Titel: MÄngfald pÄ företag - nödvÀndigt ont eller en förutsÀttning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gÀllande sambandet mellan mÄngfald i personalsammansÀttningen pÄ företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och pÄstÄr man inom den akademiska vÀrlden att sambandet Àr positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillrÀckligt mycket. SÄledes saknas tillrÀckligt empiriskt stöd som kan rÀttfÀrdiga antagelserna. Vi har dÀrför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjÀlp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap. Denna kunskap Àr sÀrskilt viktigt och intressant för vinstdrivande företag, dÄ dessa alltmer befinner sig i en mer och mer globaliserad och multikulturell omvÀrldsmiljö som de Àr beroende av. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur mÄngfald i företagets humankapital pÄverkar företag utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik stÄr i fokus för denna uppsats. En utgÄngspunkt Àr att den politik som styr skolan Àven har inverkan pÄ, och Àr en produkt av, de diskurser som rÄder i samhÀllet nÀr det gÀller dessa frÄgor. Min undersökning Àr baserad pÄ situationen i Guatemala. DÀr finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvÄsprÄkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag hÀr genomför. Uppsatsen innehÄller Àven en jÀmförelse med lÀrares tankar kring detta pÄ plats i Guatemala, baserat pÄ vistelse och materialinsamling dÀr.

Den fundering som ligger bakom denna uppsats Àr varför lÀnder som i stort liknar varandra vÀljer att anvÀnda olika lösningar och har olika förhÄllningssÀtt gentemot klimatfrÄgan. I denna uppsats för jag fram politisk kultur och de bakomliggande vÀrderingarna som ett förslag till varför variationen uppstÄr. En annan grundlÀggande faktor jag testar Àr huruvida ett lands ekonomiska karaktÀr ocksÄ pÄverkar förhÄllandet i klimatfrÄgan. Tesen detta vilar pÄ Àr att ekonomiskt beroende av miljöbelastande verksamheter minskar benÀgenheten att föra en ambitiös klimatpolitik. De tvÄ nÀmnda variablerna kan kombineras pÄ fyra olika sÀtt vilket Àr anledningen till jag vÀljer fyra lÀnder; Sverige, Norge, Nya Zeeland och Australien som fall dÄ dessa har en kulturell uppdelning i skandinavisk och anglosaxisk kultur samt olika typer av ekonomier.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Invandringen sker i Sverige i allt större utstrÀckning, och till följd av det stÀlls högre krav pÄ den transkulturella omvÄrdnaden. Nya krav stÀlls pÄ vÄrdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hÀlsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbÀttra vÄrden utifrÄn deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella vÀrderingar Àr de mest framtrÀdande faktorerna som pÄverkar patientens uppfattning om sin hÀlsa och sjukdom. Kunskap och förstÄelse om kulturella vÀrderingar Àr grunden för en optimal omvÄrdnad. Nyckelord: transkulturell omvÄrdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

Det finns de som menar att taktiska beslut allt som oftast Àr baserad pÄ en helt omedveten kraft, trots att faktorer som motstÄndaren, egna styrkor och geografi, för att nÀmna nÄgra, verkar vara de som avgjorde ett taktiskt beslut. Denna omedvetna kraft kan vara av kulturell art och dÀrför upplevs den naturlig. NÄgot som Àr naturligt utsÀtts inte för medveten reflektion och dÀrför tillÄts den kontrollera dess medlemmar. Detta Àr uppsatsens identifierade problemomrÄde och det Àr hÀr som uppsatsen fokuserar.Denna uppsats försöker sÀtta ord pÄ denna kulturella yttring, denna taktiska kultur som verkar kring beslutsfattare i alla nivÄer. Dilemmat Àr dess naturliga yttring, och problematiken att medvetengöra den samma.

Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelser och erfarenheter av hembesök hos klienter som Àr aktuella vid enheten för ekonomiskt bistÄnd i Uppsala kommun, samt att studera huruvida dessa erfarenheter pÄverkat studiens deltagares instÀllning till socialtjÀnsten som helhet. Undersökningsurvalet bestod av intervjuer med Ätta klienter vid ekonomiskt bistÄnd i Uppsala kommun som alla varit föremÄl för utredning med ett eller flera hembesök. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Det finns tidigare forskning inom omrÄdena bidragsfusk och felaktiga utbetalningar samt klienters upplevelse av och position i förhÄllande till socialtjÀnsten. Det framstod ÀndÄ relevant att specifikt studera hur de hembesök som genomförs vid utredning av rÀtten till ekonomiskt bistÄnd upplevts av klienterna. Den hÀr studien intar ett brukarfokuserat förhÄllningssÀtt till hembesök och ekonomiskt bistÄnd och har sin teoretiska och begreppsliga grund i Greta - Marie Skaus resonemang om makt och hjÀlp samt Tapio Salonens definition av olika medborgarroller. Studiens resultat visar att klienternas upplevelser av hembesök varierar kraftigt.

