Uttalad förlossningsrädsla finns i dag hos ca 20 % av gravida kvinnor I Sverige. Det är naturligt att kvinnor känner viss rädsla inför en förlossning men vid uttalad förlossningsrädsla är det en svårare grad av rädsla som kan härledas både till upplevelser före, under och efter förlossningen. Över hela Sverige finns så kallade Aurora mottagning där kvinnor behandlas specifikt för sin förlossningsrädsla. Barnmorskor har en central roll vid förlossningen för att inte orsaka kvinnorna lidande i vårdmötet. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där barnmorskans upplevelser av att vårda och praktiskt handhavande av en förlossningsrädd kvinna under förlossningen studerats.

SyfteSyftet var att studera hur meningsutrymme utvecklades och kommunicerades i förhandlingssituationer mellan barnen i en förskoleklass. För att belysa det ställdes frågor om vilka kommunikativa strategier och genrer som kom till uttryck när barnen skapade sig och tilldelades meningsutrymme i interaktion med sina kamrater. Andra frågor som ställdes var vilka kommunikativa strategier och genrer som tog överhanden samt varför dessa dominerade över andra.MetodEn förskoleklass observerades med hjälp av videofilmning i situationer då barnen i första hand organiserade sin verksamhet själva. Förhandlingssituationer som för en utomstående vuxen gick att följa valdes ut i aktiviteter där barnen uttryckte sig verbalt. Urvalet gjordes även med tanke på att exemplen skulle ge så mångfasetterade perspektiv som möjligt på hur kommunikativa strategier och genrer uttrycktes.TeoriUppsatsens teoretiska perspektiv inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv.

Inledning:Sjuksköterskors upplevelser av effekter av att ha deltagit i processinriktad omvårdnadshandledning (POH) i direkt anslutning av handledningen, finns beskriven i flera studier. Hur sjuksköterskor upplever effekter av POH några år efter avslutat handledning, finns endast beskrivet i ett fåtal studier. Författaren tycker det skulle vara betydelsefullt att utvärdera sjuksköterskornas upplevelser av effekterna i POH ytterligare.Syfte:Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och betydelse av processinriktad omvårdnadshandledning minst tre år efter avslutad handledning.Hur sjuksköterskor upplevde att det var att delta i POH?Om sjuksköterskor upplever att de har kvar några effekter från att deltagit i POH?Metod:Kvalitativ metod med intervjuer enligt Trost (1993) användes. Där analysen utfördes enligt Graneheim & Lundman (2004) innehållsanalys för att bearbeta insamlad data.Resultat:Människan upplevs bestå av en enhet med olika delar en, kroppslig, själslig och andlig dimension.

40-65 procent av Sveriges befolkning lider av någon form av långvarig smärta. Smärtan leder inte bara till konsekvenser för individen utan även för samhället. Smärta är en subjektiv upplevelse och därför är det av största vikt för sjuksköterskan att uppmärksamma och tro på patientens berättelse för att kunna hjälpa och lindra. Sjuksköterskor möter patienter med långvarig smärta oavsett var de arbetar. Därför är det är viktigt att ha kunskap om hur patienter hanterar sin smärta.

Filmen Uncle Boonmee Who Can Recall His Past Lives (2010) presenterar ett antal scener som är till synes orelaterade till filmens övergripande handling. Filmens titel antyder att dessa scener möjligen kan vara minnen ur titelkaraktärens tidigare liv, emellertid finns det ytters lite underlag för en sådan tolkning i själva filmen. Syftet blir därmed att närmare undersöka dessa scener, att söka tematiska kopplingar mellan dessa scener och filmen som helhet, samt att försöka komma fram till hur dessa scener kan ses arbeta med minnen.Laura U. Marks bok, The Skin of the Film (2000), har valts som underlag för den följande analysen i förhoppning att de tankar som läggs fram där skall kunna nyttjas för att tolka och diskutera de nämnda scenerna i filmen. I arbetet nyttjas därtill den metod som förespråkas av det hermeneutiska vetenskapsidealet för att erhålla kunskap.Arbetet visar på att filmen inte nödvändigtvis söker att gestalta minnen utan kan ses locka åskådaren till att minnas genom att presentera bilder som bäst förstås genom kroppslig inlevelse i bilden, kort sagt; filmen söker att aktivera åskådarens minne genom bilder med haptiska kvaliteter.

