Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

Denna tvärsnittsstudie syftade till att undersöka samförekomst av smärtrelaterad rädsla och social ångest i ett kliniskt sample med kronisk smärtproblematik. Syftet var också att beskriva och kontrastera samvariation av transdiagnostiska faktorer i eventuella subgrupper. Datan bestod av enkätsvar från 196 deltagare i Social ångest smärta-projektet som leds av Örebro universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. En klusteranalys fick fram fyra subgrupper bland deltagarna. En subgrupp utmärkte sig för hög komorbiditet.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med kronisk sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att diagnosen och dess process belastar och befriar, att vara orolig för nuet och framtiden, att pendla mellan hopp och förtvivlan, glädje och sorg, att vara skyldig och ha föräldraansvar, att vara uttömd, sakna bekräftelse och stöd, att genom stöd och förståelse acceptera och bli stärkt. Föräldrar upplevde chock och kaos när diagnosen kronisk sjukdom ställdes, men även lättnad och befrielse. De oroade sig för hur barnen skulle klara sig i framtiden.

Cancer är ett stort samhällsproblem i Sverige och en viktig dödsorsak. På sistone har det inom cancerforskningsvärlden blivit allt mer intressant att studera hur kronisk inflammation påverkar uppkomsten av lungcancertumörer. I den här uppsatsen ämnar vi att studera sambandet mellan markörer för kronisk inflammation och lungcancer. Vi kommer även undersöka möjligheten för att lungcancer kan vara en markör för att man redan har lungcancer.Lungcancer är en av de vanligaste cancertyperna i Sverige och har en hög dödlighet jämfört med andra cancertyper. Orsakerna till detta är bland annat att den ofta upptäcks i ett sent stadie och att den är lokaliserad i ett känsligt organ som gör den svår att behandla.För att göra detta använder vi oss av sialinsyra som en markör för inflammation från en kohortstudie från 60-talet som korsas med det svenska cancerregistret från Socialstyrelsen.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre.

Idag är kroniskt obstruktiv lungsjukdom den fjärde största dödsorsaken i världen. Sjuksköterskans ansvarsområde är att ständigt arbeta med patientens omvårdnad, där patienten i högsta möjliga mån skall vara självständig, oberoende och delaktig i omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur fysisk aktivitet kan påverka patienters hälsa vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden var att utföra en litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som sedan granskades och analyserades. Resultatet presenterades i fyra kategorier; fysisk styrka, viktminskning, symtombegränsning och livskvalitet.

Stigmatisering innebär att en människa blir socialt frånstött på grund av avvikelse från sam-hällets beskrivning om vad som är önskvärt och normalt. Ordet stigma är ursprungligen ett grekiskt ord som utmärker något ovanligt eller dåligt hos en individ. Syftet med denna littera-turstudie var att beskriva människors upplevelse av stigmatisering vid kronisk sjukdom. Stu- dien baserades på vetenskapliga artiklar från årtalen 1990?2002.

Personer med kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjälp. Hälsa för den sjuke kan vara att få vistas i sin hemmiljö så länge det är möjligt. Ett sätt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillämpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hälsa, det vill säga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hälsa för människor som lever med kronisk sjukdom i hemmet.

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv neurologisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Att drabbas av en kronisk sjukdom medför för individen en förändrad livssituation. Det finns idag inget botemedel men med rätt behandling kan den sjukes livssituation förbättras avsevärt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur individer som drabbas av Parkinsons sjukdom erfar samt hur de hantera den förändrade livssituationen baserat på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det kan ta tid för individen att komma till insikt med sin sjukdom.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera föräldrars upplevelse av att ha ett barn med kronisk sjukdom. Elva artiklar har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som känner barnet bäst, att vara orolig och leva i ovisshet, att vara begränsad i det dagliga livet, att till slut acceptera att barnet har en kronisk sjukdom. Föräldrarna tyckte många gånger att det var svårt att få gehör då de såg att deras barn inte mådde bra. Det tog ofta lång tid att få en diagnos på sjukdomen och behandling till barnet.

Hemofili är en relativt ovanlig kronisk sjukdom som enbart drabbar män. Sjukdomen är ärftlig och kan orsaka spontana blödningar i främst armbågsled, knäled och fotled. Syftet med studien är att undersöka män med hemofili och deras erfarenheter samt upplevelser av att leva med en kronisk genetisk sjukdom. Studien är en semistrukturerad intervjustudie där sju män i åldern 18-64 år med hemofili deltar. Metoden som använts är innehållsanalys på manifest nivå.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär svårigheter med andningsflödet genom luftvägarna. Sjukdomen utvecklas smygande och lungkapaciteten avtar gradvis. Sjuksköterskan bör se över patientens egenvårdsförmåga och därefter anpassa information/utbildning och stöd. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan ta till hjälp för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metod: 15 artiklar från PubMed och Cinahl analyserades med innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien.

Bakgrund: I början av århundradet ansågs smärta vara relaterad till kroppsliga orsaker. Smärta utan kroppslig skada betraktades som psykisk sjukdom. Oklar kronisk smärta delades in i två olika grupper utifrån den psykoanalytiska synen och den strikt organiska synen. Fibromyalgisyndrom (FMS) är ett svårdiagnostiserat tillstånd eftersom de flesta symtomen är subjektiva. Prevalensen av FMS är drygt 3 % bland kvinnor och 0,5 % bland män.