I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebär att de är flerspråkiga. För att de ska kunna få det stöd de behöver krävs det att de lärare som de möter har insikt i deras behov. I en enkätstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flerspråkiga barns språkinlärning bland 96 andraårsstudenter på lärarutbildningen.Undersökningen visar att lärarstudenter har en övertro på barns förmåga att lära sig ett nytt språk och att blivande språklärare verkar vara bättre rustade än andra ämneslärare, vilket tyder på att man saknar förståelse för att detta är kunskap som behövs inom alla ämnen i skolan. Språket är det verktyg som vi i första hand använder då vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, därför måste eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på bästa sätt..

Bakgrund: Tidigare forskning som beskriver hur bedömningen av postoperativ trakeal extubation ska gå till och vad som måste vägas in i bedömningen är begränsad. Existerande forskning berör specifika kriterier för att bedöma extubationstillfället, men få studier sammanställer samtliga. De kriterier som framkommer är anestesidjup, spontanandning, vakenhet, neuromuskulär blockad och temperatur. Anestesiyrket och den tysta kunskapen karaktäriseras av att simultant balansera flöden av formell kunskap från litteratur och kunskap från tidigare erfarenhet. Som nyutbildad och oerfaren anestesisjuksköterska saknas referenser och tidigare upplevelser vilket kan försvåra bedömningen av extubationstillfället.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur anestesisjuksköterskan bedömer postoperativ trakeal extubation.Metod: En kvalitativ ansats med fokusgruppsintervju som metod användes.

SAMMANFATTNING Denna studie handlar i sin helhet om hur man arbetar och ser på specialpedagogik.  Delar av denna studie genomfördes i Kenya, där jag var på en skola i staden Nakuru. Där genomförde jag intervjuer med lärare samt samlade på mig material. Syftet med studien är att se hur man i Kenya bemöter elever i behov av stöd i undervisningen samt hur synen på barn i behov av stöd har sett ut och ser ut i landet idag. Efter att jag tagit del samt bearbetat relevant litteratur valde jag att undersökta detta genom att göra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra verksamma lärare som undervisade i olika årskurser.

Studien syftar till att undersöka ifall det är en bra undervisningsmetod då man viker 8 veckor av terminen till att komponera och spela in en låt på lektionstid. Studien skall även undersöka den didaktiska aspekten av metoden. Studiens syfte är även att belysa vikten av att koppla teori till det praktiskt utövande av sin kunskap. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex av de gitarrelever jag undervisade med denna learn by doing metod. Intervjuerna är gjorda utifrån semistruktuerade frågor.

SammanfattningSyftet med studien var att få en förståelse för den ökning av polisanmäld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som använts är främst rapporter från Brottsförebyggande rådet (BRÅ 2000: 15, BRÅ 2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmälningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 år inom socialtjänsten samt nationella kartläggningar av våld mot barn (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). Tillgängliga resultat från Brottsförebyggande rådet (2011:16) visade att den sedan länge pågående ökningen berodde på en ökad anmälningsbenägenhet. Inför enkätstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjänstemäns attityder och värderingar som gör att socialsekreterare är en av de anmälningsgrupper som väljer att polisanmäla barnmisshandel i allt högre utsträckning.Det empiriska materialet bygger på en digital enkätstudie som riktade sig till socialsekreterare från Stockholms län. Enkäten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar.

I detta arbete presenteras en redovisning av Kurt Weill som kompositör under en tumultartad period (1927 - 33) av hans händelserika liv. Arbetet har jag skrivit ur en gitarrists och banjospelares ögon, och jag har i min redovisning av hans verk givit kortfattade beskrivningar om hur Weill kan ha gått tillväga då han komponerade för dessa knäppinstrument. Följaktligen har jag resonerat över varför han skrev för dessa instrument; vilka omständigheter och vilka personer som kan ha inspirerat honom till att göra detta. Syftet med detta har varit att samla kunskap till interpretation och arrangering av hans verk, kunskap som jag sedan har använt i en konsert. Jag har även haft som mål att öka min egen kunskap om Weill som kompositör, och att kunna få andra att upptäcka kvalitéerna i hans kompositörskap.Efter att ha skaffat fördjupad kunskap om ett stort antal verk av Weill så har jag valt ut ett antal stycken att arrangera.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur kliniska psykologer uppfattar och förhåller sig till sexmissbruk i klinisk verksamhet. Sex psykologer, med erfarenhet inom missbruksvården deltog i intervjuer och resultatet analyserades utifrån IPA. Fyra teman framkom: sexmissbrukets osynlighet, sexmissbruk som ett sökande, ytterligheter och sexmissbrukets komplexitet. Sexmissbruk betraktades som ett komplext fenomen, var i det ryms många ytterligheter. Det upplevdes som osynligt i utbildningen, kliniken och samhället och beskrevs som ett sökande eller självskadebeteende hos individen.

