Studiens syfte Àr att se vad som hÀnder nÀr elever anvÀnder sig av en konstnÀrlig metod i grundskolans senare Är och förankra den undersökta undervisningsmetoden pÄ en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frÄgestÀllningar som studien söker svar pÄ Àr: ?Vilka förmÄgor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnÀrlig metod?? och ?Hur blir elevers förmÄgor synliga i representationer och iscensÀttningar i arbetet med en konstnÀrlig metod?? Den empiriska utgÄngspunkten Àr elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur Àr den undersökta konstnÀrliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats.

Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur sociala och strukturella villkor pÄverkar möjligheterna till att utnyttja ett ekonomiskt förtroende och befattning för att begÄ ekonomisk brottslighet. De frÄgestÀllningar jag önskat fÄ svar pÄ Àr:Hur kan ett ekonomiskt förtroende anvÀndas för att begÄ ekonomisk brottslighet?Vilka sociala och strukturella faktorer kan förklara ekonomisk brottslighet och vilka Äterfinns i Skandiafallet och muthÀrvan inom Göteborgs kommun? Vilka likheter och skillnader till motiven kan urskönjas mellan de Ätalades berÀttelser i domen mot Skandia och den nuvarande muthÀrvan inom Göteborgs kommun?DÄ mÄlet med arbetet hela tiden bestÄtt av att fÄ en större förstÄelse till de bakomliggande orsakerna till hur och varför dessa ekonomiska brott inom Göteborgs kommun begicks och för att dÀrefter ha möjlighet att jÀmföra likheter och skillnader mellan informanterna. DÀrmed togs beslutet att genomföra en fallstudie, med hjÀlp av kvalitativt strukturerade e-post intervjuer med standardiserade frÄgor samt studier av domen mot Skandia.Resultaten av studien visar att befattningen och yrkespositionen skapar ett handlingsutrymme som Àr centralt för att kunna begÄ den hÀr typen av brott. Dessa förutsÀttningar synes vara ett genomgÄende tema i ett flertal typer av ekonomisk brottslighet..

The main purpose of this study was that, in the light of theories of how street level bureaucrats may affect the implementation of political decisions, examine and analyze the social workers interpretations of the child perspective's impact on the handling of social assistance, and what opportunities and/or limitations they feel that the organizational preconditions means for the application. The survey had a qualitative research approach and consisted of eight thematic interviews with a total of ten respondents operating in five different municipalities. Eight of the respondents were social workers dealing directly with social assitance and two had managerial positions. The results of the interviews were then analyzed with the help of an actor-structure approach to implementation and Michael Lipskys theory of street-level bureaucrats and their role as policy makers. The results of the survey showed that the respondents had relatively similar views on the child perspectives implications for work with social assistance.

Rapporten betraktar energisystemen vid Göteborg Energi (GE) och Volvo Cars, Torslanda. De tvÄ systemen integreras som ett system och inverkan av olika ÄtgÀrder betraktas. Huvudsyftet Àr att minska systemkostnaden för det totala systemet.Arbetet Àr genomfört med kraftbonusmetoden, en marginalsyn pÄ el dÀr all ny elproduktion berÀknas ersÀtta kolkondensproducerad el. Allokeringen för utslÀpp vid kraftvÀrmeproduktion Àr ocksÄ berÀknad med kraftbonusmetoden.För simulering har optimeringsprogrammet Modest anvÀnts. En konstruktion av datormodeller av energisystemen vid Göteborg Energi och Volvo Cars har gjorts.

UtstÀllningens konventioner: analys av utstÀllningsarbetet pÄ Astrid Lindgrens NÀs Mimmie Bergvall. Kultur och medier. Kulturvetenskap. Konst kultur och kommunikation. Malmö Högskola.

Studiens syfte var att undersöka varför anstÀllda anhörigvÄrdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan pÄverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var mÄnga och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras Äsikter till övriga erbjudna tjÀnster sÄsom tillfÀllig avlastning. Intervju av informell karaktÀr anvÀndes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om Àmnet. Deras Äsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tÀnkbara tjÀnster).

