Kronisk smärta drabbar många personer och kostar samhället stora summor pengar varje år. Det är inte bara den kroniska smärtans inskränkningar i den drabbades rörelseapparat, utan också dess påverkan på den psykiska hälsan. Syftet med detta arbete är att utreda på vilket sätt den psykiska hälsan påverkas hos personer med kronisk smärta. Metoden som använts är litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger på Granskär & Höglund?Nielsen (2008). Resultatet har baserats på nio stycken artiklar och en review som visar att personer med kronisk smärta ofta har någon form av psykisk påverkan orsakad av sin smärta.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av hälsa vid kronisk sjukdom. 16 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem slutkategorier: att vara med familj och vänner, att välja glädje och förändra synen på livet, att göra det som är meningsfullt, att vara oberoende och bestämma över sitt liv och att finna styrka och frid i andlighet. Familj, vänner och att ha något meningsfullt att göra viktigt för människor i studien. Människor ville även uppleva oberoende, fatta egna beslut och kunna bo hemma. För att kunna befrämja hälsa hos människor med kronisk sjukdom för sjuksköterskor är det mycket viktigt att veta vad de som unika människor upplever vara hälsa då denna upplevelse är högst individuell.

Sjuksköterskor möter ofta sorg i sitt arbete, därför är kunskaper om sorgprocessen och sorgreaktioner viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge bra stöd till sörjande patienter. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stöd till patienter i sorg. Studien har genomförts som en litteraturstudie med resultat som visar på att många sörjande ansåg att stödet från vårdpersonalen var otillfredsställande eller otillräckligt. De sörjande ansåg att mest negativt var vårdpersonalens brist på medkänsla, empati, ärlighet och intresse för den sörjandes känslor. Det viktigaste i stödet visade sig vara när vårdpersonalen bara var där och lyssnade på de sörjande och lät dem uttrycka sina känslor.

Hälsa upplevs olika och tas oftast för givet. Sjukdom påverkar upplevelsen av hälsa. Personer prövas då med hinder och begränsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med kronisk sjukdom upplever hälsa. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ, manifest innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att finna balans i tillvaron, att genom relationer få stöd och förståelse, att bli stärkt av tro och hopp och att lära sig leva med begränsningar i vardagslivet.

Introduktion: Att förlora en nära anhörig rankas som en av de livshändelser som förorsakar störst emotionell påfrestning i livet. Sorg hos närstående skapar lidande som leder till en stressre-aktion. Ett ovanligt högt stresspåslag kan orsaka takotsubo, en reversibel hjärtsvikt. Hos en minoritet av sörjande närstående kan sorgen bli komplicerad och svår att hantera. Syfte: Belysa sjuksköterskans stödjande funktion i mötet med personer i sorg som mist en nära anhörig.

Introduktion: Gingivit förekommer hos en större del av befolkningen och kronisk parodontit förekommer hos upptill 40 % av alla vuxna i Sverige. Kunskapen om parodontala sjukdomar och vad de kan leda till är begränsad hos den svenska befolkningen. Den parodontala behandlingen delas in i icke-kirurgisk och kirurgisk infektionskontroll. Mätinstrumenten OHIP-14 och -49 är de mätinstrument som används oftast för att mäta livskvalité.Syfte: Att beskriva livskvalitén hos individer med kronisk parodontit.Frågeställningar: Hur upplever individer med kronisk parodontit sin livskvalité?Metod: En litteraturstudie.Resultat: I resultatet framkommer det att livskvaliteten hos personer med parodontit påverkas påtagligt.

Vid en kronisk sjukdom gäller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvård. Vårdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvårdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka på lärandet i egenvården i samband med kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lärandet, trygghetens betydelse för lärandet och förebilders betydelse för lärandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan på lärandet för personer med kronisk sjukdom i egenvården..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagogen kan arbeta förberedande, när något inträffar och efter arbetet med elever i sorgearbetet i anslutning till ett dödsfall. Det är viktigt att redan vid tidig ålder att börja prata om döden och vad den innebär, för att eleverna ska få en förståelse och kunna bearbeta och hantera sorg bättre.Avsikten med undersökningen var att genom en enkätundersökning få reda på i vilken omfattning sorg och död behandlas i klassrummet och i vilken utsträckning handlingsplaner följs och används. För att få en djupare förståelse av hur pedagoger arbetade gjordes även individuella intervjuer. Undersökningen visar att alla berörda skolor har en handlingsplan men få pedagoger använde sig av den. Det framgår även att pedagogers arbete med sorg förekommer endast vid enstaka tillfällen, de lägger inte någon vikt vid förarbete kring sorg..