I den här uppsatsen presenteras en studie av rörelsebaserad zoom (Device Movement Based Zoom) och nyp-zoomning (Pinch-zoom). Rörelsebaserad zoom innebär att användaren zoomar in genom att gå närmare ett objekt och zoomar ut genom att gå längre bort från det. Nyp-zoomning innebär att användaren zoomar genom nyp-gester med två fingrar på plattformens pekskärm. Syftet var att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan de båda systemen ur ett användarperspektiv samt om engagemanget blir större när rörelserna blir större och användaren tvingas vara mer aktiv (med kroppen) vid interaktionen med systemet. De 24 deltagarna i studien testade två olika system, ett med vardera typen av zoom, och både kvalitativ och kvantitativ data samlades in genom enkäter.Resultatet visade att systemen hade nästan lika hög popularitet (på frågan; vilken av de två systemen skulle du föredra?).

För eller senare kommer man som lärare att ställas inför det faktum där man måste hantera en krissituation, där en eller flera barn behöver omsorg. Forskning inom ämnet krishantering är därför ett viktigt hjälpmedel för hur man på bästa sätt stöttar och hjälper barn och vuxna i svåra situationer. Mitt syfte med detta arbete har varit att ta reda på hur man inom skolan arbetar men krishantering för att på så sätt samla kunskap inom ämnet. Denna kunskap är ett viktigt redskap för mig i mitt kommande läraryrke men också för andra som är verksamma inom läraryrket. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat två pedagoger och en rektor.

Introduktion. Endometrios är en inflammatorisk, kronisk östrogenberoende sjukdom i endometriet. Symtom kan vara smärta, dysparenui, infertilitet och minskad prestationsförmåga på grund av tröttheten. Det är svårt att ställa diagnos då endometrios kan vara svårupptäckt på grund av ospecifika symtomen. Syfte.

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka åskådliggöra teoretiska och tankemässiga komplikationer mellan kunskapssynen i läroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill därför dels ta reda på vad läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur läroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nå en djupare förståelse för läroplanens formuleringar i detta avseende, lägger jag ett utvecklingsperspektiv på samhälle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift är tudelad.

Sammanfattning: Vi står inför en tid med stora pensionsavgångar, endast under 2011 kommer 124 000 svenskar att fylla 65 år. Då äldre anställda ofta innehar mycket kunskap efter lång erfarenhet inom en organisation finns en risk att kunskapen följer med dem när de slutar till följd av en pensionering. Med denna studie önskar vi kunna bidra med en större förståelse för betydelsen av en tydligt utarbetad pensionerings- och kunskapsledningsstrategi för en organisation då dessa stora pensionsavgångar väntar. Vi önskar även bidra med en ökad medvetenhet om kunskapsledningens relevans i organisationer, och att denna medvetenhet bör finnas hos alla anställda och inte endast vara individspecifik.Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera det personliga nätverket runt en nyckelperson i en organisation för att kunna utvärdera nätverkets roll i bevarandet av kunskap vid nyckelpersonens pensionering samt identifiera kunskapsbevarande faktorer. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie där både intervjuer och dagböcker användes för att samla in det empiriska materialet.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att mäta gymnasieelevers förkunskaper i historieämnet genom ett didaktiskt prov. Min undersökning visar att ett didaktiskt prov i historia är genomförbart. Vilken typ av kunskap som ska bedömas kan utläsas genom kursplanerna, trots deras vaga föreskrifter om innehållet i historieämnet. Därtill verkar det finnas en samsyn bland historielärarna om det centrala stoffet för historieämnet ? en tyst kanon.

Äldre personer med demens är en stor del av patienterna inom akutsjukvården. När en person får en demenssjukdom kan symtom vara förändringar i beteenden och personen kan få svårigheter att uttrycka sina känslor så omgivningen förstår. Sjuksköterskan ska bemöta alla patienter med värdighet och respektera deras integritet. Då sjuksköterskan och patienten får svårt att kommunicera ställer det krav på att sjuksköterskan har kunskap om demens och kan ge god omvårdnad som är individanpassad. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver omvårdnaden av personer med demens inom akutsjukvård, visa på svårigheter och hinder samt möjligheter och framtida förbättringar i omvårdnaden.