Syftet med detta arbete Àr att fÄ fram kunskap om vad som krÀvs vid en omlÀggning till utedrift inom Sveriges Nötköttsproducenter och Svenska DjurhÀlsovÄrdens kontrollprogram ?UtegÄngsdjur utan ligghall, nötkreatur?. Det har Àven undersökts om detta kan vara ett ekonomiskt försvarbart alternativ för gÄrdar som Àr intresserade. En fallstudie har gjorts pÄ en gÄrd pÄ mellersta Gotland kring om en omlÀggning till utedrift i kontrollprogrammet Àr möjlig och om det Àr mer ekonomiskt lönsamt Àn dagens produktion. Vid en omlÀggning görs Àven en utökning till ca 200 kor för att optimera anvÀndningen av de stallar som blir tillgÀngliga. Genom att sammanstÀlla dagens produktion och effekterna efter en omlÀggning i varsin driftsplan sÄ har de ekonomiska resultaten sammanfattats. En enkÀt skickades ut under vÄren 2013 till de 21 gÄrdar som Àr anslutna till kontrollprogrammet.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhÄllning till patienters etnicitet. Patienters syn pÄ vÄrd skiljer sig Ät beroende pÄ kulturtillhörighet vilket pÄverkar mötet i vÄrden. Sjuksköterskans ansvar Àr att ge vÄrd samt behandla patienterna med respekt och vÀrdighet oavsett etnicitet. SvÄrigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter dÄ uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrÄn sjuksköterskans. SvÄrigheter i kommunikationen samt i förstÄelsen för respektive kultur kan leda till missförstÄnd.

     Dagens mÄngkulturella samhÀlle krÀver en ökad kunskap och förstÄelse för olika kulturer. Forskning visar att sjuksköterskor upplever att det Àr svÄrt att relatera till patienten pÄ grund av sprÄkliga och kulturella skillnader. Brist pÄ kulturell kompetens leder till konflikter orsakade av missförstÄnd och misstolkningar. Sjuksköterskor uttrycker en önskan att utveckla kunskap i transkulturellt vÄrdande. Utan denna kunskap Àr det svÄrt för sjuksköterskor att utveckla en vÄrdande relation med patienten, vilket i lÀngden kan leda till ett bristande förtroende för sjukvÄrden frÄn patientens sida.

Till svenska sjukhus, vÄrdcentraler och Àldreboende kommer patienter med en annan kulturell bakgrund. PÄ grund av detta krÀvs att en sjuksköterska har en bra förstÄelse, en bred och djup insikt i olika kulturer och levnadssÀtt för att ge patienten ett gott bemötande. Syftet med studien var att beskriva kunskap om de olika faktorer som kan pÄverka sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. En litteraturstudie har genomförts, som baseras pÄ vetenskapliga artiklar och fokuserar pÄ bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. Materialet har bearbetats genom innehÄllsanalys.

The focus of this thesis is on social workers? knowledge in assessing and making decisions in child welfare cases. The primary aim is to identify what skills or knowledge social workers find most useful within child welfare agencies in Swedish municipalities. Six different types of knowledge, social policy and the approach of child welfare cases are perspectives considered in the analysis. The interviews with social workers were held in three agencies in southern Sweden, in 2014.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Studiens syfte Àr att ur ett psykoanalytiskt perspektiv studera vad för konsekvenser vÄr individualistiska kultur fÄr för den enskilde individen med avseende pÄ frÄgor rörande brist, begÀr och lidande. För att kunna utforska om samtidens psykiska lidande Àr ett uttryck för att dessa frÄgor förnekas, intervjuades fem psykodynamiskt praktiserande psykoterapeuter vars upplevelser bÀr en avspegling av patienters lidande. FrÄgestÀllningen lyder: Hur ser den huvudsakliga patientproblematiken ut idag hos en grupp psykoterapeuter i enskild verksamhet? Vad anser dessa kliniskt arbetande psykoterapeuter vara dess orsak? Metoden som Àr kvalitativ har analyserats med hjÀlp av EPP-metoden. Undersökningens resultat visar tre skÀl till patienters lidande: BegÀrslöshet, relationslöshet och prestationskrav.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Samtalsmöten Àr en viktig del i mÀnniskors kontakter med myndigheter. De sÀtt som dessa samtalsmöten sker pÄ kan pÄverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall frÄn dessa möten, pÄ olika sÀtt.Studiens syfte Àr att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handlÀggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistÄnd för Àldre och ekonomiskt bistÄnd samt handlÀggarens hantering av dessa.Genom att anvÀnda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa nÀr det gÀller handlÀggarnas bistÄndsbedömning av sÄ vÀl bistÄnd för Àldre som ekonomiskt bistÄnd.Resultatet visar att det Àr av vikt att handlÀggarna Àr medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktÀr. Detta, dÄ handlÀggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att pÄverka huruvida asymmetrierna förstÀrks i samtalsmötet och hur det i sin tur pÄverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder ocksÄ pÄ att handlÀggarens hantering av de olika asymmetrierna som framtrÀdde kan Àventyra rÀttssÀkerheten för klienten.Resultatet lyfter fram betydelsen av att det Àr handlÀggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som Àr avgörande för hur de hanteras och vad det fÄr för effekter för klienten. Studien kan anvÀndas för vidare förstÄelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handlÀggare och klient och hur handlÀggarens hantering av dessa pÄverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten..