Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Uppsatsens syfte Àr att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vÄr uppfattning om kultur och sport i samhÀllet. Varför lÄter sport- och kulturjournalistik sÄ olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera tvÄ av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de tvÄ genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrÄn begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och lÄg samhÀllelig status. Uppsatsens slutsatser Àr att uppdelningen mellan sport och kultur hÄlls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur Àr skapade efter uttryckens olika samhÀlleliga status.

Studiens syfte var att undersöka hur IT-baserad lÀrmiljö pÄverkar elevers lÀrande i matematik och fysik. Kvantitativa undersökningsmetoder i form av enkÀter och observationer anvÀndes för att besvara syftet utifrÄn vÄr, för denna rapport, uppstÀllda definition av lÀrande. Respondenter var gymnasieelever i Ärskurs 1-3 pÄ ett naturvetenskapligt program och deras matematik- och fysiklÀrare. Resultatet visade att eleverna i stor utstrÀckning tyckte att lÀrandet var oförÀndrat. Av de elever som inte tyckte oförÀndrat ansÄg nÀstan samtliga att pÄverkan var positiv.

Syftet med den hÀr studien Àr att skapa en modell för att öka förstÄelsen för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer genom att analysera samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.DÄ begreppet kultur Àr brett har vi valt att avgrÀnsa studien till matkultur. Anledningen till detta Àr att Àmnet Àr aktuellt i Sverige dÄ regeringen Àmnar marknadsföra Sverige som ett ?matland?. För att Sverige ska betraktas som ett ?matland? krÀvs förstÄelse för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer.För att fÄ ett helhetsperspektiv av hur etablering av kulturberoende produkter gÄr till har empiri insamlats genom verklighetsbaserade exempel samt genom intervjuer med personer inom kultur och matindustrin.Vi har sett att det finns samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.

?Multimedia and museums - A thesis about expectations, problems and new target audiences? is a thesis about what it means for museums to work with multimedia in itÂŽs public activities today. This paper also focuses on how this development is received by museum employees. Amongst other issues questions concerning new target audiences, application areas and economy is discussed. References are made to both the current discussion about new media and more traditional issues concerning museums, like authenticity for example..

Organisationer strÀvar hela tiden efter att höja kvalitén pÄ sina varor och tjÀnster, samt att fÄ sina anstÀllda att prestera bÀttre. En viktig faktor för att lyckas Àr medarbetarnas hÀlsa. Tidigare forskning visar att en viktig del i det hÀlsofrÀmjande arbetet Àr ledarskap och kommunikation. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Lidingö Stads kultur- och fritidsförvaltning har arbetat för att frÀmja sina anstÀlldas hÀlsa. Undersökningen byggde pÄ en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna pÄ ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv dÀr interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frÄgestÀllningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och pÄ vilka olika sÀtt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivÄer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartlÀggningen av kulturens uttryckssÀtt.

I uppsatsen undersöks instabila processer i visuell kultur pÄ tvÄ plan: i tid och rum och i material och metoder.Den tar upp vad instabila processer i visuell kultur Àr uttryck för och vad processerna fÄr för konsekvenser förkonstbegreppet.Inledningsvis kartlÀggs hur Nicolas Bourriaud, Lev Manovich, Mieke Bal, Manuel Castells och MiwonKwon beskriver kulturella instabila processer. I syfte att undersöka om teorierna gÄr att tillÀmpa pÄ visuellauttryck utförs dÀrefter en empirisk analys av musikvideor av Coldplay, Radiohead och Röyksopp. OcksÄ enjÀmförande analys görs för att se om instabila processer gÄr att finna Àven inom scenkonsten. Det somundersöks i detta fall Àr en teaterförestÀllning av 123 Schtunk.De instabila processer som beskrivs i texterna Äterfinns i hög grad i de analyserade verken. Processernavisar sig vara en spegling av en nomadisk och mobil diskurs som orsakas av nÀtverkssamhÀllets strÀvan efteratt överskrida tid, rum och fasta begrepp.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka förÀldrars attityd till fysik i förskolan.I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att förÀldrarna i enkÀtsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frÄgor har stor betydelse för lusten och glÀdjen till att lÀra. FörÀldrarna anser att det Àr viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom Àmnet fysik, för att nÄ mÄlen i Är 5.Fysik förklarar mÄnga fenomen sÄsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans lÀroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tÀnkande och lÀrande utifrÄn det som Àr relevant för förskolebarn.Det naturvetenskapliga Àmnet fysik finns pÄ förskolan men benÀmns inte som fysik. Som medupptÀckare pÄ förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frÄgor pÄ vardagsnÀra fysikaliska begrepp och fenomen.Resultatdelen visar att förÀldrar anser att barnen bör fÄ utveckla det som de sjÀlva tycker Àr roligt inom fysikÀmnet.Nyckelord: fysikaliska fenomen, förÀldrars attityd, medupptÀckare, nyfikenhet.

