Syftet: Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland. .

Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation.

Denna studie undersöker hur kultur framställs i tre läroböcker för elever i årskurs 7 i ämnet engelska. De läroböcker som undersöks i studien är Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken är analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av språket och för att analysera texter för att ta fram det väsentliga innehållet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingår. Den teoretiska utgångspunkten som studien bygger på är ett funktionellt perspektiv.Resultatet av studien visar att det är den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande särställningen i alla tre läroböcker. Den brittiska varianten av engelskan är den som förespråkas i böckerna och där två av de tre analyserade läroböcker i den här studien påvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska i texten.

Att vara motiverad beskrivs som att ha en drivkraft att göra någonting, antingen genom uppskattning av aktiviteten eller påverkan från omgivning. Enligt den självbestämmande teorin har medarbetare tre grundläggande behov; kompetens, självständighet och samhörighet som måste vara i balans för att medarbetare ska kunna bli motiverade. Medarbetare kan på en arbetsplats vara omotiverade eller motiverad att utföra sina uppgifter. Genom att vara motiverad kan medarbetaren antingen uppleva inre- eller yttre motivation, där den inre motivationen karaktäriseras av medarbetarens egna inre vilja att engagera sig i arbetsuppgifter. Litteratur av bland annat Vallerand och Houlfort (2003) visar att när ledare påverkar medarbetare att uppnå mål med hjälp av yttre motivationskällor så som bonus eller tidsfrist upplevs yttre motivation.

En studie i hur lekar kan inspirera till digitalt gameplay och samtidigt förmedla lekarnas kultur till spelaren. Detta har testats genom att göra ett prototypspel där varje bana är baserad på en leks mekaniker eller mening. Spelaren måste själv i slutändan analysera banan med en beskrivning av leken som sin enda ledtråd. Detta för att om spelaren själv blir engagerad och ska minnas vad den gjort kommer spelaren på så sätt minnas kulturen det medförde..

Uppsatsens syfte är att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vår uppfattning om kultur och sport i samhället. Varför låter sport- och kulturjournalistik så olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera två av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de två genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrån begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och låg samhällelig status. Uppsatsens slutsatser är att uppdelningen mellan sport och kultur hålls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur är skapade efter uttryckens olika samhälleliga status.

Syftet med den här studien är att skapa en modell för att öka förståelsen för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer genom att analysera samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.Då begreppet kultur är brett har vi valt att avgränsa studien till matkultur. Anledningen till detta är att ämnet är aktuellt i Sverige då regeringen ämnar marknadsföra Sverige som ett ?matland?. För att Sverige ska betraktas som ett ?matland? krävs förståelse för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer.För att få ett helhetsperspektiv av hur etablering av kulturberoende produkter går till har empiri insamlats genom verklighetsbaserade exempel samt genom intervjuer med personer inom kultur och matindustrin.Vi har sett att det finns samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.

?Multimedia and museums - A thesis about expectations, problems and new target audiences? is a thesis about what it means for museums to work with multimedia in it´s public activities today. This paper also focuses on how this development is received by museum employees. Amongst other issues questions concerning new target audiences, application areas and economy is discussed. References are made to both the current discussion about new media and more traditional issues concerning museums, like authenticity for example..

Föreliggande uppsats är ett obligatoriskt moment i magisterkursen Ledarskap och organisation vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att studera rektorsrollen ur såväl ett rektorsperspektiv som ett lärarperspektiv med hjälp av mätinstrumentet FLIS (Feedback för ledare i samverkan) Ahltorp (2003). Den övergripande frågan hur rektors självbild stämmer överens med lärarnas bild av densamme, riktas mot de specifika skolkontexter i vilka studiens empiriska materiel samlats in. De särskilda frågeställningar som lyfts fram är: Hur bedömer lärare rektors ledarskap och hur bedömer rektor det själv? Finns det någon diskrepans mellan dessa olika bilder ? och vilket ledarskap kan rektor menas utöva? Vilka ledaregenskaper är enligt såväl rektor som lärare framgångsrika och viktiga i skolan? Resultaten av FLIS studeras även i ett vidare syfte med utgångspunkt i en skolpolitisk kontext.

