Att drabbas av en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är på många sätt en omvälvande upplevelse. Sjukdomen innebär både fysiska och psykiska förändringar som begränsar patienten i det dagliga livet. Sjukdomen debuterar ofta i tidig ålder och kommer i skov vilket för patienten innebär ett långdraget sjukdomsförlopp och återkommande kontakter med hälso-sjukvården. Alla dessa förändringar leder till en förändrad livssituation, en sämre livskvalitet och ett ökat lidande för den drabbade. Det är viktigt att man som sjuksköterska har kunskap och förståelse om hur sjukdomen påvekar patientens livssituation för att minska risken för försämrad livskvalitet och lidande.Studiens syfte är att beskriva patientens upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom.Denna kvalitativa litteraturstudie utgår ifrån sju vetenskapliga artiklar baserade på män och kvinnors upplevelser av inflammatorisk tarmsjukdom.

Omkring hälften av alla kroniskt sjuka uppvisar bristande följsamhet till sin behandlingsplan. Med en äldre befolkning ökar prevalensen av kroniskt sjuka och komorbiditet vilket ställer höga krav på följsamheten. Patienters svårigheter att följa medicinska ordnationer och föreskrifter har traditionellt sett beskrivits som ett problem orsakat av patienterna själva. Idag menar förespråkare att ansvaret för att uppnå god följsamhet istället bör delas mellan patient och vårdpersonal. Syftet med denna litteraturöversikt är att genom ett patientperspektiv belysa faktorer som påverkar patienters följsamhet i samband med kroniska sjukdomar.

Bakgrund: Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som kan orsaka venösa bensår. Livssituationen för patienter med venösa bensår förändras när de tvingas förhålla sig till symtom från såret såsom smärta, klåda, sårvätska och odör, samt till en långvarig läkeprocess med besvärande kompressionsbehandling. Av kliniska riktlinjer framgår att sjuksköterskan skall omhänderta patienten ur ett helhetsperspektiv, men sjuksköterskor har i tidigare studier uppgivit att de saknar nödvändiga kunskaper för att möta personen bakom såret. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Studien utformades som en kvalitativ litteraturstudie.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga och analysera pappors psykiska hälsa samt val av stress- och copingstrategier i samband med att deras barn insjuknat i långvarig kronisk sjukdom. Jag avser att göra jämförelser mellan papporna för att se om det finns skillnader i användandet av copingstrategier beroende på när sjukdomen uppträder, barnets ålder, pappornas utbildningsnivå, etnicitet osv. Mitt intresse är också att undersöka om dessa pappor känner sig nedstämda eller deprimerade utifrån att deras barn är sjukt eller om det finns andra faktorer som påverkar pappornas psykiska hälsa. Totalpopulationen bestod av 120 pappor till barn och ungdomar (födda 89- 06) diagnostiserade med inflammatoriska mag- tarmsjukdomar. 52 pappor deltog i studien.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som behöver bemötas dagligen. En av hörnstenarna i behandlingen är egenvård som personen själv utför vilket är nödvändigt för att bromsa eller förhindra komplikationer. För att personer med diabetes skall kunna utföra egenvården behövs kunskap om sjukdomen. Hur det är att leva med diabetes är en subjektiv upplevelse och behöver bemötas utifrån det. Människor kan uppleva det mödosamt att bryta vanor och beteenden, det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De är kroniska och uppkommer i skov då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig vilket ger en komplex symtombild med akuta diarréer, rektalblödning och buksmärtor. Behandlingen går ut på att minska symtom och förebygga uppkomst av skov. Då dessa sjukdomar påverkar det dagliga livet så påverkas också den individuella hälsorelaterade livskvaliteten, vilket mäter den fysiska, psykiska och sociala aspekten av ett hälsoproblem.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hälsorelaterad livskvalitet hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom.Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tolv vetenskapliga artiklar har utgjort grunden till resultatet och skapat en översikt på befintlig forskning. De har lästs, sammanfattats och analyserats där likheter och skillnader har hittats och teman bildats.Resultat: Resultatets fyra huvudteman är Fysisk funktion, Psykisk funktion, Social funktion och Att återställa sin livskvalitet.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammationssjukdom som symmetriskt drabbar kroppens leder och går i skov. En inflammationsprocess uppstår i synovialmembranet (ledhinnan) som börjar förtjockas och utsöndra ett exsudat till synovialvätskan, Exsudatet innehåller mycket erosiva inflammatoriska molekyler, inklusive cytokinerna TNF, IL-1 (interleukin) pch IL-6. De onormala cytokinkoncentrationerna förstör med tiden leden. Detta leder till leddeformationer, smärta och stelhet. Sjukdomen involverar även andra organ än enbart rörelseapparaten.

