SAMMANDRAGHistorien kan definieras som vÄr förflutna verklighet. DÀr finns ledtrÄdar till varför vÄr kultur och vÄrt samhÀlle ser ut som det gör. LedtrÄdar till varför revolutioner uppstÄr eller varför dramaserien Rederiet slutade sÀndas. Alla historiska utvecklingslinjer har lett fram till den verklighet vi lever i idag och detta projekt belyser nÄgra ögonblick pÄ vÀgen. Jag upplever att svensk kultur- och samhÀllshistoria ofta presenteras pÄ ett onyanserat och likriktat sÀtt.

OmvÄrdnad ? SjÀlvstÀndigt arbete IVOM080.

De första syrianerna kom som flyktingar frÄn Libanon till Sverige 1967 men den stora flygtingvÄgen av syrianer till Sverige skedde i mitten av 1970 och i början av 1980-t.NÀr man flyr sitt forna hemland lÀmnar man en del av sin gamla kultur kvar och tar emot en del av den nya kulturen i det land man flyr till, en del av livet Àr nÀr man förlovar och gifter sig eller nÀr man skiljer sig, just pÄ detta omrÄde Àr det en del skillnader mellan de forna hemlÀnderna och det nya landet, i Sverige har man en individcentrerad kultur, medan i de lÀnder syrianerna kommer ifrÄn Àr det den kollektivistiskcentrerade kulturen som dominerar.Trots att Àktenskapet Àr en av sju sakrament(mysterion)som finns i den syrisk-ortodoxa kyrkan som syrianerna tillhör och skilsmÀssa var var ytterst sÀllan förekommande i de forna hemlÀnderna Àr det desto vanligare att man skiljer sig(annulering av Àktenskap).Det Àr denna förÀndringsprocces som beskrivers i den hÀr uppsatsen..

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur elevernas erfarenheter av populÀrkultur tar sig uttryck inom skolans ram samt vilka attityder detta möts av frÄn lÀraren. Materialet Àr insamlat frÀmst genom observationer av en klass i skolÄr fyra. Observationerna genomfördes under en vecka, i samtliga moment av elevernas skoldag, och kompletterades med att lÀraren och fyra elever intervjuades. Elevernas populÀrkulturella erfarenhet tog sig en mÀngd olika uttryck. Dessa yttryck anvÀndes huvudsakligen i syften som hade med socialisation, identitetsskapande och omvÀrldsorientering att göra. LÀrarens attityd visade sig till stor del stÀmma överens med skolans traditionella kultursyn, dÀr man anser sig företrÀda en majoritetskultur som bör överföras till eleverna och dÀr populÀrkultur rankas lÄgt. De övergripande slutsatserna av undersökningen Àr att det finns en diskrepans mellan skolans och elevernas kultur och att skolan har behov av att vidga sin kultursyn för att konstruktivt kunna bidra till den kulturella utvecklingen..

Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att ge en blid av hur kurdiska invandrarflickor skapar en identitet i samband att de vÀxer upp i en annan kultur Àn deras förÀldrar gjort. Fokus riktas dÀrmed mot tvÄ delsyften: dels de begrÀnsningar och möjligheter att integreras i det svenska samhÀllet som flickorna har, dels vilken inverkan den dubbla kulturtillhörigheten har pÄ deras identitetsskapande. Studien var kvalitativ och hade en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet byggdes pÄ halvstrukturerade intervjuer med fyra kurdiska flickor som gÄr i Ärskurs nio i Fittjaskolan i Botkyrka kommun. Analysen har utförts utifrÄn tidigare forskning samt tvÄ teoretiska perspektiv: integrationsteori och identitetsteori.

Syftet med undersökningen Àr att vi vill göra en historisk tillbakablick för att se om det finns en skillnad över tiden bland yrkesverksamma lÀrares kunskaper och erfarenheter om grupprocesser i skolan och vad som bidragit till att det eventuellt kan vara sÄ. Detta gör vi genom att undersöka vilka erfarenheter och kunskaper yrkesverksamma lÀrare har om Àmnet samt vad dessa har med sig frÄn sin yrkesutbildning. TillvÀgagÄngssÀttet har varit enkÀter, intervjuer samt litteraturstudier för att se vad som pÄverkar lÀrarnas syn pÄ grupprocesser. Det vi sett Àr att tvÄ kulturer pÄverkar lÀrarnas roll: en officiell kultur (progressivismen) och en inofficiell kultur (enligt uppfostringsdoktrinen). Intervjuerna visar tydligt att lÀraren i sin roll behöver kunskaper inom Àmnet, men att de fÄtt dessa utanför och före lÀrarutbildningen och inte genom den.