Uppsatsens syfte Àr att utreda vad som hÀnt med utvecklingen inom Tornedalens skolvÀsende vad gÀller sprÄkfrÄgan efter det att en utredning pÄ uppdrag av Skolöverstyrelsen 1968 fÀrdigstÀllts, fram till starten av Pello kultur- och sprÄkskola hösten 2003. Metoden var att analysera utredningar, lagar, förordningar samt projektplanen för Pello kultur- och sprÄkskola. Resultatet visar en utvecklingen för bevarande, uppmuntran och stöd för Tornedalens sprÄk, meÀnkieli och svenska. Pello kultur- och sprÄkskola Àr det senaste i denna utvecklingsfas. I skolan finns Tornedalens sprÄk stÀndigt runt eleverna eftersom finska och svenska elever samt lÀrare blandas i en för sprÄket positiv miljö.

Titel: MÄngfald pÄ företag - nödvÀndigt ont eller en förutsÀttning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gÀllande sambandet mellan mÄngfald i personalsammansÀttningen pÄ företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och pÄstÄr man inom den akademiska vÀrlden att sambandet Àr positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillrÀckligt mycket. SÄledes saknas tillrÀckligt empiriskt stöd som kan rÀttfÀrdiga antagelserna. Vi har dÀrför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjÀlp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap.

AbstraktTitel: Halal eller haramFörfattare: Fatima VeladzicHandledare: Åke TilanderUtbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmötenBakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjĂ€lpte mig att hitta de religiösa skĂ€llen till slöjanvĂ€ndning.Syfte: Syfte med denna studie Ă€r att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det Ă€r intressant att se om det Ă€r religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bĂ€rande av slöjan.Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod anvĂ€ndes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med tvĂ„ övergripande frĂ„gor. Sju informanter intervjuades i olika Ă„ldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett bĂ„de med telefon och med mötes intervjuer pĂ„ plats dĂ€r jag har utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ frĂ„gor: Varför bĂ€r/ inte bĂ€r du slöja?Teori: Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter Ă€r identitet, tradition, kultur och kulturmöten.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesÀtt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett pÄ tvÄ olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har anvÀnt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger pÄ tvÄ förskolor. Studien har utgÄtt utefter följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att frÀmja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet Àr de tre omrÄden som vi har utgÄtt frÄn och anser pÄverkar den skapande kulturen.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

SammanfattningI dagens krympande vÀrld sÄ tvingas allt fler företag ut pÄ den internationella marknaden. Detta kan vara problematiskt för mÄnga smÄ och medelstora företag dÄ de saknar de resurser de behöver för att skaffa sig information om de nya marknaderna och deras kultur. Kulturen kan vara det som gör att företagen misslyckas, den kan Àven vara skÀlet till att de inte ens vÄgar försöka. Hofstedes modell om nationalkultur anvÀnds som huvudteori i denna studie, men Àven fler teorier har studerats och jÀmförts med det empiriska materialet. De omrÄden som studeras i huvudsak Àr kultur och globalisering och i uppsatsen dras paralleller mellan dessa tvÄ.   Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka problem smÄ och medelstora företag ser med kultur vid internationalisering samt hur dessa problem kan lösas.

NĂ€r företag engagerar sig i CSR-frĂ„gor frĂ€mjar det miljö och samhĂ€lle. Denna rapport utreder hur CSR-arbetet ocksĂ„ kan gynna företaget ur ett ekonomiskt perspektiv. Rapporten behandlar hamburgerkedjan Max Hamburgares hĂ„llbarhetssatsning och besvarar frĂ„gorna:? Är Max Hamburgares CSR-arbete ekonomiskt lönsamt för dem sjĂ€lva?? Är nĂ„gon/nĂ„gra av Max Hamburgares CSR-Ă„tgĂ€rder förlust- respektive vinstaffĂ€rer?För att besvara frĂ„gorna har en omfattande studie kring Ă€mnet och företaget genomförts med internet som största hjĂ€lpmedel. Kompletterande telefonintervjuer har utförts med Max Hamburgares hĂ„llbarhetschef för att fĂ„ djupare kunskap samt konfirmerande uppgifter.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.