Organisationer strävar hela tiden efter att höja kvalitén på sina varor och tjänster, samt att få sina anställda att prestera bättre. En viktig faktor för att lyckas är medarbetarnas hälsa. Tidigare forskning visar att en viktig del i det hälsofrämjande arbetet är ledarskap och kommunikation. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Lidingö Stads kultur- och fritidsförvaltning har arbetat för att främja sina anställdas hälsa. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.

I uppsatsen undersöks instabila processer i visuell kultur på två plan: i tid och rum och i material och metoder.Den tar upp vad instabila processer i visuell kultur är uttryck för och vad processerna får för konsekvenser förkonstbegreppet.Inledningsvis kartläggs hur Nicolas Bourriaud, Lev Manovich, Mieke Bal, Manuel Castells och MiwonKwon beskriver kulturella instabila processer. I syfte att undersöka om teorierna går att tillämpa på visuellauttryck utförs därefter en empirisk analys av musikvideor av Coldplay, Radiohead och Röyksopp. Också enjämförande analys görs för att se om instabila processer går att finna även inom scenkonsten. Det somundersöks i detta fall är en teaterföreställning av 123 Schtunk.De instabila processer som beskrivs i texterna återfinns i hög grad i de analyserade verken. Processernavisar sig vara en spegling av en nomadisk och mobil diskurs som orsakas av nätverkssamhällets strävan efteratt överskrida tid, rum och fasta begrepp.

Problem Hur bör ett företag gå tillväga för att medarbetare och organisationskultur ska samspela med strategin? Vilka problem och möjligheter uppkommer när medarbetare, strategi och kultur ska anpassas till varandra? Syfte Genom att utgå från Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen (Larsson et al 2003) ämnar vi utifrån ett fallföretag undersöka om och hur medarbetare, organisationskultur och strategi samspelar i en förändringssituation. Vi vill undersöka vilka möjligheter och problem företag ställs inför då passform mellan de tre delarna ska uppnås. Metod Utgångspunkten i vår teoretiska referensram är Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen. För att bygga upp ett teoretiskt ramverk för vår studie har vi fokuserat sökandet på litteratur om SHRM och de tre kapitalen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra hur klassrumsundervisning bedrivs i två svenska och två finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmänna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut?MetodDe metoder som använts i studien är löpande och på förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lärarintervjuer och två intervjuer med rektorer genomförts vid två högstadieskolor i Storstockholm och vid två högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehållet och tiden lagd på olika moment, elevernas självständighet, det disciplinära klimatet och relationen mellan lärare och elev samt klassrumsklimatet.

I en tid när globaliseringen ökar och det blir allt vanligare att organisationer använder multinationella projektteam, så det finns goda skäl att fördjupa sig i hur dessa team kan ledas på bästa sätt. Syftet med den här studien är att utforska hur projektledare tillämpar ledarskapsstrategier för att hantera och dra nytta av pluralismen i projekt med multinationella projektgrupper.Den teoretiska utgångspunkten för studien är de tre strategier för att leda multinationella team som identifierats av Chevrier (2003): låt-gå-ledarskap, relationsorientering och gemensam yrkes- eller organisationskultur. Grunddragen i de respektive strategierna är att lämna det upp till projektmedlemmarna att på egen hand att överbrygga barriärerna; att främja utveckling av relationer och ömsesidigt acceptabla rutiner; att förlita sig på redan etablerade yrkes- eller organisationskulturer. Resultatet har även relaterats till bilden av norsk ledarstil i befintlig teori; en ledarstil som präglas av jämlikhet, kollektivism och konsensus. Det empiriska underlaget för studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer.