MISA Àr ett företag som i sin dagliga verksamhet erbjuder arbetsinriktad sysselsÀttning för mÀnniskor med funktionshinder. PÄ grund av sin ideologiska bakgrund och sin platta struktur har det vÀxt fram ett intresse av att veta mer om sin organisation. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att beskriva och identifiera företagskulturen och ledarskapet för att sedan förstÄ deras relation till varandra. För att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ fallstudie genomförts i form av intervjuer och en litteraturstudie i Àmnet kultur.Teorin har spelat en stor roll för att bÄde förstÄ och rama in företagets kultur. Uppsatsen anvÀnder sig bÄde av klassiker som Weber och den omskrivna kulturteoretikern Schein samt nyare författare inom Àmnena kultur och ledarskap.Studiens resultat gav en omfattande bild av företagets kulturuttryck och vad i företagets agerande och uttalanden som framstÄr som viktiga.

Bildpedagogik.

Denna uppsats utgÄr frÄn en fallstudie av ett företag som arbetar med IT-distribution. Studiens syfte var att genom undersökningar av tre nivÄer av kultur kartlÀgga och undersöka vad som kÀnnetecknar företagskulturen. Detta gjordes genom intervjuer med företagets ledning, dokumentgranskning och observationer.UtifrÄn denna kartlÀggning analyserades resultatet utifrÄn Edgar Scheins tre nivÄer för kultur. Dessa tre nivÄer kan liknas vid en pyramid dÀr grundlÀggande antaganden utgör pyramidens bas, uttalade vÀrderingar befinner sig i mitten av pyramiden och artefakter bildar pyramidens topp. DÀrefter undersöktes det hur företagets kultur kunde relateras till Daniel R.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa att teoretikernas anvÀndning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte Àr helt rÀttfÀrdigat. För att illustrera detta har jag anvÀnt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har stÀllt mig tvÄ huvudsakliga frÄgor; Vilka kulturella barriÀrer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de anvÀnt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjÀlp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behÄllet ett standardiserat koncept vÀrlden över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frÄgestÀllningar som dykt upp under arbetets gÄng samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltsÄ hÀvdar motsÀger teoretikernas pÄstÄende..

The purpose of this master?s thesis is to investigate the culture for children in the age of 10-12 year-old at the library in a small town and to see if the library and children shared the same view of the libraries missions. We have interviewed 3 groups of 5-7 children at two times. We have also interviewed a children librarian about her opinion of her work and childrenculture. The United Nations Convention on the Rights of the Child works as our theory in this thesis.

Familjen Hjörne har sedan 1926 varit VÀstsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol pÄ tidningsmakande i Göteborg och Àgt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsÀgande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största Àgare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsÀgande som inte bara gÄr tre generationer tillbaka, utan som geografiskt strÀcker sig frÄn Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011).

Syftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ en inblick i hur viktigt det anses vara att en nyanstÀlld ?matchar? en organisation i form av personlighet och vÀrderingar, snarare Àn att denne besitter rÀtt yrkeskunskaper. Syftet Àr Àven att utreda om det finns en existerande organisationskultur pÄ ett industriföretag, samt hur genomgÄende denna kultur verkar vara. Avslutningsvis har författarna försökt utreda hur nya medarbetare socialiseras in i den undersökta organisationens kultur. Resultaten Àr baserade pÄ tre gruppintervjuer med operativ personal, intervjuer med tvÄ personer frÄn organisationens ledningsgrupp, samt intervjuer med tvÄ olika rekryteringsföretag.

Idag finns det mÄnga alternativ för uppvÀrmning av fastigheter, till exempel oljebrÀnnare, elpanna och fjÀrrvÀrme. Det som har blivit populÀrt pÄ senare tid Àr de energieffektiva vÀrmepumparna, framförallt bergvÀrmepumpar. En bergvÀrmepump tar till vara pÄ vÀrmen som finns lagrad i berget som sedan anvÀnds till husets vÀrmesystem. I de flesta fall fungerar ett sÄdant system felfritt, men nÀr allt fler fastighetsÀgare i tÀtbebyggda omrÄden installerar bergvÀrmepumpar finns det risk att berget inte hinner ÄterhÀmta sig under sommarhalvÄret. Följderna blir att medeltemperaturen i berget sjunker och sÀnker prestandan pÄ bergvÀrmepumpen och i vÀrsta fall orsakar driftstopp.Projektets syfte Àr att ta reda pÄ om det Àr ekonomiskt och energimÀssigt försvarbart att Äterladda bergvÀrmepumpens borrhÄl med en uteluftkonvektor vid varma perioder under Äret dÄ effektuttaget Àr lÄgt.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Caroline Frost. PopulÀrkulturens plats i skolan. En studie om hur populÀrkultur anvÀnds och kommer till uttryck i undervisning. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med min studie har varit att ta reda pÄ hur elevers populÀrkultur uttrycks, hur den bemöts av lÀraren samt hur populÀrkulturen anvÀnds i undervisningen. Insamlingen av materialet skedde under tvÄ veckor i en Ärskurs 2.

-.

invandrare, svensk, medier,identitet, kultur, religion, nationalitet, tillhörighet..

Detta arbete syftar till att bidra till större insikt i sex- och samlevnadsundervisningen i tvÄ muslimska lÀnder, Iran och Turkiet, och pÄ sÄ sÀtt ge förstÄelse för hur religion och kultur kan pÄverka sex- och samlevnadsundervisningen. Egna erfarenheter sÀger oss att sex- och samlevnadsundervisningen pÄ mÄngkulturella skolor i Sverige bÀddar för konflikter dÄ invandrarförÀldrars vÀrderingar inte stÀmmer överens med den svenska skolans. Vi har utfört ett fÀltarbete i de bÄda lÀnderna och intervjuat lÀrare och rektorer, med koppling till sex- och samlevnadsundervisningen, för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten synliggjorde att pubertet och hygien Àr i fokus i sex- och samlevnadsundervisningen i de respektive lÀnderna. DÀrtill uppenbarades ?tabuomrÄden? inom ÀmnesinnehÄllet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lÀrares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet pÄ en mÄngkulturell skola. I arbetet ingÄr intervjuer med fyra kristna lÀrare och deras perspektiv över att vara religiös i ett mÄnkulturellt samhÀlle. Arbetet innehÄller ocksÄ en lexikon definition och litteraturgenomgÄng om religion, kultur, samhÀlle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte Àr nÄgot man talar högt om utan nÄgot privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förstÄelsen för dessa var svÄr.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förklaringsmodeller för hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation och eventuella skillnader eller likheter mellan dessa. Syftet var Àven att undersöka vilka effekter deras förklaringsmodeller fÄr för deras klienter. FrÄgestÀllningarna vi besvarar i uppsatsen Àr vilka förestÀllningar socialsekreterarna har om hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation, hur deras förestÀllningar om offer och förövare inom hedersrelaterat respektive annat vÄld i nÀra relation ser ut samt om dessa förestÀllningar pÄverkar deras arbete med klienter.Vi har utfört enskilda intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar i Göteborgs kommun. Genom att anvÀnda oss av postkolonial teori, systemteori, makt, essentiellt och socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ etnicitet och kultur samt tre forskningsteoretiska perspektiv (kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv) pÄ hedersrelaterat vÄld har vi kommit fram till att socialsekreterarna gör en skillnad pÄ hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation. Skillnaden ligger frÀmst i att de kopplar hedersrelaterat vÄld till kultur och systemteoretiska förklaringsmodeller, medan annat vÄld i nÀra relation tillskrivs individuella förklaringsmodeller.