En kvalitativ undersökning av SEB och Föreningssparbankens strategiimplementering vid deras direktinvestering i Baltikum..

My essay is a description about the religion Wicca; laws, ethics, history, rites, inauguration and how they relate to the gods and the different seasons.It?s also about the wiccan history and how wicca have created their own history by taking old mythic stories and making them their legacy..

Den här uppsatsen handlar om de 15 konfirmandböckerna som utgavs mellan 1920-25. Vad böckerna innehåller, hur de är strukturerade och vilka referenser/hänvisningar som författarna gör. Uppsatsen går också igenom 1917 års kyrkohandboks två konfirmationsgudstjänster, deras bakgrund och innehåll. Slutligen jämförs böckernas innehåll med gudstjänstens innehåll..

Syftet med denna studie är att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i år, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hård kritik. Diskussionerna baseras många gånger på utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp så som mångfald och kvalitet sig gällande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras på är insamlat från Sveriges största riksstäckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad.

This essay attempts to examine the discourse of the Sweden democrats in relation to thevalue system of the Swedish national school.To analyse the political texts I use discourse analysis and especially the method and approachconducted by Judith Lee Bacchi. Bacchi focuses on the construction of a problem in variouspolitical discourses. When performing this kind of analysis the main question is (accordingto Bacchi): ?What is the problem represented to be??I find that the Sweden democrats construct the ?migration politics? and the ?multiculturalpolitics? that is guiding the society as the cause of most problems in our society. To solvethe ?problems? they promote a nationalistic and a cultural racist discourse especiallypinpointing the ?Muslims? as being a problem.Since the Sweden democrats are striving to implement their discourse in the society andschool, and since their discourse already are reproduced by solar students in the classroom,I find it important to examine the essence of their particular discourse and contrast it withthe current value system of the Swedish schools.I don´t find the nationalistic and racist discourse of the Sweden democrats to correspond tothe value system of the Swedish school, mainly due to their strive to create alienation, andby labeling individuals in a reductive manner, instead of using apparent differences as asource for democratic discussions in the classroom.

I detta arbete ämnar vi ta reda på vad fyra överlevande ifrån Förintelsen tycker om den omfattning som Förintelsen har i de skolor de besökt genom åren. Genom intervjuer med respektive informant, har vi tillgodogjort oss deras åsikter, vilka vi har kontextualiserat i detta arbete. Vi finner det oerhört viktigt att arbeta med Förintelsen i skolan, inte bara för att motverka rasism och nazism, utan även för att förhindra att något liknande inträffar igen. Det finns en omfattande mängd dokumenterad information från Förintelsen, men vi anser det allra bästa medlet för åskådliggörande vara en överlevande. Färre och färre överlevande från Förintelsen är fortfarande i livet, varför vårt arbete kan fungera som en dokumentation för framtiden.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella inställning till ämnet historia och om det finns några skillnader mellan könen i inställning. Som sekundär fråga har huruvida föräldrarnas utbildningsnivå inverkar på elevernas inställning till ämnet undersökts. Dessa frågor är intressanta att veta mera omkring då ämnet historia verkar bli ett av de kärnämnen som läses på gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan även hjälpa för att på ett bättre sätt undervisa i ämnet då elevers inställning generellt är dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om både historia i skolan samt olika genus och jämställdhetsfrågor.

Denna studie handlar om mångkulturell vägledning på Komvux i Umeå. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur vägledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mångkulturell vägledning. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetssätt i mångkulturell vägledning samt vad dessa vägledare anser om sina mångkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas.Undersökningen är byggt på den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig på intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning samt tre utlandsfödda studenter på Komvux.Vi har utgått ifrån de teorier som vi har lärt oss under utbildningens gång. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberättelser, mångkulturell vägledning, kreativa arbetssätt samt studie- och yrkesval.I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvägledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mångkulturell vägledning definieras som ett förhållningssätt. Med menas det hur människor förhåller sig till varandra i ett vägledningssamtal där specifika och kreativa arbetssätt utövas för att kunna underlätta informationsutdelningen.

Denna studies fokus är styrningen i form av implementering och återkontroll av de auktoritativt beslutade kunskapsmålen som styr den svenska skolan. Studiens syfte är att utifrån en etablerad kunskapsnorm utreda i vilken grad gymnasieskolan efterlever den avsedda målstyrningen - det vill säga att utreda denna styrnings verkan. Detta görs utifrån ett diagnostiskt test som mäter måluppfyllelsen och användandet av betygskriterierna i historieundervisningen. Analysen sker bland annat i ljuset av den i studien presenterade statsvetenskapliga teorin om närbyråkraten och Lennart Lundquists implementeringsteorem kan - vill - förstår.Studiens resultat visar på svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssättning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmålen och betygskriterierna misslyckats. Orsaker till och lösningar på denna problematik diskuteras i det avslutande kapitlet.Studiens resultat visar på svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssättning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmålen och betygskriterierna misslyckats.

Länge har landskapets alla olika processer påverkat och påverkar landskapets utseende och utveckling. Landskapet är i en ständig naturlig förändring, en förändring som är kontinuerlig i tid och rum. Dess strukturer och former är ofta idag avlagringar från istider och processer som skedde för länge sedan och har genom dessa hjälpt människan förstå jordens utveckling. Människan är villkorslöst beroende av landskapet med dess resurser och utnyttjar dem i en allt större utsträckning. Många av resurserna vi utnyttjar har alla sin grund i landskapets geologi.

Som No-lärare vill jag kunna utnyttja den facklitteratur för barn som finns tillgänglig för skolorna, och behöver därför finna redskap för att kunna avgöra vad som är bra och användbar litteratur i undervisningssammanhang. För att få svar på om facklitteratur för barn är ett bra läromedel i NO-undervisningen har jag undersökt hur området vatten beskrivs i fyra faktaböcker. I min bakgrund har jag försökt klara upp vem läsaren är - utifrån skolans värdegrund - samt vad bra ämneskunskaper och ett bra språk innebär - utifrån lärandeprocesser och utifrån hur en text ska se ut för att gynna läsförståelsen. I värdegrunden har jag framför allt tittat på genus, kultur och etnicitet. Avslutningsvis har jag gjort en beskrivning av vad kursplanerna säger att elever ska kunna om vatten efter femte skolåret samt en beskrivning av vanliga elevföreställningar inför olika fenomen kopplade till vatten.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

Vid närmare undersökning upptäckte jag ett fält som inte tidigare hade utforskats. Forskning kring förhandlingar mellan olika nationaliteter med olika kulturer är utbredd men väldigt lite finns kring förhandlingar mellan samma nationalitet fast med olika kulturer. Inget fanns kring förhandlingar mellan arbetarkulturen och tjänstemannakulturen inom Sverige vilket fick mig att skriva denna pilotstudie om just detta. Med en reviderad version av Raymond Cohens teori om förhandlingar och kultur som ramverk lyckades jag med hjälp av samtalsintervjuer, enkäter och egna observationer ifrån förhandlingar visa på vissa kulturella skillnader. Det skulle visa sig att arbetarkulturen var kollektivistiskt orienterad medan tjänstemannakulturen var mer individualistiskt orienterad vilket har en rad konsekvenser för förhandlingarna dem emellan.

Uppsatsen Ungdomars världsbild och värdekartor är en C-uppsats som utförts för att få en uppfattning om ungdomars världsbild och värdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhälle. Syftet var att få en uppfattning om vad ungdomar anser vara värdefullt i sina liv, då vår uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick från ungdomarnas förhållande till sig själva, ut mot förhållandet till signifikanta andra, för att sedan gå vidare och utforska deras förhållande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest värdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjälp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars världsbild och hur de orienterar sig i världen. Vi samlade in materialet genom en enkätundersökning, 97 enkäter delades ut till ungdomar som går sista året pågymnasiet.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lärares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berätta om lärares yrkeskunskaper och barns hinder och tillträde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén används deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det är åtta skolteaterpubliker med barn 5-9 år och deras lärare i två olika teaterfoajéer som studerats innan de går in för att se en teaterföreställning.Skolteaterbesöket äger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lärare agerar med avledande, påminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. Lärares handlingar karaktäriseras av disciplinerande makt och då fler hinder än tillträden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tillträde till kultur.