Tidigare forskning har visat att kultur kan bidra till och även främja hälsa (Clift, 2012). Norrbottens läns landsting har som mål att stärka norrbottningarnas hälsa med hjälp av kultur. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer studera chefers uppfattningar om betydelsen av samt förutsättningarna för kultur i vården på hälsocentralerna i Luleå och Bodensamt hur informationsmaterialet Kulturhälsoboxen har tagits emot. Kulturhälsoboxen har skickats ut till alla hälsocentraler i Sverige, men ingen uppföljning har gjorts. Frågeställningarna rörde vilka möjligheter och hinder, som chefer känner inför ett införande av kultur i vården.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta på hedersrelaterat våld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig på en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primärdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade ställning, Kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sätt att förklara hedersrelaterat våld och mord, men vi fann överensstämmelser; att flickans oskuld måste vara icke ifrågasatt, om bara så ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, där resultaten visade att de kulturella normerna och synsätten var olika i en kultur där det praktiserades heder i jämförelse med en kultur utan.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstå användandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet är att bidra till diskussionen om kulturarv i läro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildämnet. I uppsatsen diskuteras användningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument från 1969 och framåt, hur ett antal människor inom skolvärlden använder begreppet samt hur dessa människor menar att läroplansformuleringarna om kulturarv bör återspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet består förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter från kommunala hemsidor och Riksantikvarieämbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen Kultur och kulturarv. Kulturarv tycks användas synonymt med kultur, och det framgår att både intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv på ett osäkert sätt.

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade värld tätnar konkurrensen och konsumenterna får allt fler alternativ att välja mellan. Avståndet mellan länder har blivit mindre tack vare bland annat utvecklad infrastruktur och effektivare transporter. Studien ämnar undersöka hur nödvändigt det är att ta hänsyn till olika kulturella aspekter när man vill expandera utomlands.Syfte: Att undersöka vilken roll kultur spelar när svenska företag etablerar sig på utländska marknader samt vilka etableringsstrategier de kan använda sig av.Avgränsning: För att göra problematiseringen mer konkret tittar vi på H&M som det svenska företaget, och tar hjälp av Exportrådet i USA, Kina och Saudiarabien.Metod: Kvalitativ metod med intervjuteknik är den metod som används som tillvägagångssätt för att få fram empirin.Resultat och slutsats: För att lyckas med en utlandsetablering krävs förståelse för kultur, samt att man till viss del anpassar organisationen och strategin därefter. Nyckeln är att hitta den gyllene medelvägen, vilket innebär att man hittar en balans i anpassningen mellan sin egen Kultur och den kultur man vill etablera sig i..

När företag ska marknadsföra sig i ett land med en skild kultur kan det utvecklas till enkomplex process om de inte är bekanta och har förståelse för den andra kulturen. Sydkoreahar länge sammankopplats med Koreakriget och Nordkoreas maktspel och har betraktas iskuggan av dess historia. Skillnader mellan den svenska och koreanska kulturen är stor, derassamhälle är kollektivistisk med en hög kontext kultur medan vårt samhälle är merindividualistiskt och av låg kontext karaktär.Vårt huvudproblem syftar till att utreda hur ett litet modeföretag kan marknadsföra sig på denkoreanska marknaden. Syftet med studien är att beskriva hur det kan gå till och somutgångspunkt använder vi oss av ett fallföretag, Josefin Strid, som inspiration ochavgränsning. Avgränsningen sker också med hjälp av en sociokulturell synvinkel.

Uppsatsen diskuterar frågan hur skolans syn på kultur har förändrats genom åren. Vidare på vilket sätt detta har skett i praktiken. Uppsatsen går igenom den förändringsprocess som skett från slutet av 1960-talet och några år in å 2000-talet.Uppsatsen visar att de förändringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, främst genom läroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förändringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare läroplaner har öppnat upp för en mer målstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har använt kulturen som redskap för att uppnå de mål som fastställts i läroplanerna för alla ämnen..

