Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade.Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar.Resultat: Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt.Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet.Nyckelord: kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad..

Inom vården möter vårdpersonal ofta döden. Det är sannolikt att personalen påverkas när patienter som de vårdat avlider. Avsikten med denna uppsats var att ta reda på hur vårdpersonalen påverkas av sorg när patienter dör. Syfte Att undersöka hur vårdpersonal uttrycker, hanterar och påverkas av sorg i sitt arbete vid patienters dödsfall. Metod Uppsatsen är en litteraturöversikt.

De flesta som arbetar på en förskola kommer någon gång att möta ett barn i sorg. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om hur pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att få insyn i hur beredskapen kan se ut på förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger på barns sorg efter dödsfall av närstående. Frågeställningarna i studien berör barns och pedagogers perspektiv på sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika områdena nämns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrån detta används semistrukturerade intervjuer.

Det här arbetet handlar om hur man som lärare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. Här tas även upp hur och när man berättar för ett barn att någon dött. Det är av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjälpa dessa att gå vidare i livet, hur vi hjälper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en präst får man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhället kan fungera. I arbetet har jag även tagit upp hur viktigt det är att ha en handlingsplan för krissituationer.

Syftet var att visa resultat av akupunkturbehandling, från randomiserade studier, vid långvarig smärta hos patienter med olika smärttillstånd. Metoden var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar granskades enligt Willmans m fl (2006) kriterier för vetenskaplighet. Vid analysen framträdde sex huvudkategorier: Akupunktur mot kronisk smärta i ländryggen, Akupunktur mot kronisk huvudvärk, Smärtstillande effekt av öronakupunktur hos cancersjuka, Akupunktur mot kronisk smärta i nacken, Akupunktur vid fibromyalgi, Akupunktur not kronisk smärta av osteoartrit i knäna. Samtliga studier med undantag av fibromyalgi visar att akupunktur ger en smärtlindrande effekt. Nyckelord: akupunktur, långvarig, smärta.

Att drabbas av kronisk njursjukdom och vara i behov av dialysbehandling innebär en stor omställning i livet. Idag insjuknar cirka 1100 personer i Sverige per år i njursvikt som kräver behandling. Många patienter som går i dialysbehandling lider av kronisk trötthet, en trötthet som inte går att sova bort. Syftet var att belysa den kroniska trötthetens påverkan på patienter i behov av hemodialys. Litteraturstudien baserades på totalt 17 vetenskapliga artiklar där tre var av kvalitativ metod och resterande 14 var av kvantitativ metod.

Den här studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg är stort och svårt att förstå. Syftet med studien är att undersöka vilken beredskap några pedagoger i förskolan känner att de har när det gäller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin närhet. Vidare är ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlätta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger känner att de har för att hjälpa barn i sorg.

Intresset i vår studie är hur några lärare talar om barn i sorg. I litteraturdelen tar vi bland annat upp skolans uppdrag, barns reaktioner och hur man kan bemöta ett barn i sorg. För att få reda på hur man arbetar med barn i sorg i skolan har vi intervjuat några verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Lärarna talade om att vara lyhörd för elevens behov och visa respekt för eleven och dess familj. De berättade om vilka redskap som de använt sig av i mötet med barn i sorg, och även i den övriga undervisningen när de talat om sorg och död.

Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande.

Vid en kronisk sjukdom gäller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvård. Vårdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvårdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka på lärandet i egenvården i samband med kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lärandet, trygghetens betydelse för lärandet och förebilders betydelse för lärandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan på lärandet för personer med kronisk sjukdom i egenvården..

Att leva med en kronisk sjukdom innebär många gånger förändringar i livet. Den kroniskt sjuke upplever olika former av lidande såsom känslor av förlust, utanförskap, social isolering och ensamhet. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av ensamhet vid kronisk sjukdom. Resultatet baseras på 23 artiklar vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: att känna sig fången i sitt eget hem, att inte känna sig förstådd av andra, att känna skam och kroppsliga förändringar och att känna sig övergiven. För människor vilka lever med kronisk sjukdom och känner ensamhet, kan omvårdnadsinterventioner innefattas av att bryta tankar och livsmönster och skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med kronisk sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att diagnosen och dess process belastar och befriar, att vara orolig för nuet och framtiden, att pendla mellan hopp och förtvivlan, glädje och sorg, att vara skyldig och ha föräldraansvar, att vara uttömd, sakna bekräftelse och stöd, att genom stöd och förståelse acceptera och bli stärkt. Föräldrar upplevde chock och kaos när diagnosen kronisk sjukdom ställdes, men även lättnad och befrielse. De oroade sig för hur barnen skulle klara sig i framtiden.

Sjuksköterskeprogrammet, 120 poängOmvårdnad- Eget arbeteHT 2006.

Syftet med detta examensarbete är att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgår sorg. Vi vill genom detta arbete få kunskap om hur pedagoger bör förhålla sig till barn som sörjer. Genom att utgå från litteraturen som finns inom ämnet och intervjuer med förskollärare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjälpa dem. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. Då barn inte har den verbala förmågan att utrycka sin sorg kan de istället göra det genom att till exempel leka och rita.

I vårt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lärare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet få en förståelse för hur några vuxna tänker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lärare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta område samt intervjuat två BRIS-ombud och hållit ett fokusgruppsamtal med tre lärare har vi samlat in vårt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, på reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lärarnas syn på hur de tänker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg.