Sökresultat:
4780 Uppsatser om Kultur och idéhistoria - Sida 25 av 319
KVINNOR ĂR SĂLLAN ?BARA? KVINNOR : en kvinnofokuserad intersektionell studie av tvĂ„ lĂ€roböcker i Ă€mnena historia och engelska
In this study we have analysed from an intersectional perspective two textbooks Historia 1b and Progress Gold A which are purposed to be used as teaching material in Swedish schools in the subjects of History and English. Our question and reason for doing the analysis is to emphasise and make the variety of women in the books visible in order to compare that variety to the one that is demanded by the Swedish curriculum. The analysis is made from an ideology critical perspective and contains quantitative elements. Our conclusion is that the material contains both excluding and including features. Some intersectional categories are well represented while others, like functionality and religion, are not.
Skolelever och Förintelsen : En kvantitativ studie om gymnasieelevers attityder gentemot Förintelsen
Centrum för invandrarforskning vid Stockholm universitet (CEIFO) genomförde 1997 en studie om svenska skolelevers förhÄllande till rasism och demokrati. Resultatet visade att endast 66 procent av respondenterna var sÀkra pÄ att Förintelsen av judarna hade Àgt rum. Med detta som grund bildade man forumet, Levande historia, i syfte om att bevara minnet av Förintelsen. Syftet med vÄr studie var att undersöka skolelevers attityder gentemot Förintelsen och hur de förhÄller sig till hÀndelsen ur ett empatiskt och moraliskt perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning som delades ut till 40st Ärskurs tre elever pÄ gymnasiet.
Bild som uttrycksform vid undervisning i historia och matematik, i skolÄr 1-6
Denna uppsats handlar om att anvÀnda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolÄr 1-6 anvÀnder bild som uttrycksform i Àmnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhÄllningssÀtt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma pÄ vÄr observationsskola. Uppsatsen bygger pÄ, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrÄn metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, dÀr bild och text jÀmstÀlls som betydelsebÀrande komponenter.
Bilden av historien
Examensarbetet Àgnas hur historien förmedlas i tre utgÄvor av lÀroboken Levande historia. Jag frÄgar mig pÄ vilket sÀtt en lÀrobok i Àmnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stÄ för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gÀllande kurs- och lÀroplan och vilka kan det inte?
Ămnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans lĂ€roplan. HĂ€r balanseras kravet pĂ„ lĂ€robokens objektivitet mot ett krav pĂ„ elevens kritiska tĂ€nkande.
Sekretessens utveckling frÄn antiken till idag
Krypteringens historia Àr lÄng och hÀndelserik, vilket ett system som Ceasarchiffer som snart Àr 2000 Är gammalt kan vittna om. Den hÀr litteraturstudien syftar till att ta dig som lÀsare med genom krypteringens utveckling frÄn antikens pergament till dagens datoriserade samhÀlle. PÄ vÀgen genom historien har studien som mÄlsÀttning att förklara för lÀsaren hur de olika krypteringssystemen som figurerat genom tiden har fungerat, och att lyfta fram matematik bakom systemen. Mot slutet av texten beskrivs dessutom hur kryptering skulle kunna fungera som inslag i skolans matematikundervisning. HÀr Àr syftet att inspirera lÀrare till att pröva pÄ nÄgot nytt i sin undervisning, vilket kan leda till ökad motivation.
Natur och kultur som bas för turismutveckling : Fallstudie Ekopark Böda
Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Ăland.
Natur och kultur som bas för turismutveckling : Fallstudie Ekopark Böda
Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Ăland.
VÀst om öst : Om andrafierande praktiker och postkoloniala strukturer i historielÀroböcker
Med utgÄngspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framstÀllningarna av Asien i gymnasieskolans historielÀroböcker för att undersöka hur lÀroböckerna upprÀtthÄller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat vÀst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgÄr frÄn en ideologikritisk nÀrlÀsningsstudie av fem lÀroböcker i historia. Samtliga studieobjekt Àr publicerade under Är 2011 och 2012 inom ramen för den nya lÀroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation.Resultatet visar att vÀsterlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser dÀr vÀsterlandet överordnas österlandet eller dÀr en eurocentrisk historieskrivning som berÀttar en selektiv historia förs i lÀroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken lÀnder som anammat författningar av vÀsterlÀndska snitt och vÀsterlÀndska sedvÀnjor vÀrderas högre Àn lÀnder som inte gjort det.
