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvÀrlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker fÄ en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av Àr att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tÀnja pÄ grÀnserna som finns kring deras kultur..

Uppsatsen syfte Àr att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhÄller sig till vÄld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Vilka diskurser om kultur i förhÄllande till vÄld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras pÄ ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod. Empirin utgÄr ifrÄn fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlÀgga forskning om hur fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i Ärskurs F-6.FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik gÄr att tillÀmpa utanför klassrummet och detomrÄde som berörs mest i litteraturen Àr kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. MÄnga platser utomhus kan anvÀndas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgÄrden, som Àr det vanligaste exemplet, men Àven, tivolin, nöjesparker, museumoch utstÀllningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bÀttre fÄnga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar frÀmst om kompetensutveckling hos pedagogerna, bÄde inomÀmnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam.

Uppsatsens undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i italienska. Syftet med uppsatsen Àr att dokumentera och analysera hur lÀrare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jÀmföra hur lÀrarna ser pÄ sambandet mellan sprÄk och kultur i förhÄllande till styrdokumentens utgÄngspunkter. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner pÄ kulturbegrepp inom sprÄkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarlÀggs att styrdokumenten lÀmnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lÀrarna kÀnner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever.

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam..

I detta arbete undersöks huruvida ett konceptuellt fokus pĂ„ fysikundervisningen, samt en förstĂ„elseinriktad examinationsform, pĂ„verkar elevers konceptuella förstĂ„else av fysik. Detta Ă€r intressant av tvĂ„ anledningar: 1) Skolans styrdokument efterfrĂ„gar (bl.a.) konceptuella förstĂ„elsekunskaper, och 2) Traditionell fysikundervisning Ă€r dĂ„lig pĂ„ att skapa en korrekt, konceptuell förstĂ„else av fysik. Det hĂ€r arbetet granskar resultaten frĂ„n en icketraditionell undervisning, dĂ€r flervalsfrĂ„geverktyget FCI anvĂ€nt före och efter undervisning ger en bild av elevernas konceptuella förstĂ„elseutveckling. Den undervisning som undersöks i detta arbete visade sig vara drygt 100 % effektivare Ă€n motsvarande traditionella undervisning vad gĂ€llde att förbĂ€ttra resultaten pĂ„ diagnosverktyget FCI. Även om elevantalet var vĂ€ldigt litet (endast tio elever) Ă€r resultatet sĂ„ markant att det nog Ă€ndĂ„ Ă€ger viss giltighet.

Uppsatsens syfte Àr att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hÀlsofrÀmjande och att fÄ ökad förstÄelse för den kompetens som anvÀnds av personal som nÀrmare arbetar med dessa aktiviteter. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar valdes lÀmpliga teoretiska utgÄngspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar pÄ sju respondenters erfarenheter av hÀlsofrÀmjande aktiviteter, de deltagandes lÀrande och deras utveckling och tvÄ exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vÄrden" och "Kultur pÄ recept".En del av studien innefattar Àven tidigare forskning dÀr det frÀmst handlar om vilka mÀtbara effekter pÄ hÀlsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hÀlsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hÀlsa-lÀrande.UtifrÄn det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur pÄ recept" har större fokus pÄ det friska med syfte att stÀrka och utveckla individer medan "Kultur i vÄrden" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgÀnglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lÀrande och utveckling som författarna kopplar samman med livslÄngt lÀrande och empowerment, vilket innebÀr en mobilisering av individens resurser..

Idag dagens samhÀlle blir mÀnniskan mindre medveten om sina kÀnslor och sÀmre pÄ att lyssna pÄ kroppens varningssignaler. Kulturaktiviteter kan trigga igÄng det som styr mÀnniskans kÀnslomÀssiga och mentala nÀrvaro, och pÄ sÄ vis stimulera kÀnslor av lycka och fÄ ett nytt perspektiv pÄ livet. Syftet med litteraturstudiestudien var att undersöka kultur som behandlingsmetod. Med hÀnsyn till studiens syfte utfördes ett strategiskt urval, Ätta artiklar valdes frÄn databasen Discovery via biblioteket pÄ Högskolan i GÀvle. Artiklarna omfattade en variation av mÄlgrupper och kulturella aktiviteter som behandlingsmetod.

Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen pÄverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma omrÄde har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie pÄ fyra tyska dotterbolag i Sverige, dÀr fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur pÄverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning gjord pÄ samma omrÄde.

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning Àgnats Ät vad taktik Àr och vad som pÄverkar militÀra chefer i deras taktiska beslutsprocess.Detta arbete Àmnar bidra till det rÄdande forskningslÀget genom att anvÀnda sig av teori kring taktisk kultur och ge lÀsaren och den militÀra professionen en djupare förstÄelse för hur taktisk kultur pÄverkar militÀra chefers beslutsfattande. En sÄdan process kan synliggöras genom en teoriprövande fallstudie som pÄvisar hur den taktiska kulturen pÄverkade amerikanska förband under striderna i Ia Drang-dalen, 1965.Processen utgÄr ifrÄn en kvalitativ textanalys av dokument frÄn den aktuella tidsperioden, samt sentida litteratur som beskriver skeendet. Teorin om taktisk kultur ger ett antal indikatorer, eller kÀllor, som anvÀnds i analysen av materialet.Resultatet visar att det taktiska beslutsfattandet under striderna frÀmst baserades pÄ förbandschefens personliga uppfattningar. Vidare var sÀkerhet och uthÄllighet tydliga kÀllor för förbandets taktiska kultur. Slutligen förs ett resonemang kring teorins operationalisering och anvÀndbarhet, samt huruvida analysen pÄvisar tecken pÄ en sund eller destruktiv taktisk kultur i det valda fallet..

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra lÀnder har visat pÄ att allt fÀrre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmÀn och stora anstrÀngningar görs internationellt för att förbÀttra situationen. Vi avsÄg att ta reda pÄ vad som görs Ät detta pÄ gymnasieskolor i Sverige (specifikt i Àmnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. EnkÀter skickades ut till elever och lÀrare pÄ nÄgra gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lÀrare. Vi fann att pÄ de skolor dÀr man ansÄg att det var ett problem sÄ visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning.