Kartläggning av patienters utköp av läkemedel mot obstruktiv
lungsjukdom.
Patienter i Jämtland 10-19 år under tidsperioden 2000-2004.
I Sverige har 8 av 100 personer någon form av obstruktiv lungsjukdom. Allvarlighetsgrad och prevalens av sjukdomen kan till viss del utläsas av läkemedelsutköpen. Det finns ingen tidigare studie gjord som detaljerat kartlägger utköp och följsamhet för patientgruppen 10 - 19 år med sjukdomen astma. Syftet med denna studie har varit att kartlägga och analysera utköp och följsamhet vid behandling med astmaläkemedel, ATC-kod R03, under åren 2000- 2004 i Jämtlands län. Astma skall behandlas även under de perioder patienten är besvärsfri. För underhålls- behandling av astma används läkemedelsgrupperna steroider och kombinationspreparat, vid behov används adrenergika. För att detaljerat kartlägga patienternas tillgång på läkemedel under behandlingstiden ifylldes patientprofiler för varje patient. Patientprofilen innehöll: läkemedelsnamn, datum för uttag samt definierad dygnsdos (DDD) för respektive uttag. Studien visar att följsamheten varierade stort inom gruppen och att dålig följsamhet är ett problem. Följsamheten varierade mellan 4 % - 137 % och endast 12 % hade en god följsamhet, definierad som uttag av medicin motsvarande 80-120 % av behandlingstiden. Endast 2 % var överbehandlade medan 86 % var underbehandlade. Medelvärdet på följsamheten bland kvinnor var 39 % och bland män 46 %, och i hela gruppen 43 %. Eftersom god följsamhet är viktig för denna grupp av patienter som annars riskerar försämring av sjukdomsbilden och bestående skador längre fram i livet är detta ett problem att uppmärksamma. Patienter, behandlande läkare/astmasköterskor och apotekspersonal bör ytterligare uppmärksammas på detta för att i samråd kunna hjälpa patienten till en bättre läkemedelsbehandling och i förlängningen en bättre livskvalitet. Man kan också anta att vissa samhällsekonomiska vinster kan göras genom att förbättra astmabehandlingen, då antalet astmarelaterade sjukhusinläggningar, långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar borde minska.