Bröstcancer hos män är ovanligt förekommande, endast 1 % diagnostiseras med sjukdomen. Det har förts lite forskning om mäns upplevelser av att leva med denna sjukdom och många är ovetande om att män kan drabbas. För att lyfta fram den forskning som finns blev syftet med denna litteraturstudie att beskriva mäns upplevelser av att leva med bröstcancer. En systematisk litteratursökning resulterade i nio vetenskapliga artiklar vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen genererade fyra kategorier: Att drabbas av en sjukdom man inte visste något om, Att få en förändrad kropp, Att ha behov av att samtala om sjukdomen och Att få en ny syn på livet.

Bakgrund Inom vårdtraditionen finns en viss okunskap om hur patienter upplever och hanterar den stress som allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan ofta innebär. Syfte Syftet med denna uppsats är att studera hur vuxna människor upplever och hanterar sin situation vid allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan. Metod Denna uppsats är en litteraturstudie som har baserats på tio vetenskapliga artiklar, där åtta stycken sökts fram i databasen PubMed. Sökorden nursing, coping, coping strategies, trauma, catastrophic, stress och critical illness har använts. De andra två artiklarna identifierades genom manuell sökning.

Syftet med studien var att beskriva på vilka sätt personer med Multipel Skleros (MS) hanterar sin livssituation samt om, och i så fall hur det påverkar utförandet av aktivitet.Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. I studien ingick tio stycken artiklar som valdes enligt uppsatta inklusions- och exklusionskriterier. De tio inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet visade att det var en omöjlighet att leva med MS utan att bli påverkad av dess inverkan då MS inkräktade på många områden i en persons liv. Den variation på symptom som följer med MS begränsade och hade negativ påverkan på aktivitet, sysselsättning och välmående. Det visade sig vara av stor vikt och betydelsefullt för personer med MS att hitta sätt att hantera sina svårigheter på.

Narkolepsi är en ovanlig sjukdom där de vanligaste biverkningarna är överhängande trötthet och kataplexi. Med kataplexi menas att kroppens muskulatur förlorar kraft vid upplevelser av starka känslor. Uppsatsen syftar till att undersöka och beskriva hur personer med narkolepsi upplever att livssituationen har förändras efter insjuknandet och de strategier personerna har för att hantera sin vardag. Som teoretisk tolkningsram har copingperspektiv, Gullacksen (1998) och Wright (1983) använts. Empirin består av kvalitativa intervjuer med sex informanter med olika kön och åldrar som haft sjukdomen olika lång tid.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

SammanfattningBakgrund:De senaste åren har förekomsten av sömnstörning ökat. I Sverige anses det numera vara ett av våra stora folkhälsoproblem. Sömnstörning har visat sig vara mer förekommande hos individer med samtidig sjukdom än hos den allmänna populationen. Brist på sömn medför ofta dagtidssymtom vilka påverkar individens tillvaro. Sjuksköterskan är ofta, främst på sjukhus, den första som möter patienters problem gällande sömn.

Bröstcancer är idag en vanlig sjukdom bland kvinnor och cytostatikabehandlingen är den behandling många upplever som påfrestande. Syftet med studien är att beskriva kvinnor med bröstcancers upplevelse och livskvalité under och efter behandling med cytostatika. I studien har dessa kvinnors livskvalité, välbefinnande, lidande och livsvärld belysts i samband med cytostatikabehandling. En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av Graneheim och Lundman gjordes utifrån sju vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde sin sjukdom och behandlingen individuellt, men att något sorts lidande alltid fanns.

Multipel Skleros (MS) är en kronisk autoimmun och neurodegenerativ sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och det är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning hos medelålders och unga vuxna. Ett vanligt symptom är spasticitet som drabbar runt 60% av alla MS-sjuka. Tillståndet leder till stelhet, smärta, spasmer och nedsatt rörlighet. Spasticitet är svårbehandlat och existerande behandlingar ger ofta otillräcklig effekt eftersom den dos som krävs för symptomlindring kan ge svårtolererade biverkningar. Detta litteraturarbete hade som syfte att undersöka hur effektivt det nya cannabisbaserade läkemedlet Sativex är mot spasticitet.