Problem Hur bör ett företag gÄ tillvÀga för att medarbetare och organisationskultur ska samspela med strategin? Vilka problem och möjligheter uppkommer nÀr medarbetare, strategi och kultur ska anpassas till varandra? Syfte Genom att utgÄ frÄn Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen (Larsson et al 2003) Àmnar vi utifrÄn ett fallföretag undersöka om och hur medarbetare, organisationskultur och strategi samspelar i en förÀndringssituation. Vi vill undersöka vilka möjligheter och problem företag stÀlls inför dÄ passform mellan de tre delarna ska uppnÄs. Metod UtgÄngspunkten i vÄr teoretiska referensram Àr Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen. För att bygga upp ett teoretiskt ramverk för vÄr studie har vi fokuserat sökandet pÄ litteratur om SHRM och de tre kapitalen.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökningreda ut vad lÀrare pÄ en högstadieskola i Mellansverige har för kunskap, erfarenhet ochmedvetenhet om interkulturell pedagogik. Genom att besvara en webbaserad enkÀt medöppna frÄgor har syftet sÄledes varit att undersöka vilken kunskap verksamma lÀrare harom interkulturell pedagogik och hur den kan gestaltas i undervisningen. Resultatet avenkÀten pÄvisar att lÀrare har goda interkulturella förhÄllningssÀtt utifrÄn ettvÀrdegrundsperspektiv. Resultatet ÄskÄdliggör att lÀrare resonerar om de aspekter sominryms den interkulturella pedagogiken samt att lÀrarna applicerar olika förhÄllningssÀtti sin undervisning för att motverka ojÀmlikhet, rasism, diskriminering och fördom. Deslutsatser som dragits utifrÄn resultat och tidigare forskning Àr att trots lÀrarnaskompetens, saknas djupare teoretisk kunskap om kultur och kulturell mÄngfald vilka Àrbegrepp som inbegrips inom interkulturell pedagogik..

Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen Àr att göra en inventering av olika matintressenters Äsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar lÀn. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlÀgga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar lÀn. FÀltmaterialet har samlats in frÄn Ätta stycken intervjuer.Producentledet Àr för svagt och utbudet litet av regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. EfterfrÄgan finns pÄ upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang.

Bakgrund: I det kunskapssamhÀlle vi Àr pÄ vÀg in i blir kunskapen viktigare Àven för företag. VÀl anvÀnda rutiner för överföring och skapande av kunskap lÀgger grunden för bestÄende konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition pÄ kunskap. · Studera förutsÀttningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Det finns en utprÀglad rÀdsla att kulturjournalistiken blir allt mer urvattnad för varje Är som gÄr. HuvudfÄran i kritiken Àr att allt sedan nöjet gjorde intÄg i dagstidningarna och började blandas ihop med kulturen har kritiken minskat medan de lÀtta featureartiklarna och förhandsartiklarna har ökat. Men hur ser det ut egentligen? StÀmmer verkligen de hÀr teorierna?Jag har undersökt hur innehÄllet i sex svenska dagstidningar har förÀndrats mellan Ären 1997 och 2012. Resultatet Àr att ganska lite faktiskt har hÀnt nÀr det gÀller innehÄllet i de undersökta tidningarna.

Syftet med denna studie Àr att utforska högstadieflickors instÀllning till metodikfrÄgor i Àmnet fysik. Studien granskar vilken slags undervisningsmetodik som dominerar dagens fysikundervisning samt undersöker vilken metodik flickor anser som mest befrÀmjande i meningen av förstÄelse, lÀrande, intresse och motivation till fortsatta fysikstudier. I teoridelen beskrivs den behavioristiska, kognitiva och sociokulturella metodiken samt teorin om socialkonstruktivistisk metodik som bÀsta undervisningsform inom naturvetenskapen.Studien visar att majoriteten av flickorna upplever sin undervisning som en mÄngsidig blandning av de tre nÀmnda metoderna. Intervjupersonerna uppnÄr en god förstÄelse om de undervisas kognitivt ? med hjÀlp av laborationer ? och om dessa distribueras bÄde behavioristiskt och socialt; ett resultat som styrker den socialkonstruktivistiska teorin.