Kompletterande svensk undervisning i en stad i Europa
I denna uppsats behandlar jag hur svensk skönlitteratur och olika medier anvÀnds i en klass i utlandet dÀr kompletterande svensk undervisning bedrivs. Studien omfattar Àven elevernas uppfattning om svensk kultur och hur kultur förmedlas i undervisningen. DÀrtill har ocksÄ elevernas attityder till sprÄket granskats. Undersökningen omfattar kvalitativa intervjuer med en lÀrare och fyra elever. Studien visar att litteraturundervisningen utgÄr ifrÄn ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv vad gÀller valet av litteratur.
Kulturell globalisering i tidningsbranschen : En studie om visuell design pÄ kvinnomagasins omslag i olika kulturer
Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.
Svenskhet i lÀroböcker : En studie om svenskhet i lÀroböcker för Àmnet historia skrivna efter lÀroplanen för gymnasieskolorna 2011
LĂ€roböcker har sedan folkskolans lĂ€sebok utvecklats i takt med skolan till att finnas i fler Ă€mnen och fler upplagor Ă€n tidigare. Ăven i historieĂ€mnet har lĂ€roböckerna utvecklats och historien har genom Ă„ren tolkats och författats pĂ„ olika sĂ€tt av olika författare. Författarna har dock alltid haft en lĂ€roplan att förhĂ„lla sig till vilken har styrt historieskrivningen. Men Ă€ven lĂ€roplanen har förĂ€ndrats i takt med skolans och samhĂ€llets utveckling. 2011 fick gymnasieskolan en ny lĂ€roplan att anpassa sig till, en anpassning som Ă€ven pĂ„verkar hur lĂ€roböckerna författas.
Gestaltande tematisk undervisning i historia - Förskola och grundskolans tidigare Är
Under mina Är pÄ lÀrarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat pÄ diverse olika förskolor och skolor i olika samhÀllsskikt, dessa skolor har haft varierande mÄngfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika hÀrkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssÀtt. DÀrför vill jag i detta arbete, med hjÀlp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bÀst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssÀtt. För att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för elever med en annan kulturell bakgrund Àn den svenska eller svÄrigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan anvÀnda sig utav i undervisning av historia.
En ofullstÀndig historia - en studie av fotografierna i historielÀroböcker för gymnasiet ur ett genusperspektiv
Ă
sikten att kvinnan anses vara understÀlld mannen Àr inget nytt fenomen. Detta synsÀtt har prÀglat bÄde det svenska och oÀndligt mÄnga andra samhÀllen under hundratals Är. Sverige anses av mÄnga vara ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder nÀr det gÀller mycket, sÄ Àven skolsystemet. Skolans vÀrld Àr majoriteten av mÀnniskorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur Äterges dÄ det jÀmstÀllda svenska samhÀllet för eleverna? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn framstÀlls genom fotografierna i lÀroböcker för historia pÄ gymnasiet.
Den mÄngkulturella skolans utmaningar : en enkÀtstudie av lÀrares instÀllning till nya kultur- och religionsuttryck
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrares instÀllning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.FrÄgestÀllningarVad har grundskolelÀrare för attityder till frÀmmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?Finns det en samstÀmmighet bland grundskolelÀrare angÄende hur de ska förhÄlla sig till, och agera i frÀmmande situationer som uppkommer pÄ grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?Finns det nÄgra mönster eller samband mellan lÀrares Äsikter relaterat till Älder, kön etc.?.
Arbetslivs-, kultur- och samhÀllsinslag i svenskundervisningen för invandrare. En beskrivande undersökning
Svenskundervisning för invandrare Àr en mÄngfacetterad verksamhet med mÄnga olika undervisningsinslag. Undervisningen syftar frÀmst till att ge kursdeltagarna sprÄkliga kunskaper och fÀrdigheter samtidigt som det finns ett behov av arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier inom ramen för sfi. Behovet har sin grund i sprÄkets roll som kulturbÀrare samt i undervisningens kommunikativa mÄl som finns presenterade i styrdokumenten för sfi. Arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier Àr olika vanligt förekommande i sfi-undervisningen. Vardagslivsundervisning anses vara det undervisningsinslaget som det Àr svÄrast att undervisa i.