Multipel Skleros (MS) är en kronisk autoimmun och neurodegenerativ sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och det är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning hos medelålders och unga vuxna. Ett vanligt symptom är spasticitet som drabbar runt 60% av alla MS-sjuka. Tillståndet leder till stelhet, smärta, spasmer och nedsatt rörlighet. Spasticitet är svårbehandlat och existerande behandlingar ger ofta otillräcklig effekt eftersom den dos som krävs för symptomlindring kan ge svårtolererade biverkningar. Detta litteraturarbete hade som syfte att undersöka hur effektivt det nya cannabisbaserade läkemedlet Sativex är mot spasticitet.

Hjärtsvikt är en kronisk och dödlig sjukdom som kräver behandling genom hela livet. Sjukdomen påverkar inte patienten endast genom att fysiska symtom visar sig, utan den inverkar på hela livssituationen. Livsvärlden ligger till grund för att förstå hur den unika individen erfar sjukdomen. När sjuksköterskan vårdar en patient med hjärtsvikt kan livsvärldsperspektivet åsidosättas om fokus ligger på den medicinska behandlingen. Det är därav viktigt att belysa hur sjukdomen påverkar patientens livssituation.

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som drabbar tre procent av Sveriges befolkning. Sjukdomen är en kombination av abnorm och snabb celldelning och en överreaktion i immunsystemet. Psoriasis kan variera i svårighetsgrad från lätt psoriasis till svår psoriasis men är ingen livshotande sjukdom. Sjukdomen kan dock påverka livskvaliteten kraftigt. Om man får psoriasis så har man fått psoriasis livet ut.

Långvarig stress ger hos djur precis som hos människor psykisk och fysisk ohälsa. Upptäckt och bedömning av stress är därför av stor vikt. Det finns flera stressindikatorer som förhöjd hjärtfrekvens och stressbeteenden men kortisol anses idag vara huvudindikatorn. Kortisol är involverat i immunförsvaret, stressvaret och energiregleringen. Frisättning stimuleras av exempelvis fysisk aktivitet, födointag och stress. Hos hund varierar kortisolnivån med fysiologiska parametrar som ras, ålder och eventuellt kön, men saknar en tydlig dygnsrytm. Stressvaret varierar mellan individer och efter typ av stresstimuli.

Helicobacter pylori (HP) är en mycket vanlig bakterie och 50 % av jordens befolkning bär på denna bakterie.  1982 bevisade australiensarna Barry Marshall och Robin Warren att bakterien kunde överleva i magens sura miljö. Bakterien orsakar kronisk inflammation genom att skada slemhinnan i magsäcken och tolvfingertarmen och kan ge upphov till magsår. Efter upptäckten av H. pylori har Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerat bakterien som en klass 1-carcinogen. H.

Myxomatous mitral valve disease is a common disease in older dogs of small- to medium-size breeds. The mitral valve, and less commonly the tricuspid valve may be affected which causes them to leak blood from the ventricle to the atrium of the heart during systole. With increasing severity of mitral valve leakage the forward stroke volume ejected into the aorta decreases, which may lead to an increase in blood pressure in the pulmonary vein resulting in pulmonary edema. A decrease in cardiac output may lead to a decrease in blood pressure, but the body may respond in order to normalize the blood pressure. Franzén showed in 2007 that the systolic blood pressure was increased in dogs with severe mitral insufficiency.

Kronisk njursvikt kan idag endast botas med njurtransplantation, där donationen ofta sker från en levande donator som genomgår en omfattande hälsoundersökning för att få donera. Utifrån den subjektiva kroppen ger donatorn en bit av sig själv och därmed kan både hans/hennes identitet och livsvärld förändras, vilket kan ge ett lidande. Med den här kunskapen kan sjuksköterskan bli medveten om lidandet och både bemötandet och vården kan därmed förbättras för donatorn. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa njurdonatorers upplevelser av att donera en av sina njurar. Med en systematisk sökning i databaser blev resultatet åtta kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet.

Bakgrund: Barn och ungdomar med typ 1diabetes har en kronisk sjukdom. En överförflyttning från barn-och ungdomsvård till vuxenvård är därmed oundviklig. Övergången emellan vårdorganisationerna tar vid under en ömtålig period i livet när ytterligare förändringar sker för de unga personerna, exempelvis inträdandet in i vuxenlivet.Syfte: Syftet var att beskriva unga personers erfarenheter av överförflyttningen från barn- och ungdomsvård till vuxenvård. Metod: Uppsatsen baseras på en litteraturöversikt av tio artiklar. Kvantitativa samt kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna Cinahl och Medline.Resultat: Via analysen av artiklarna uppkom tre teman.