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på förskolan bemöter barn i sorg samt deras kunskaper kring barns sorgereaktioner. Vidare även undersöka vilken krisberedskap förskolan har, hur handlingsplanen ser ut samt pedagogernas medvetenhet om handlingsplanen. Den teoretiska utgångspunkten i detta arbete är anknytningsteorin. Jag valde att undersöka barn och sorg i förskolan då jag är säker på att jag kommer möta på barn som sörjer under min yrkeskarriär. Jag valde samtalsintervju för att få svar på mina frågeställningar.

Kronisk smärta är ett tillstånd som drabbar många människor i olika åldrar. Varje år behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvården på grund av kroniska smärttillstånd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta. Litteraturstudien utgick från en manifest innehållsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och två litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och värme- respektive kylbehandling.

Introduktion Barn är en sårbar grupp vad gäller sorg på det sätt att de befinner sig i konstant psykologisk utveckling. Dessutom är de till stor del beroende av de vuxna som finns i deras närhet för att få det stöd i sin sorg som de är i behov av. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur barn och ungdomar uttrycker och hanterar sorg efter förlusten av en familjemedlem, samt hur omgivningen kan ge dem stöd. Metod Litteraturstudie valdes som metod för arbetet. Litteraturstudien är enbart baserad på kvalitativa artiklar eftersom det skulle göras en beskrivning av upplevelsen av ett fenomen.

Arbetet undersöker hur områden som döden, sorg och barns aktörskap gestaltas inom modern barnlitteratur. Studien består av en ideologianalys av åtta bilderböcker som alla blivit utgivna under åren mellan 1999 ? 2011. Syftet är att granska vilka kunskaper och värderingar som kommer till uttryck i barnlitteraturen och hur dessa kan relateras till den forskning som idag existerar om barn i sorg och barns förståelse om döden. Undersökningens fokus kommer vara hur det krisdrabbade barnet skildras i böckerna och vilken syn på barnet som förmedlas.    Ideologianalysen genomförs med analysverktyget parametrar.

Bakgrund: En vårdande relation är inte detsamma som en vänskapsrelation, men förutsätter ändå närhet och engagemang. Personligt engagemang är också nödvändigt för att utvecklas som vårdare. Sorg är en naturlig reaktion vid förlust av relationer, men det är inte självklart att vårdare vet om de får eller bör känna och uttrycka sorg när patienter dör. Det saknas en samlad bild av vårdares sorg över döende och avlidna patienter.Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdares egen sorg över döende och avlidna patienter gestaltar sig.Metod: Beskrivande litteraturöversikt av elva artiklar som analyserades med en form av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Vårdarens sorg gestaltar sig i form av inre känslor som att känna smärta och tyngande känslor samt skuld och ilska. Sorgen kan även visa sig i form av yttre uttryck där vårdaren exempelvis gråter eller känner sig rastlös.

I två studier undersöktes skillnader I empati beroende på målpersons kön. Istudie 1 fick 72 psykologistudenter läsa fyra berättelser där målpersonernabefann sig i besvärliga situationer och upplevde känslorna ilska, skam,rädsla och sorg. Därefter fick deltagarna skatta sin empati. Resultatetöppnade för möjligheten att sorg medförde mer empati för männen och ilskamer empati för kvinnorna. I studie 2 fick därför 101 psykologistudenter läsaen berättelse där målpersonen upplevde ilska eller sorg i en svår situationoch därefter skatta sin empati.

Disneys 12 animationsprinciper är ett ramverk som används av animatörer och när animationsprinciperna appliceras framhäver de en animationsstil vilket är problematiskt om de påverkar rörelsernas utseende. I undersökningen används animationsprincipen Follow Through and Overlapping Action för att undersöka om den verkar kontraproduktivt till att förmedla känslorna sorg och glädje. Follow Through and Overlapping Action handlar om att rörelser inte börjar eller slutar samtidigt. Glädje är en positiv känsla medan sorg är negativ. Artefakterna som skapas är sex animationsklipp där tre representerar glädje och de andra företräder sorg.