Under 2000-talet har medie- och musikklimatet varit i omstöpning. FörutsÀttningar för att dela, distribuera och upptÀcka musik har förÀndrats i grunden. Soundcloud, en digital musikplattform som startade sin verksamhet hösten 2008, stÄr pÄ mÄnga sÀtt i centrum för denna utveckling.Det övergripande syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett antal ÀmnesomrÄden kopplade till teknik och musik, sociala funktioner och relationer, ett förÀndrat musiklandskap samt Soundclouds samarbete med Audible Magic tematiskt analysera och problematisera den digitala musikplattformen Soundcloud med utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer med artister/producenter/DJ:s verkandes inom den elektroniska scenen. Mer specifikt behandlas anvÀndarnas förhÄllning till upplevelsen av musik genom den sÀrskilda teknologi och grafiska inramning som Soundcloud tillhandahÄller samt de sociala funktioner som implementerats. Vidare problematiseras synen pÄ Soundcloud som ett community, förhÄllandet mellan global och lokal tillhörighet samt hur artister respektive lyssnare förhÄller sig till ett nytt medie- och musikklimat.

Bakgrund och problem: IAS 37 trÀdde formellt ikraft för noterade bolag i Sverige 2005. Det medförde ökade upplysningskrav kring avsÀttningar och eventualförpliktelser och en anpassning till den anglosaxiska redovisningstraditionen. AvsÀttningar och eventualförpliktelser Àr bedömningsposter, vilket gjorde det intressant att ta reda pÄ hur praktiker uppfattar de bedömningar och avvÀgningar företag gör vid redovisningen av posterna. Att endast begrÀnsad forskning tidigare bedrivits inom omrÄdet gjorde att vi valde att kartlÀgga i vilken omfattning posterna redovisas och hur vÀl upplysningskraven i standarden följs. Stora och smÄ bolag har ofta olika förutsÀttningar och motiv vid redovisningen och vi fann det dÀrför av intresse att undersöka om det fanns skillnader mellan grupperna.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrÄn en utgÄngspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att Ä ena sidan syfta till att skapa ett mer rÀttvist och demokratiskt samhÀlle, samtidigt som flera problemomrÄden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnÄ detta mÄl. Genom att studera en detaljplaneprocess i BiskopsgÄrden i Göteborg dÀr stadsbyggnadskontoret sjÀlva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förstÄelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frÄgor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fÄtt ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte frÀmst beror pÄ den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att Àven andra planeringsnivÄer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta Àr att vidden av deltagandegruppens perspektiv pÄ stadsdelens utveckling övergÄr detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete.

Detta examensarbete vill pÄvisa en möjlig vÀg till kompetensutveckling pÄ call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett vÀletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under Ätta mÄnader pÄ Kalix Tele24, med stöd och kunskap frÄn en student/handledare frÄn LuleÄ tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade pÄ att hitta förbÀttringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en projektgrupp, bestÄende av personal frÄn olika delar av Kalix Tele24.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrÄn en utgÄngspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att Ä ena sidan syfta till att skapa ett mer rÀttvist och demokratiskt samhÀlle, samtidigt som flera problemomrÄden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnÄ detta mÄl. Genom att studera en detaljplaneprocess i BiskopsgÄrden i Göteborg dÀr stadsbyggnadskontoret sjÀlva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förstÄelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frÄgor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fÄtt ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte frÀmst beror pÄ den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att Àven andra planeringsnivÄer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta Àr att vidden av deltagandegruppens perspektiv pÄ stadsdelens utveckling övergÄr detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete. Vad gÀller undersökningen av uppsatsens vÀrdeladdade begrepp, kan den aktuella medborgardeltagandeprocessen anses ha uppnÄtt en relativt hög grad av inkludering i sina praktiker.

?Syftet med min uppsats Àr att ta reda pÄ hur unga kvinnor genom en estetisk praktik ? fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik ? Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning dÀr den manliga blicken Àr norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förstÄelse för hur eleverna fotograferar i skolan.

Detta examensarbete har uppförts vid institutionen för stad och land, SLU, Ultuna, under vÄrterminen 2010, i samarbete med Vectura Consulting AB. Syftet har varit att ta reda pÄ hur praktiker gÄr till vÀga för att utföra landskapsanalyser i, samt att undersöka landskapsanalysernas roll, genom vÀgprojekt. Jag har under arbetets gÄng förstÄtt att landskapsanalys i vÀgprojekt Àr ett större och mer omdiskuterat Àmne Àn vad jag först anade nÀr jag intresserade mig för Àmnet. DÀrför har arbetets omfattning ökat under vÄren, och jag har kommit att behandla fler ÀmnesomrÄden Àn mina tvÄ ursprungliga syften. Slutsatsen vad gÀller mina syften Àr kortfattat att alla projekt Àr unika, varför det inte finns nÄgon generell sanning kring metodiken vid genomförande av landskapsanalyser. Vilken roll landskapsanalysen har i vÀgprojekt beror bland annat till stor del pÄ projektledaren. Arbetet bestÄr av tre delar, vilka sammanfattas nedan.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hiv-positivas berÀttelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berÀttelser och vilka samhÀlleliga normer som Äterfinns i individernas berÀttelser. Syftet har Àven varit att sprida information om hiv inom akademien, att lÄta hiv-positivas berÀttelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berÀttelser i en samhÀllelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhÀlleliga kontexter och visar pÄ relationen mellan tid, plats, medicinska framgÄngar och vÀrderingar. Det finns fÄ studier gjorda under 2000-talet som bÄde tar upp ett normkritiskt perspektiv pÄ samhÀlleliga diskurser och innehÄller hiv-positivas berÀttelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill sÀga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de dÀr? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Med syfte att undersöka knullnormativitetens diskurs, d.v.s. de sociala, sprÄkliga konstruktioner som gör det vaginala heterosamlaget till norm, har jag diskursanalytiskt studerat frÄgor och svar kring sexuella praktiker och problem i RFSU:s frÄgelÄda. Genom att undersöka hur heterosamlaget och annan praktik benÀmns och beskrivs i materialet har jag visat hur dess status reproduceras och ibland ifrÄgasÀtts. FörestÀllningarna om manlig och kvinnlig sexualitet pÄverkar i stor mÄn Àven hur samlaget och samlagsrelaterade problem beskrivs, och ibland Àven vad som uppfattas som problem. Jag har ocksÄ visat exempel pÄ motdiskurser som Àr tecken pÄ tendens till diskursiv förÀndring.