I Sverige har 8 av 100 personer någon form av obstruktiv lungsjukdom. Allvarlighetsgrad och prevalens av sjukdomen kan till viss del utläsas av läkemedelsutköpen. Det finns ingen tidigare studie gjord som detaljerat kartlägger utköp och följsamhet för patientgruppen 10 - 19 år med sjukdomen astma. Syftet med denna studie har varit att kartlägga och analysera utköp och följsamhet vid behandling med astmaläkemedel, ATC-kod R03, under åren 2000- 2004 i Jämtlands län. Astma skall behandlas även under de perioder patienten är besvärsfri.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till att lungornassyreupptagningsförmåga minskar och vanliga symtom är hosta och andnöd vidansträngning. Diagnostisering av KOL baseras på spirometri, menbehandlingsåtgärder bör utgå ifrån patientens fysiska förmåga och detta gerspirometri inte ett mått på. Det här examensarbetet har gått ut på att, utifrån enbefintlig step?test applikation som medicinsk teknik, forskning och utveckling harutvecklat, skapa en applikation som gör det möjligt att uppskatta KOL ? patientersfysiska förmåga. Applikationen möjliggör test hemifrån vilket gör att patienternaslipper återkommande sjukhusbesök och den kan också komma fungera sommotivation för patienterna till att öka sin aktivitetsnivå.

Minst 500 000 av Sveriges befolkning har Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefär 250 000 har hjärtsvikt. De två patientgrupperna hade många likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primärvårdsmottagning för dessa patienter kunde innebära många vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensområde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jämföra copingförmåga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjärtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av ångest, depression, påverkan på funktion av fatigue och andfåddhet utifrån copingförmåga och användande av olika copingstrategier.  Metoden var en beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjärtsvikt från primärvården i tre landsting ingick i studien och de fick svara på en hemskickad enkät.

Bakgrund: KOL är en sjukdom som karakteriseras av en irreversibel luftflödesbegränsning. Symtom vid KOL kan vara dyspné, hosta, sekret, ångest, oro och cyanos. Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2030 vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning och sjukdomen anses vara en folksjukdom.Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att leva med KOL.Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO.

Syftet med denna studie är att analysera och kartlägga utköp och följsamhet av läkemedel för astma (ATC-kod R03) under en femårsperiod mellan 2000-2004 hos personer som är i åldern 30-39 år. Avidentifierade individdata för 259 personer hämtades från Jämtlandsstudien som sedan många år är en databas över olika läkemedelsutköp i Jämtland. Databasen innehåller information som löpnummer, patientnummer, kön, ålder, utköpsdatum, ATC-kod, läkemedelsnamn och styrka, mängd läkemedel/förpackning, samt läkarkod. Från dessa data skapades patientprofiler genom att den totala behandlingstiden räknades ut för varje utköp, förutsatt att patienterna använde 1 DDD läkemedel/dygn. Från patientprofilerna kunde även följsamhet i procent räknas ut.

Syftet med studien var att undersöka patientupplevelsen vid behandling med sömnapnéskena hos patienter med diagnosen obstruktiv sömnapné utförda i allmän tandvårdspraxis. Studien genomfördes som en tvärsnittsundersökning i en av de större regionerna i Sverige, region Skåne. Undersökningen var retrospektiv i sin design och bestod av en enkät sänd till de patienter med en verifierad obstruktiv sömnapné som fått sin odontologiska behandling som ett led i sjukdomsbehandling. Behandlingen skulle ha pågått minst 6 månader. Enkäten skickades ut till 1148 patienter, varav 738 svarade (64 %).

Patienter som långtidsmedicinerar följer ofta inte sina läkemedelsordinationer. Följden kan bli ökad sjuklighet och ökade kostnader inom sjukvården. Detta problem är också känt vid medicinering mot obstruktiva sjukdomar som astma och kol. Syftet med denna studie har varit att studera följsamheten till läkemedel som används mot obstruktiva lungsjukdomar för åldersgruppen 20 till 29 år. Data till studien hämtades från den s.k.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och beräknas öka i omfattning. Det är en irreversibel sjukdom som förvärras med tiden och som innebär att lungorna får svårare att ta upp syre. Rökning är den främsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste åtgärden för att begränsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsätter många att röka efter att de har fått sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.

Patienters bristande följsamhet eller compliance till läkemedelsordination är ett vanligt förekommande problem som resulterar både i merkostnader för vården och försämrat behandlingsresultat. Problemet har också visat sig gälla för läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar som astma och KOL. Syftet med denna studie har varit att analysera läkemedelsuttag och följsamhet för patienter i åldern 60-69 år som medicinerat mot obstruktiv lungsjukdom i Jämtland under åren 2000-2004. Totalt ingick 266 patienter i studien varav 173 var kvinnor och 93 män. Patientprofiler upprättades där följsamheten i % uträknades genom att ta totala antalet DDD (definierad daglig dygnsdos), vilket uträknades med uppgifter om DDD och förpackningsstorlek för varje uttag, och dela det med behandlingstiden.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vårdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vården karakteriserades av befrämjande och hämmande upplevelser. Då de anhöriga kände att de hade gjort allt de kunnat för sin närstående genom att vårda denne i hemmet, så upplevdes det som att döden var lättare att acceptera. De anhöriga kände en stolthet och en tillfredsställelse över att ha varit anhörigvårdare och att de kunnat vara delaktiga i vården och de kände att de hade fått en stärkt självkänsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vården i hemmet var stödet de fick ifrån vårdgivarna..

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Astma och KOL är obstruktiva lungsjukdomar och ska som sådana behandlas kontinuerligt. Underhållsbehandling sker främst med steroider, antikolinergika och kombinationspreparat. Vid behov/akuta besvär sker medicinering med adrenergika. Det är angeläget att undersöka följsamheten, framför allt för underhållsbehandlingen, för att om möjligt kunna förbättra läkemedelsanvändningen och därmed terapiresultaten för dessa patienter och minska onödiga merkostnader i sjukvården. Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera uttag och därigenom följsamheten av läkemedel för astma och KOL (ATC-kod R03) i en patientgrupp 50-59 år i Jämtland åren 2000-2004.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och beräknas öka i omfattning. Det är en irreversibel sjukdom som förvärras med tiden och som innebär att lungorna får svårare att ta upp syre. Rökning är den främsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste åtgärden för att begränsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsätter många att röka efter att de har fått sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.

SammanfattningBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär en kronisk förträngning av luftrören, vilket medför att andnöd är det mest uttalade symtomet. Det är en progressiv och dödlig folksjukdom i Sverige, som ökar globalt och beräknas vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Sjukdomen orsakas främst av rökning och den medicinska behandlingen är begränsad främst till symtomlindrande och profylaktiska åtgärder. Sjukdomen påverkar en persons fysiska, psykiska och sociala dimensioner av livet. Panik och rädsla är vanliga känslor som förknippas med andnöden.