Autism är ett livslångt handikapp som ställer stora krav på familj, skola, sjukvård samt övriga personer som på olika sätt kommer i kontakt med dessa barn. Pedagoger och vårdare behöver medvetandegöras om sina föreställningar eftersom dessa styr bemötandet. Målet för behandlingen är målmedveten träning eftersom förmåga till social inlevelseförmåga mer eller mindre saknas hos såväl barn som vuxna med autism.Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som fanns för att främja utvecklingen av barn med autism, samt vilken påverkan dessa metoder hade på barn- vårdarrelationen.Litteraturstudien var en granskning och en sammanställning av ett specificerat forskningsområde/ämne. Resultatet visade på att vårdare som använt sig av specialpedagogik i hemmet upplevde att relationen till barnen förbättrades. Genom att familjerna erbjöds undervisning om olika metoder för specialpedagogik påverkades barnen med autism på olika positiva sätt.

Generellt kan sägas att det alltid finns ett spel och en relation mellan vårdgivare och vårdtagare, respektive bestraffare och den straffade. Detta framkommer tydligt i fängelsemiljö. Två centrala begrepp i diskussionen om kriminalvård är vård och straff. Ofta framställs dessa två som varandras motsats och som existerande oberoende av varandra. Man talar ofta om att döma någon till det ena eller det andra och tänker inte sällan i termer av återanpassning respektive vedergällning.Syftet med denna uppsats är att kartlägga begreppen vård respektive straff.

Uppsatsen undersöker med konstformen ljudkonst och den konstnärliga hanteringen av ljud i fokus en interaktion mellan finkultur och populärkultur. Fokus ligger på aktörer inom populärkulturen som använt sig av konstnärliga strategier med rötter i finkulturen. Undersökningen spårar ljudkonstens historiska bakgrund och främst de förlopp som bidragit till att det är en gränsöverskridande konstform. Den populärkulturella konstvärldens etablering som en social organisation där konstnärlig verksamhet är möjlig undersöks..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de villkor kring vilka unga tjejer formar sin sexualitet. Det gör jag genom att titta på hur sexualitet beskrivs och hur kön positioneras i en kontext som är avsedd för unga tjejer. Jag vill också anlägga ett tidsperspektiv för att se om det skett någon förändring över tid och hur den i så fall ser ut. Empirin utgörs av texter från tidningen FRIDA från 1983 och 2008. Frågeställningarna är: Hur beskrivs tjejers och killars upplevelse av sex? Hur beskrivs tjejers och killars sexualitet? Hur positioneras kön i utsagorna? Jag använder mig av diskursanalys som metod, och teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism, teorier om diskurs och genusteoretiska begrepp.

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla.

Rapporten syftar till att ge svar på hur trädgårdsparker i södra Sverige kan använda sig av upplevelsemarknadsföring för att kunden ska få en positiv upplevelse av besöket. Resultatet utgår från både litteraturstudie och empirisk data från intervjuer. För att ett företag ska kunna iscensätta upplevelser som väcker engagemang måste erbjudandet anpassas väl till målgruppen. Deltagandet kan ske aktivt eller passivt och bör inkludera alla de fyra aspekterna underhållning, utbildning, estetik och eskapism för en positiv upplevelse samt att händelsen har ett klimax.I dagens samhälle konsumerar vi inte bara för att tillfredsställa våra grundläggande behov utan också för att visa vår identitet. Vilka händelser som vi väljer att engagera oss i illustrerar de värden vi vill bli förknippade med.

Med bakgrund av det allmänna hälsoläget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrånvaro samt dåliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvårdsprojekt på ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelåg någon skillnad mellan de avdelningar på det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jämfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hälsocoach var aktiv på avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal på ett större företag i Sverige.

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om och i vilken utsträckning elevernas bakgrund, tidigare kunskaper, erfarenheter och förutsättningar tas tillvara i två mångkulturella skolor i Göteborg. Vilka behov och förutsättningar flerspråkiga elever har enligt lärare? Utformas interaktionen i klassrummet utifrån det interkulturella perspektivet? Finns det samverkan mellan modersmålslärare, andraspråkslärare och ämneslärare och hur den ser ut? Vilka är skolledningens tankar kring mångfalsarbete?Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgör ett sociokulturellt perspektiv på lärande, enligt vilket allt lärande äger rum i ett socialt sammanhang i interaktionen med andra människor. Under vilka förhållanden denna interaktion sker kan vara avgörande för elevers kunskaps-, språks- och identitetsutveckling. Utformas interaktion utifrån ett interkulturellt perspektiv är undervisningen gynnande för flerspråkiga elever.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i årskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat på de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrågasättande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion på en skola. Avslutningsvis behandlar även studien frågan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i så fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lärare både orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nämnda tema påvisar studien flera exempel på interaktionella praktiker som är genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrågasättande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utsträckning än flickor, vilket kan tänkas vara en interaktionell praktiker som är genusnormerande. Studien påvisar även hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig från kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i höga hastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måste utveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt. För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaper om den mänskliga kognitionen.