Introduktion: Barn med långvarig sjukdom är en av de största patientgrupperna inom barnsjukvården. Det vårdtillfälle då barnets diagnos säkerställs innebär ofta att behandlingen intensifieras, omvårdnadens mål riktas mot att barnet med hjälp av föräldrarna ska få den kunskap som krävs för att snarast kunna återvända till sin hemmiljö. Att identifiera och tillgodose föräldrars behov av stöd och samtidigt prioritera omvårdnadsåtgärder till barnet är en utmaning för barnsjuksköterskan. Då korta och effektiva vårdtillfällen eftersträvas är det av stor vikt att ineffektiva eller irrelevanta vårdåtgärder minimeras. Denna forskningsplan redovisas tillsammans genomförd pilotstudie.

Sammanfattning   Bakgrund:                      Typ 2 diabetes är en   progressiv och omfattande sjukdom.    Sjukdomen kan ge många komplikationer om man inte hanterar den väl.   Aktiva livsstilsförändringar såsom anpassad kost och regelbundna motionsvanor   är betydande i behandlingen. Detta leder till ett positiv inflytande på   blodsockret och egenvården. Den teoretiska utgångspunkten som framkommer i   uppsatsen är Dorothea Orem omvårdnadsteori som ger en tydlig definition av begreppet   egenvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i individernas hantering av   egenvård.

Demenssjukdom är en degenerativ sjukdom som ofta medför minskat födointag och viktminskning. Undernäring kan leda till trycksår, fördröjd sårläkning och högre dödlighet. Syftet med vår studie var att belysa nutritionsproblematik hos personer med demenssjukdom inom kommunal äldreomsorg. Studien genomfördes med en metod för fallstudie som utgick från fem personer där olika data samlades in. Information hämtades också från involverad personal.

Hjärtsvikt är en kronisk och dödlig sjukdom som kräver behandling genom hela livet. Sjukdomen påverkar inte patienten endast genom att fysiska symtom visar sig, utan den inverkar på hela livssituationen. Livsvärlden ligger till grund för att förstå hur den unika individen erfar sjukdomen. När sjuksköterskan vårdar en patient med hjärtsvikt kan livsvärldsperspektivet åsidosättas om fokus ligger på den medicinska behandlingen. Det är därav viktigt att belysa hur sjukdomen påverkar patientens livssituation.

Bakgrund: Många patienter i den psykiatriska vården är föräldrar till barn under 18 år. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmärksamma barn till psykiskt sjuka föräldrar. Det finns en brist på kunskap och utbildning gällande barns upplevelser av att ha en förälder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hälso-och sjukvårdslagen rätt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl.

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som drabbar tre procent av Sveriges befolkning. Sjukdomen är en kombination av abnorm och snabb celldelning och en överreaktion i immunsystemet. Psoriasis kan variera i svårighetsgrad från lätt psoriasis till svår psoriasis men är ingen livshotande sjukdom. Sjukdomen kan dock påverka livskvaliteten kraftigt. Om man får psoriasis så har man fått psoriasis livet ut.

Att upprätthålla ett gott näringstillstånd hos äldre är en viktig uppgift inom vården idag. Måltidssituationen har ofta stor betydelse och kan påverka näringsintaget. Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldres erfarenheter av ätsvårigheter och måltidssituationen vid sjukdom. Arton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: svårt att få maten till munnen kan leda till känsla av skam: aptitlöshet, längtan efter mat-äta blir ett tvång: rädsla och obehag vid sväljningssvårigheter: svårt att hantera maten i munnen: att inte orka äta: måltidsmiljön påverkas av vilken gemenskap man har med andra.