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka kommunikationskanaler som lämpar sig för att nå ungdomar som kan tänka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fått av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda på ungdomars kultur- och medievanor. Min metod är kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmänhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter är intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de är alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklärare samt framställningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna språk från 2011 ur Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa två analyser jämförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna språk från 2000 i anslutning till Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgår från Tornbergs tre kulturperspektiv, som används som idealtyper vid analysen av lärarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet är att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de båda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock åt då kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn där nation och kultur inte nödvändigtvis måste höra samman. Fransklärarna tycks uppdelade i tre grupper.

I vår studie, Föreställningar om äldre dementa - ur vårdpersonal och kulturarbetares perspektiv, undersöker vi föreställningar om äldre dementa samt föreställningar om kultur för äldre dementa. Vi har intervjuat två kulturarbetare och två vårdpersonal för att kunna belysa deras föreställningar. Vi har även undersökt föreställningar som förekommer i litteratur. Vi har belyst kopplingar mellan vårt litteraturresultat samt vårt intervjuresultat då vissa föreställningar förekommer i båda. Vi har även diskuterat och analyserat resultaten utifrån delar av teorier som socialgerontologi samt kategorisering.

I dagens snabbt föränderliga affärssamhälle är innovation en nödvändig förutsättning för framgång och kanske till och med för överlevnad. Det är på grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i världen. Organisationskultur är avgörande för innovation och företag behöver förstå denna koppling bättre för att kunna dra nytta av det. Innovation uppkommer genom bra idéer som kopplas till en Kultur och ett bra arbetsklimat. Innovation har blivit viktigt i organisationer och en kultur som stödjer innovation kan vara nödvändig.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här undersökningen är skapa bättre förståelse för hur människor påverkas av att delta (passivt eller aktivt) i kulturella aktiviteter samt vidga kunskapen kring kultur som hälsofrämjande åtgärd. Följande frågeställningar har använts: Hur påverkas människan av mötet med kultur, fysiologiskt och psykologiskt. Vilka sjukdomstillstånd kan påverkas av kulturutövande? Vilken typ av kompetens krävs av personal som vägleder deltagarna i kulturella aktiviteter i hälsointerventioner? Vilka åtgärder behövs, inom vård, politik, samhällsstruktur och forskning för att kultur som hälsofrämjande åtgärd skall nå de människor som behöver den?MetodDen här studien är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade djupintervjuer med fyra forskare. Intervjuerna är analyserade med meningsinnehållet (inte språket) i fokus.

Kultur är viktigt inom språkundervisningen. De flesta forskare är överens om är att kultur är inlärd, och resultat av en process, att den kommuniceras via språket och att den är ett socialt samspel. Däremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktställs med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? där traditioner, vanor, sätt att vara och tänka blandas med fakta om målspråkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehållet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förändrats över tiden utifrån ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera både texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelämnas.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, svenska ledare anpassar sitt ledarskap i mötet med andra kulturer. Tyngdpunkten ligger på att undersöka ledares reflektioner omkring Kultur och ledarskap samt ta reda på hur interkulturella erfarenheter påverkar arbetsrollen och ledaren som person.Metod: Uppsatsen arbetar med en kvalitativ undersökningsmetod, tre intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Litteratur och artiklar inom områdena ledarskap, Kultur och kommunikation har studerats för att samla information till den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att man som ledare verksam över nationsgränser blir tvungen att anpassa sig i mötet med andra kulturer. Ett situationsanpassat ledarskap är därmed nödvändigt. Interaktionen skiljer sig från kultur till kultur, därför bör man känna till de skillnader som råder.

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa begreppet estetiska lärprocesser och ta reda på hur bekant verksamma lärare i grundskolans tidigare år är med detta begrepp. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser är synlig i klassrummen. Litteratur som jag använt mig av behandlar tidigare forskning kring ämnena estetik i skolan, skapandelust, Kultur och Barn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har så mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska läroprocesser. Även om viljan finns där så saknas modet att gå utanför det traditionella och kunskapen som krävs.