Syftet med denna uppsats Àr att studera betydelsen av genus/kön i samhÀllsplanering med hÀnseende pÄ arbete med miljökonsekvensanalyser. I studien speglas framstÀllningar av varianter i begreppen natur, kultur och miljö samt hur de behandlas i relation till genus/kön. Varianter pÄ begreppen stÀller jag i förhÄllande till att arbeta med miljökonsekvens analysbeskrivningar (MKB). Vidare tar jag upp hur arbete med MKB kan pÄverkas av genus/kön i Sverige 2003. Startpunkten i studien Àr en intervjuundersökning pÄ ett konsultföretag som genomför miljökonsekvensanalyser.

DennauppsatsÀrallmÀnochoffentlighandling.FörfattarenharupphovsrÀttenochuppsatsenfÄrintebegagnasannatÀnförenskiltbrukutanförfattarenstillstÄnd..

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet pÄ marknader i flera lÀnder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gÀller sÄvÀl kunder som kontor. Denna studie undersöker anstÀlldas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur pÄ den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan pÄ bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien Àr av vikt eftersom företags utlandsetablering har pÄgÄtt i över 100 Är och kunskapen om vad som hÀnder med företags kultur och struktur Àr begrÀnsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur Àr dels fyra organisationskulturer, Àven kulturteori diskuteras för att Àven fÄ en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget bestÄr av information hÀmtad direkt frÄn Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frÄgestÀllningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med tvÄ anstÀlla pÄ Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken Àr en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte Àr sÄ utmÀrkande pÄ den brittiska marknaden eftersom Àven de brittiska bankerna i större utstrÀckning gÄr mot en allt mer decentraliserad organisering.

Till svenska sjukhus, vÄrdcentraler och Àldreboende kommer patienter med en annan kulturell bakgrund. PÄ grund av detta krÀvs att en sjuksköterska har en bra förstÄelse, en bred och djup insikt i olika kulturer och levnadssÀtt för att ge patienten ett gott bemötande. Syftet med studien var att beskriva kunskap om de olika faktorer som kan pÄverka sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. En litteraturstudie har genomförts, som baseras pÄ vetenskapliga artiklar och fokuserar pÄ bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. Materialet har bearbetats genom innehÄllsanalys.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som leder till kunskapsflykt och vilka metoder svenska företag som Àr verksamma i Kina kan anvÀnda sig av för att öka organizational commitment. Metod: Uppsatsen har en abduktiv ansats och ett företagsekonomiskt perspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer utförda med representanter för svenska företag som verkar i Kina samt en expertintervju. Vidare utgÄr studien frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar, framförallt inom teoriomrÄdena organizational commitment och kultur. Resultat: Undersökningen resulterar i ett praktiskt och ett teoretiskt bidrag.

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

Organisationer strÀvar hela tiden efter att höja kvalitén pÄ sina varor och tjÀnster, samt att fÄ sina anstÀllda att prestera bÀttre. En viktig faktor för att lyckas Àr medarbetarnas hÀlsa. Tidigare forskning visar att en viktig del i det hÀlsofrÀmjande arbetet Àr ledarskap och kommunikation. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Lidingö Stads kultur- och fritidsförvaltning har arbetat för att frÀmja sina anstÀlldas hÀlsa. Undersökningen byggde pÄ en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med vÄr studie Àr att genom ett kulturperspektiv fÄ en förstÄelse för vad som kan pÄverka anstÀlldas syn pÄ begreppen ledarskap och engagemang i arbetsorganisationen. Denna uppsats Àr en uppföljning av en tidigare enkÀtstudie som genomförts i den studerade organisationen. DÄ vi uppfattar att den undersökta organisationens strukturella utformning har betydande likheter men en mekanisk organisation, dÀr mÀnniskan i sitt arbetsutövande förvÀntas upptrÀda som maskinens förlÀngda arm,söker vi ocksÄ förstÄ hur detta kan pÄverka de nÀmnda begreppen. Vi utgÄr ifrÄn kultur som en social konstruktion, det vill sÀga det Àr mÀnniskorna i organisationen som skapar, vidmakthÄller och Äterskapar kulturen. Vidare ser vi kultur som de gemensamma innebörder och symboler som en grupp mÀnniskor delar i ett visst sammanhang eller en situation.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.